God mans bedömning av biträdets lämplighet

Det är Migrationsverkets ansvar att pröva lämpligheten för dem som önskar komma ifråga som offentliga biträden. Ensamkommande asylsökande barn/unga ska alltid kunna förlita sig på att det biträde som ska föras deras talan i asylprocessen är lämpliga  och gode män ska inte behöva komma i en situation där det finns skäl att ifrågasätta biträdets lämplighet. 

Om så ändå blir fallet står erfarna gode män inte handfallna. Erfarna gode män har ofta en bred erfarenhet på olika nivåer inom olika  samhällsfunktioner och de kunskaper som krävs för att kunna bedöma kvaliteten på inlagor och och förmåga att etablera en förtroendefull kontakt med barn/unga.  
I de fall juridisk kunskap behöver inhämtas finns i regel sådana kontakter att lämpliga personer kan konsulteras.
I de fall gode män inte har de kunskaper och egenskaper som kan krävas beror det på att överförmyndare inte följt lagstiftningen och förordnat rättrådiga, erfarna och i övrigt lämpliga män och kvinnor och/eller att kvalitativa grund-och påbyggnadsutbildningar inte anordnats. 

 

Byte av offentligt biträde
Från början av sjuttiotalet finns en omfattande rätt till offentligt biträde och 1978 infördes huvudregeln att ingen skall avlägsnas från landet utan att ha erbjudits bistånd från ett offentligt biträde. För ensamkommande barn/unga (ebu) asylsökande gäller att att ett biträde skall förordnas snarast och enligt Migrationsverkets handbok i asylärenden skall den som förordnas i första hand vara advokat eller juridiskt biträde på  advokatbyrå och särskilt lämplig att företräda ebu. 

Undantaget från rätten till offentligt biträde är beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, där beslut får tas utan att förordna offentligt biträde, om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl  (Dublinärenden), att uppehållstillstånd inte heller kan beviljas på någon annan grund eller om ansökan och den inledande utredningen ger vid handen att ett bifallsbeslut är troligt.

Ensamkommande barn/unga (ebu) har rätt att själv välja biträde och därutöver anlita ett eget ombud men får själv stå för kostnaderna för ombudet. Lagstiftningen ger också möjlighet om det finns särskilda skäl att entlediga ett biträde.

 

Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocesser och har ebu själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde. 
 

Det är erfarenhetsmässigt inte vanligt att ebu framför önskemål om ett speciellt biträde men om det förekommer finns det anledning att som god man vara uppmärksam på om den personen är lämplig och har den kompetens som krävs om så inte är fallet motsätta sig förordnandet alternativt begär att biträdet entledigas.

 


 

Migrationsverket (MV) handläggare på ansökningsenheten har instruktioner att informera om rätten till offentligt biträde och att det går att välja ett manligt eller kvinnligt biträde.  Huruvida denna information också omfattar upplysningar om rätten att själv välja ett speciellt biträde är emellertid oklart. Men även om så skulle vara fallet har ebu svårt att  utnyttja den möjligheten eftersom de inte har kunskap om vilka biträden som är lämpliga och någon förteckning, motsvarande biträdeslistan, över möjliga alternativ finns inte tillgängliga på ansökningsenheten.  
Därtill kommer, att det första mötet med MV  för ebu kan vara fyllt av oro, trötthet efter en lång och påfrestande resa, rädsla och osäkerhet. Kanske har man också med sig en del förmaningar om vad man ska säga eller inte säga, att med hänsyn till dessa omständigheter kunna välja  biträde är av förståeliga skäl i praktiken inte självklart. Någon tid att överväga möjligheten ges ej och någon god man att rådgöra med finns inte i det här skedet av processen.

 


 

Lämplighet för uppdraget som offentligt biträde

Biträde förordnas med utgångspunkt från reglerna i 26 § rättshjälpslagen om lämplighet för uppdraget. Av 26 § framgår att till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den sökande själv föreslagit någon som är lämplig, skall denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Enligt 26 § rättshjälpslagen finns inga andra formella krav på ett offentligt biträde än att han eller hon skall vara lämplig för uppdraget.

MV har att anlägga främst rättssäkerhetsaspekter, men även processekonomiska och rent ekonomiska sådana, på ett biträdesförordnande. Även om ebu önskemål att få ett visst biträde väger tungt, kan MV möjligheter att tillmötesgå det vara begränsade av rättssäkerhets- och kostnadsskäl.
 Av 5 § lagen om offentligt biträde jämförd med 26 § rättshjälpslagen framgår att den som ansökt om offentligt biträde har rätt att få det biträde som han eller hon har föreslagit. Förutsättningen är att personen är lämplig och att det inte finnas några särskilda skäl mot att förordna den personen. Biträdets förmåga, och vilja, att föra en effektiv process har stor betydelse för den totala processkostnaden. Också andra faktorer kan spela roll vid prövningen, t ex att det föreslagna biträdet redan är insatt i saken eller har särskilda kunskaper.

Krav på offentligt biträde
När ett offentligt biträde förordnas, ska ett flertal hänsyn tas, först och främst till biträdets lämplighet men även rättvise- och objektivitetsskäl, den sökandes önskemål, biträdets tillgänglighet och effektiviteten i processen. Utgångspunkten är att samma biträde skall vara förordnat under hela processen.
 Särskilda krav på lämplighet kan behöva ställas på biträden som ska företräda barn eller andra särskilt utsatta personer.
 Lämplighetsbedömningen ska göras i samband med att ett biträde ska förordnas i ett visst ärende.
För att förordnas som offentligt biträde krävs även att biträdet har ansvarsförsäkring och F-skattsedel.
 Utifrån kostnads- och processekonomiska skäl bör utgångspunkten i Migrationsverkets ärenden vara att i ärenden som kräver muntlig utredning med biträde närvarande förordnas biträde som har sin verksamhet på handläggningsorten

Processen med att förordna ett biträde för ebu skiljer sig från hur det går till när det gäller vuxna asylärenden. I det senare fallet sker förordnandet på asylprövningsenheten av en team ledare utifrån en biträdes lista. För ebu förordnas ett biträde redan på ansökningsenheten av en handläggare även här utifrån en data baserad biträdes lista och eftersom det gäller omyndiga ska detta särskilt beaktas vid val av biträde.
Att förordnandet sker på ansökningsenheten beror på att en ansökan inte kan handläggas förrän den har bekräftas av en företrädare för den ebu. MV  tillämpar ett tillvägagångssätt  som innebär att det blir ett offentligt biträde som förordnas till företrädare och som bekräftar ansökan om asyl och inte en god man. Det är inte ovanligt att det tillfrågade offentliga biträdet bekräftar MV förfrågan med "vändande post" och utan att ha träffat ebu eller fått bekräftat att det finns ett ömsesidigt intresse av att biträdet skall företräde ebu.

 


 

 

Byte av biträde
Enligt 21 § 2 st rättshjälpslagen får byte av biträde ske bara efter särskilt tillstånd, och sådant tillstånd får lämnas, om djupgående motsättningar uppstått mellan biträdet och den rättssökande eller om eljest särskilda skäl föreligger. I stadgandets motiv (prop 1978/79:90 s 176) uttalas bl a att av kostnadsskäl dittills gällande restriktiva praxis i fråga om biträdesbyte bör bibehållas och att prövningen, om förutsättningar för byte föreligger, bör ske med noggrannhet. Innebörden härav får anses vara att part och biträde får finna sig i att fortsätta sitt samarbete även när vissa motsättningar uppkommit, bara dessa inte är så allvarliga att de kan betecknas som djupgående. För att byte skall tillåtas kan ej, såsom domstolsverket gjort gällande, krävas att motsättningarna vid en objektiv bedömning kan anses ha orsakats av att biträdet inte handlagt ärendet med omsorg eller eljest handlat felaktigt.
Ett byte av biträde handlar om pengar, tid och det är avgörande för utfallet om det är biträdet som hävdar djupgående motsättningar än om den ebu gör det.
Byte av offentligt biträde får endast ske om det finns särskilda skäl. Enligt MV handbok i asylärenden skall inte allmänna uttalanden om att det föreligger motsättningar eller samarbetssvårigheter mellan biträdet och sökanden, eller att biträdet inte tillräckligt energiskt eller intresserat drivit den minderåriges sak godtas som skäl för biträdesbyte.

Särskilda skäl för byten

Migrationsöverdomstolen skriver i ett av avgörandena rörande rätten till byte av offentligt biträde att ”en självklar utgångspunkt är att ett offentligt biträde måste anses neutralt för att kunna föra sin klients talan på ett professionellt sätt”.

Hänsyn skall även tas till att det offentliga biträdet bör ha tillräckliga kunskaper i utlänningsrätt för att tillvarata huvudmannens intressen och vara väl förtrogen med relevant landsinformation, samt ha en god förmåga till kommunikation och kan sätta sig in i sökandens situation.
En  god man kan begära att MV alternativt  rättsliga instanser entledigar ett olämpligt biträde  men i praktiken sker det ytterst sällan att en sådan begäran beviljas eller prövningstillstånd meddelas vilket kan tyckas motsägelsefullt eftersom samhället förordnar biträdet just för att garantera ebu ett rättssäkert bemötande. Ett olämpligt biträde motverkar det syftet och därför borde det ligga i samhällets intresse med hänsyn till att det kan vara av mycket stor betydelse att underlätta ett sådant byte.  

Att rättssäkerheten äventyras eller åsidosätts trots samhällets gode intentioner borde vara ett skäl till byte av ett olämpligt biträde, men så är det inte och den gode mannen kan ännu en gång konstatera att det som borde vara på ett visst sätt, inte är det.
Processkostnader, tidsaspekter och att avstyra byten av fel skäl är orsaken till denna restrektiva hållning som innebär att uppenbart olämplighet biträde inte byts ut och att djupgående motsättningar mellan ebu och biträdet anses inte utgöra tillräckliga skäl för byte av biträde.

Statistik

Artiklar visade
2018112
Back to Top