Bakgrund 

Uppdraget som god man för ensamkommande underåriga är av speciell karaktär som skiljer sig i flera avseenden från ett ordinärt godman-och förvaltarskap och även uppdraget som särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Förordnandet gäller enbart unga människor under 18 år som är statslösa eller   medborgare i ett annat land och är skilda från båda sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare och är asylsökande vilket innebär en speciell process. Möten med andra kulturer och religioner är karakteristiskt för uppdraget liksom  att samtal under en relativt lång tid måste föras med hjälp av tolk. 

Godmanskapet är ingen ny företeelse redan på 1600 -1700 talet fanns gode män och förmyndare i Sverige som ställde upp när rättsliga instanser kallade för att hjälpa föräldralösa barn, sjuka och handikappade personer som inte kunde ta tillvara sin rätt eller klara sig själva. Ett gemensamt samhällsansvar, medmänsklighet och pliktkänsla var grundstenarna i uppdraget som utfördes utan speciella kunskaper eller krav på ersättning.

Samhällsutvecklingen och förhållanden i omvärlden har inneburit att uppdraget förändrats och  uppdraget styrs idag av olika lagar, förordningar, EU direktiv och FN konventioner. Speciella kunskaper krävs för att uppdraget  ska kunna utföras  såsom lagstiftaren avsett, att övervaka att den hjälp som kan behövas ges, att rättigheter blir tillgodosedda, vidta åtgärder om involverade aktörer inte gör vad som ålagts dem och mindre om personliga insatser. Men trots att uppdraget i flera avseenden förändras handlar uppdraget idag liksom förr i tiden i grunden om medmänsklighet men förutsätter ett balanserat förhållningssätt till barn och unga, kompetens och engagemang.

Riksdagen beslutar om vem som kan flytta till Sverige för att arbeta eller studera och vem som kan söka asyl och har bestämt att Sverige skall agera i enighet med vad som sägs i Dublin förordningen. Migrationsverket utformar i sin tur bestämmelser utifrån vad Riksdagens beslutat och genomför vad Riksdagen bestämt. För alla ensamkommande underåriga som kommer till Sverige utses ett offentligt biträde och en god man ska förordnas snarast och tillvarata deras intressen och företräda dem i föräldrarnas  ställe. Förordnandet kvarstår till myndighetsdagen, anhöriga ger sig till känna eller om uppehållstillstånd beviljas ska i stället en särskild tillförordnad vårdnadshavare utses. 

I Sverige har uppdraget som god man har anor från 1600-1700 talet då Stockholms förmyndarkammare inrättades. För föräldralösa barn, sjuka och handikappade personer som inte kunde ta tillvara sin rätt kunde en förmyndare utses och för frånvarande eller okända arvingar en god man tillsättas. Medborgarna ställde upp av humanitet och pliktkänsla för att ge stöd och hjälp till de i samhället som inte klarade sig själva. Ett gemensamt samhällsansvar var grundstenarna i uppdraget som utfördes utan speciella kunskaper eller krav på ersättning när samhällets rättsliga instanser kallade.  Samhällsutvecklingen och förhållanden i omvärlden har inneburit att uppdraget förändrats och blivit komplext. Ett flertal olika lagar och förordningar reglerar idag uppdraget och speciella kunskaper krävs för att uppdraget    ska kunna utföras    såsom lagstiftaren avsett    och    motsvara de krav som kan ställas. 
Uppdraget innebär i vissa fall att, tillsammans med ensamkommande underåriga , planera för en framtid i det svenska samhället. Men då Sveriges riksdag har beslutat att invandringen till Sverige skall vara reglerad, kan ensamkommande underåriga efter Migrationsverkets, och i förekommande fall rättsliga instansers prövning, utvisas. eller enligt vad som anges i Dublinförordningen överföras till första asylland. Uppdraget handlar därför i många fall även om att förbereda och underlätta ett återvändande till hemlandet eller första asylland likaväl som att planera för en framtid i det svenska samhället.

Den i juli 2005 trädde lagen om god man för ensamkommande barn i kraft (2005:429). Därmed stärktes skyddet för ensamkommande underåriga och en god man träder in i vårdnadshavarens ställe och inte enbart som förmyndare. Det betyder att en god man har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör personliga angelägenheter som ekonomi, utbildning och boende. 

Sverige tar emot flest ensamkommande underåriga

Sverige är det land i Europa som tar emot flest ensamkommande underåriga. Enligt Migrationsverket har under de senaste sex åren har cirka 58000 registrerats som asylsökande och enbart under 2015, 35369.  2016 registrerats 2199 som asylsökanden. och fram till och med den 16 januari 2017 har 63 ensamkommande barn och unga registrerats.
De kommer hit på grund av krig, förföljelse, tvångs rekryteringar, fattigdom eller är i människohandel. En majoritet av dem får uppehållstillstånd, men omkring femton till trettio procent får avslag på sin asylansökan och cirka fem procent överförs till första asylland enligt Dublinförordningen. Procentsatsen varierar över tid och beroende på vilket land man kommer ifrån. Barn och unga från Syrien får till exempel alltid uppehållstillstånd enligt ett riksdagsbeslut. Andelen beviljade uppehållstillstånd för dem som kommer från Eritrea är också mycket hög och ingen eritreansk medborgare utvisas idag på grund av de nuvarande förhållandena i landet. För dem som kommer från till exempel länder som Marocko, Vitryssland, Algeriet är möjligheterna små att få stanna i Sverige.

 

Varför kommer de hit

Det är ingen ny företeelse att unga människor sänds   iväg hemifrån för att i sitt hemland eller i andra länder hjälpa till med försörjningen. Det har förekommit i århundraden att familjer eller klaner i länder som till exempel Afghanistan, Pakistan och Somalia skickat iväg, i regel den äldsta sonen, för att bidra till familjens försörjning och att anhöriga eller klaner finansierat resan. Så är det än idag men det förekommer även att ungdomar mot familjens vilja söker sig till Europa eftersom de inte ser någon framtid i sitt hemland.  Det som skiljer förhållandena idag från gamla traditioner   är att människosmugglare och kriminella som ägnar sig åt människohandel kommit in i bilden och att förbättrade kommunikationer medfört att unga människor kommer allt längre bort från sin familj och sitt hemland.
Flertalet av de tusentals barn och unga som under de senaste åren sökt asyl i Sverige kommer från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Somalia och Marocko. Flertalet är i åldern 16-18 år och pojkar, eller som det ses i sina hemländer unga män. De är ofta målmedvetna unga människor som präglats av uppväxtvillkoren i sitt hemland och i många fall påverkats av upplevelser under resan därifrån.  Det är vanligtvis ungdomens anhöriga, den klan de tillhör eller kriminella som bestämmer att ungdomen skall lämna hemlandet och bege sig till Europa, själva har de oftast ingen talan i saken.  Men det förekommer även att ungdomar på eget initiativ och mot föräldrarnas vilja söker sig till länder med bättre framtidsutsikter än vad hemlandet kan erbjuda trötta på krig och konflikter. Med hjälp av människosmugglare lämnar de hemlandet och anhöriga och beger sig ut på en resa som långt ifrån alltid slutar som de tänkt sig.


Vem kan bli god man

Vem som kan utses till god man anges i 11 kap. 12 och 13 §§ Föräldrabalken. Vid bedömningen av om den som utses är lämplig för uppdraget ska överförmyndare/nämnd fästa särskild vikt vid den utsatta situation som barnet befinner sig i och att den person som förordnas som god man eller förvaltare ska vara " en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna".De allra flesta kan bli gode män, allmänna kunskaper och ett sunt förnuft kombinerat med personligt och socialt engagemang är lämpliga egenskaper liksom ett intresse och vilja att inhämta nya kunskaper för att syftet med uppdraget skall uppnås och för att vad som kan anses vara den ensamkommande underåriga bästa ska kunna tillgodoses.

De formella kraven som uppställes i lagen är att god man inte får vara underårig och inte själv ha förvaltare förordnad för sig och inte vara j anställd på inblandade myndigheter. Till de allmänna kraven på lämplighet hör att vederbörande har ordnad ekonomi. Överförmyndarnämnden kontrollerar därför hos Kronofogden att personen inte befinner sig på ekonomiskt obestånd och i Belastningsregistret att personen inte är olämplig av någon annan anledning. Har man t.ex. betalningsanmärkningar hos kronofogden, förekommer i polisen belastningsregister eller hos socialtjänsten anses man inte lämplig som god man. Den som utses som god man måste också ha erforderlig tid att ägna sig åt sitt uppdrag.  Allmänna krav på lämplighet som i vissa delar kan variera mellan landets närmare trehundra kommuner, men de kvalifikationer som efterfrågas handlar om till exempel: goda kunskaper om det Svenska samhället, kunna skriva och tala god svenska, vara insatt i asylprocessen, förståelse för barn och ungas behov, kännedom om olika länders kultur och religion och i övrigt kunna utföra uppdraget utifrån vad som anges i Föräldrabalken, Lag om god man för ensamkommande barn och Barnkonventionen.


Ett uppdrag av speciell karaktär

Uppdraget som god man för ensamkommande underåriga är av speciell karaktär och skiljer sig i flera avseenden från ett ordinärt godman-och förvaltarskap och även uppdraget som särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Förordnandet gäller enbart unga människor under 18 år som är statslösa eller   medborgare i ett annat land och är skilda från båda sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare och är asylsökande vilket innebär en speciell process. Uppdraget regleras både av svensk lagstiftning, förordningar inom EU och konventioner som Barnkonventionen samt  FN:s konvention om  mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Möten med andra kulturer och religioner är karakteristiskt för uppdraget liksom att samtal i regel endast kan genomföras med hjälp av tolk.  
Uppdraget tar sin utgångspunkt i deras behov, rättigheter och ett genomtänkt balanserat ansvarsfullt sätt att anknyta till dem. Grundläggande är att uppdraget skall utföras rättrådigt och för vad som kan anses vara för deras bästa utifrån deras egen uppfattning om vad det är, vad den gode mannen anser, med hänsyn till vad som sägs i lagar och förordningar och de uppgifter som åligger myndigheter och organisationer. Möten med andra kulturer och religioner är karakteristiskt för uppdraget andra faktorer som skiljer uppdraget som god man för ensamkommande unga från ett vanligt godmanskap är, att samtalen med ungdomen under en relativt lång tid måste föras med hjälp av en tolk.


Förutsättningar för uppdraget

Uppdraget förutsätter ett intresse av att tillägna sig kunskaper om de förordningar, konventioner samt tillämpliga lagrum i de lagar som reglerar uppdraget och asylprocessen samt den lagstiftning som gäller socialtjänsten, skolan och sjuk-och hälsovården. Kännedom om de åtaganden, begränsningar och befogenheter som följer ett förordnande som god man är av grundläggande betydelse liksom ett intresse av att utveckla former för ett regelbundet samarbete med aktörer omkring ensamkommande barn och unga samt inse fördelarna med lokala och regionala nätverk för gode män.

Vad som är det bästa för barn och unga sätter mycket påtagligt sin prägel på uppdraget liksom deras vilja och påverkar såväl vardagliga händelser som beslut om överklagande, sjukvård och i förekommande fall omhändertagande. Förståelse och kunskaper om skillnader i uppväxtvillkor och de   omständigheter som för barn och unga till EU och Sverige är en viktig förutsättning. Den världsomfattande handeln med barn och unga kan innebära att de som söker asyl i Sverige är i människohandel och utnyttjas för sexuella syften, arbete, stölder, tiggeri och narkotikahandel. Att vara uppmärksam på sådana omständigheter och ha en beredskap för att möta den problematiken liksom att barn och unga kan tvingas till omskärelse, tvångsäktenskap eller rekryteras terror organisationer i utlandet, är en god mans ansvar.

Men det är inte enbart kunskaper och lämplighet som är viktiga förutsättningar för uppdraget, utan också en medvetenhet om de egna motiven till att bli god man. Personliga behov ska inte påverka beslut och åtgärder i strid med barn och ungas intressen. Så skall till exempel beslut om utvisning inte överklagas till den ena instansen efter den andra därför att en god man vill att barn och unga ska få stanna när det i själva verket kan vara så att de vill åka hem men inte blivit lyssnade på. Att du får möjlighet att utföra uppdraget enligt din uppfattning precis som alla andra gode män är viktigt och bra men det kan också ställa till problem som trasslar till saker och ting om du inte också inser fördelen med att samarbeta med andra gode män, personal på HVB och familjehem, skola och socialtjänsten för barn och ungas bästa. Ett samarbete utesluter inte möjligheten att agera utifrån din egna uppfattning hur uppdraget skall utföras och val av förhållningssätt. Samarbete gör uppdraget lättare, arbetet enklare för personalen på boendet och barn och unga känner sig tryggare om de inte behöver bekymra sig för att särbehandlas i olika avseenden beroende på vilken god man de har.
Enhetliga regler och ett gemensamt förhållningssätt gör tillvaron enklare och att ingen behöver tvivla på vad som gäller angående övernattningar, disponering av dagpenning, mobiltelefoner på avbetalning och inköp av kläder.


Ett givande uppdrag som inte är problemfritt 

Humanitet och pliktkänsla är alltid en del av uppdraget liksom intresse och engagemang, men uppdragets komplexitet innebär att tillvaron som god man endast undantagsvis är helt bekymmersfritt. Ibland uppstår problem som kan gälla samarbete med socialtjänsten, boendet, skolan eller rent allmänt på grund av   uppdragets karaktär. Det är inte alltid som vistelsen i Sverige blir som barn och unga önskat och besked om utvisning eller överföring sätter inte bara dem på hårda prov utan också den gode mannen. Även om ambitionen är att hålla en professionell distans och ett balanserat engagemang kan ungdomens glädje, problem, förhoppningar också bli den gode mannens. Det blir lite lättare med tiden i synnerhet om man inser betydelsen av att redan vid de första samtalen klargöra förutsättningarna, undviker att ge falska förhoppningar eller löften om att allting  säkert kommer att bli bra när det är långt ifrån säkert att allting blir bra utan i stället förhåller sig sakligt till frågan om uppehållstillstånd och förhoppningar att få stanna och redan från början gör klart att alla som söker asyl inte får det. Ett samtal om utvisning påbörjas redan vid de första samtalen med ungdomen då planer görs upp för såväl ett liv i Sverige som ett återvändande hemlandet eller första asylland.


Okunnighet om uppdraget

Ingenting är självklart kan många gode män konstatera med tanke på   den okunnighet som råder om en god mans uppdrag, det många gånger obegripliga ointresse för barn och ungas rättigheter, vad som kan anses vara deras bästa och för ett konstruktivt samarbete.  

När det som skall vara på ett bestämt sätt enligt lagar och förordningar inte är det orsakar den   problematiken mer bekymmer och är betydligt svårare att handskas med än de problem som emellanåt kan uppstå med barn och unga. I anvisningar, lagtexter och konventioner påminns gode män om att barn och ungas bästa är målet med uppdraget och samverkan en förutsättning för att det målet skall uppnås. Men gode män som är inställda på samarbete kan inte räkna med att omgivningen alla gånger har samma inställning vilket inte får innebära att ge upp den ambitionen.  


Varken anställd eller myndighetsperson

En god man är varken anställd eller myndighetsperson och representerar således ingen myndighet utan företräder ensamkommande underåriga som både vårdnadshavare och förmyndare på ideell grund och ska sörja för person, bevaka rätt och förvalta egendom. Lagstiftaren avsikt med en god man (GM) ställning kan anses vara, att denne ska stå fri och oberoende och ha rätt och skyldighet att agera när det blir fel. Men de rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget innebär inte en obegränsad handlingsfrihet. Inte heller att man står över tjänstemän inom myndigheter och förvaltningar och kan bortse från omständigheter som till exempel kostnader som kan uppkomma för olika åtgärder eller har en absolut vetorätt. Bestämmanderätten handlar snarare om rätten, att utifrån en helhetsperspektiv  bevaka att myndigheter, förvaltningar och organisationer gör vad som ålagts dem, att lagar och förordningar följs och att eku får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda.



Sekretess

Att någon förordnats som god man medför inte att han eller hon omfattas av tystnadsplikt. Det ligger dock i uppdragets natur att den som är god man inte bör föra vidare något som barnet har berättat i förtroende eller föra vidare känslig information som kan skada barnet. Avsaknaden av tystnadsplikt torde dock inte kunna åberopas som skäl för att förvägra den gode mannen att ta del av information om barnet eller att vara närvarande vid exempelvis polisförhör om det skulle vara aktuellt. Information som kan komma fram under förhör utgör närmast en förutsättning för att en god man ska kunna fullgöra sitt uppdrag som innebär:

-att i   förekommande fall förbereda och underlätta ett   återvändande till hemlandet eller första asylland likaväl som att planera för en framtid i det svenska samhället. 

-att se till att barn/unga får en utbildning utifrån individuella behov som överensstämmer med vad som anges i Skollagen, att socialtjänsten tillvaratar ungdomens   intressen enligt Socialtjänstlagen samt att de får den tand-och sjukvård som regleras i Lag och Förordning   om hälso- och sjukvård för asylsökande och att hänsyn tas till de övriga omständigheter som framgår av lag om mottagande av asylsökande.  

-att vara uppmärksam på att barn/unga kan vara i människohandel och ha en beredskap för att möta den problematiken liksom att de kan tvingas till omskärelse, barn-och tvångsäktenskap eller rekryteras som soldater i utlandet, är en god mans ansvar.

-att övervaka att allting fungerar i alla avseenden   vilket gäller oavsett om boendet är EBO, Familjehem eller HVB och om det inte gör det vidta lämpliga åtgärder.  

-att ge en realistisk bedömning av möjligheterna att få stanna i Sverige, klargöra att det är Migrationsverket som beslutar om uppehållstillstånd eller utvisning alternativt överföring och betona vikten av att planera både för ett liv i Sverige som ett återvändande till hemlandet eller första asylland.

-att lyssna på och ta hänsyn till ungdomens synpunkter men utifrån livserfarenhet och ditt ansvar som god man bestämmer du och sätter gränser även om det kan leda till meningsskiljaktigheter

-att samverka med tjänstemän på Migrationsverket, personal på boendet, socialsekreteraren, skolledning, lärare, det offentliga biträdet samt andra gode män.

-att prata med ungdomen, ansvariga för boendet och socialsekreteraren om du har betänkligheter om ungdomens ålder eftersom ditt uppdrag gäller en omyndig person och om ungdomen är 18 år eller äldre kan du de facto inte vara god man.  

-att förvalta och bestämma   över tillgångar som studiebidrag och extra bidrag från CSN, samt dagsbidrag och särskilt bidrag från MV.


Begränsningar och befogenheter

Kännedom om de åtaganden, begränsningar och befogenheter som följer ett förordnande som god man är av grundläggande betydelse liksom ett intresse av att utveckla former för ett regelbundet samarbete med aktörer omkring ensamkommande barn och unga samt inse fördelarna med lokala och regionala nätverk för gode män. Humanitet och pliktkänsla är alltid en del av uppdraget liksom intresse och engagemang, men uppdragets komplexitet innebär att tillvaron som god man endast undantagsvis är helt bekymmersfritt. Ibland uppstår problem som kan gälla samarbete med socialtjänsten, boendet, skolan eller rent allmänt på grund av uppdragets karaktär. Det är inte alltid som vistelsen i Sverige blir som barn och unga önskat och besked om utvisning eller överföring sätter inte bara dem på hårda prov utan också den gode mannen även om ambitionen är att hålla en professionell distans och ett balanserat engagemang kan ungdomens glädje, problem, förhoppningar också bli den gode mannens. 


Ett ensamarbete

Trots att uppdraget förutsätter regelbundna kontakter med vuxna är det ett ensamarbete och behovet av återkoppling, stöd och stimulans kan vara stort. Samarbetsproblem  med  överförmyndare/nämnd, socialtjänsten, personal på boende och skola kan innebära, att behovet av stöd och handledning är stort. 

Samhället har i förvissning om att uppdraget utförs med intresse, engagemang, ansvar avstått från att precisera och ge tydliga anvisningar för hur uppdraget skall utföras vilket innebär att det finns ett tämligen vitt utrymme för egna tolkningar, inom de ramar som reglerar hur uppdraget skall utföras. Det förhållandet förutsätter att den som förordnas som god man agerar rättrådigt, engagerat, ansvarsfullt utifrån erfarenheter, kunskaper och efter lagar och förordningar. Ett stort förtroende men tiderna förändras och den komplexitet som numera kännetecknar uppdraget motiverar ett tydliggörande av  vad som faller inom  respektive utom uppdraget och hur många uppdrag en god man vårdnadshavare kan anses klara av.  Sådana åtgärder kan underlätta för gode män som i många fall upplever uppdraget som gränslöst och begränsa oseriösa personer möjligheter att åta sig orimligt många uppdrag.  
Av en    lagrådsremiss  från den 3 april 2014 framgår att den som utför uppdraget ska  veta vad som förväntas av honom eller henne och känner till vad som faller inom  respektive utom uppdraget och inte utföra uppgifter som till exempel åligger tjänstemän på myndigheter, förvaltningar. Torde även avse personal på boende, familjehem eller EBO.  Med de förändringar som gjorts i FB som träder i kraft den 1 januari 2015 åläggs   ÖF att avgöra hur många uppdrag en god man klarar av och som kan förordnas   men inte att tydliggöra vilka uppgifter som faller inom respektive utom uppdraget.En detaljstyrning är inte eftersträvansvärt men det kan anses rimligt, att en god man  ska åläggas att besöka barn/unga minst två gånger per månad under asylprocessen, eller vad som därutöver krävs i det enskilda fallet.

Även om det saknas nationella riktlinjer är det i stora drag bestämt och definierat vilka uppgifter som hör till god man-rollen och vilka uppgifter som åligger överförmyndare, boende, socialtjänst, skola, Migrationsverket, Länsstyrelser och landsting genom anges i lagar och förordningar.Men inte sällan blir det ändå så att gode män utför uppgifter som ligger utanför själva uppdraget då de lagar och förordningar som styr boende, skolan och socialtjänsten inte efterlevs eller tolkas på ett sätt lagstiftaren inte asvett vilket får icke önskade konsekvenser för barn och unga och därmed gode män. Gode män ska inte behöva utföra uppgifter som ankommer på andra. Men då uppdraget ibland kan kännas gränslöst och i kombination med okunskap om vad som förväntas av en god man och vad som faller inom respektive utom uppdraget gör att gode män tar på sig ett ansvar och uppgifter som inte åligger dem.Med vissa reservationer är det upp till varje enskild god man, att åta sig fler uppgifter än han eller hon är ålagd men det innebär att uppdraget kan bli bli alltför avancerat och betungande.”Spindeln i nätet” är ett uttryck som upprepade gånger användes om gode mannens uppdrag och funktion. liksom ett nav allt ska kretsa omkring. Men en god man som på ideell grund åtar sig uppdraget ska varken agera nyckelperson, samordnare eller spindeln i nätet, den uppgiften bör åligga en socialsekreterare.


Personlig uppfattning

Att uppdraget kan utföras utifrån en egen uppfattning och livserfarenhet är viktigt och bra men det kan också ställa till problem som trasslar till saker och ting om du inte inser fördelen med att samarbeta med andra gode män, personal på HVB och familjehem, skola och socialtjänsten för ensamkommande underårigas bästa. Ett samarbete utesluter inte möjligheten att agera utifrån din egna uppfattning hur uppdraget skall utföras och val av förhållningssätt. Samarbete gör uppdraget lättare, arbetet enklare för personalen på boendet och barn och unga känner sig tryggare om de inte behöver bekymra sig för att särbehandlas i olika avseenden beroende på vilken god man de har. Enhetliga regler och ett gemensamt förhållningssätt gör tillvaron enklare och att ingen behöver tvivla på vad som gäller angående övernattningar, disponering av dagpenning, mobiltelefoner på avbetalning och inköp av kläder. Att agera tillsammans och framföra gemensamma synpunkter när det gäller skolan, socialtjänsten och boendet ger en större tyngd om flera gode män står bakom dem. 


Hur många uppdrag

För flertalet gode män är uppdraget ideellt och man  åtar sig kanske ett eller ett par uppdrag för att göra sin plikt som medborgare, för andra har uppdraget blivit ett levebröd ett arbete och man åtar sig 10-15 uppdrag ofta på seriös grund och enligt vad som anges i lagar och förordningar.  I den tidigare lagstiftningen angavs inte någon gräns för hur många uppdrag en god man samtidigt kan ha men från och med 2015 framgår det av de ändringar som gjorts i FB att en god man inte skall förordnas till fler uppdrag än han/hon klarar av. Det blir överförmyndarens sak att bestämma vad det innebär.

Bland gode män varierar uppfattningarna om hur många uppdrag som är lämpligt liksom om uppdraget ska ha sin utgångspunkt i ett humanitärt synsätt där det finns ett personligt engagemang eller grunda sig på ett juridiskt ställförträdarskap där det personliga engagemanget ska tonas mer och begränsas får att överlåtas på andra, enligt SKL.  

En del gode män betonar vikten av stabilitet och  kontinuitet, omhändertagande och omsorg och anser att två till fem uppdrag kan vara lämpligt. Andra menar att uppdraget handlar om övervakning och tillsyn och förlitar sig på att andra aktörer tar ansvar för vad som ålagts dem och anser att tio till femton uppdrag eller fler är rimligt. Faktorer som spelar in är vilken tid som finns till förfogande, erfarenhet och personligt engagemang.  Att ange ett bestämt antal är av de skälen inte meningsfullt däremot kan det anses rimligt att antalet uppdrag i en extrem situation kan vara mellan 1-15 uppdrag beroende på förutsättningar och att andra aktörer gör vad som ankommer på dem. Men i normalfallet kan mellan 1-5 anses lämpligt förutsatt att uppdraget kan utföras som lagstiftaren avsett. Men man bör vara medveten om, att en eku helt plötsligt kan bli ett heltidsjobb under en kortare eller längre period och då finns inte lika mycket tid för de övriga som också behöver uppmärksamhet och kan vara i behov av hjälp. För nya gode män kan 1-3 uppdrag anses lämpligt tills erfarenheter från hela asylprocessen från registrering till lagakraftvunnet beslut har fattats.  


Ersättning

Ersättningen för uppdraget varierar mellan kommunerna liksom om det  utgår ett fast arvode eller ersättning enligt räkning för den tid som lagts ned. Många gode män har uppfattningen att ersättningen skall vara fast och utgå med samma belopp oavsett om man är god man eller särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Vid speciella omständigheter ska det vara möjligt att begära ett extra tillägg  och att ersättningen betalas ut varje månad.  En del kommuner kräver en årsredogörelse andra inte.


Fullmakter och att kunna ta ledigt från uppdraget

Gode män/vårdnadshavare måste självklart kunna ta ledigt från uppdraget men idag finns det hinder för det eftersom att vara god man är ett personligt uppdrag. Därmed anses det inte finnas lagstöd att utfärda fullmakter till ersättare om inte denna är tydligt begränsad till en viss åtgärd som att en advokat får driva en viss angiven fråga eller att fullmakten ska gälla under en mycket begränsad tid och då endast till åtgärder som bankärenden, betalning av hyra.

Som god man förväntas du skriva på en fullmakt inför ett överklagande som innebär att biträdet ges fullmakt eller den hon/han må sätta i sitt ställe, att var för sig inför envar person och myndighet företräda den minderåriga gentemot Migrationsverket angående uppehållstillstånd och därmed sammanhängande ärenden och frågor.
Fullmakten innefattar även rätt för ombudet ta del av all för ärendet relevant dokumentation och utredning. Det är inte ovanligt att en del biträden förväntar sig att du skall skriva på en fullmakt som gäller såväl den första inlagan till Migrationsverket, som överklagande till Migrationsdomstolen och Kammarrätten. Det behöver du inte göra de kan utfärdas av dig om det blir aktuellt med ett överklagande.
Några andra fullmakter än de till biträdet i asylärendet kan den underåriga genom god man inte utfärda så länge ungdomen är under 18 år då också förordnade som god man upphör. Du kan då efter samtal genom en fullmakt bli ombud för den underåriga om det skulle vara behövligt av olika skäl. Omyndiga kan som bekant inte utfärda fullmakter.


Längre ledighet

Om du blir förhindrad att utföra sitt uppdrag p.g.a. sjukdom eller semester bör du begära att bli entledigad så att överförmyndarnämnden kan fatta beslut om att entlediga dig och förordna en och förordna någon annan för uppdraget. Anledningen till detta är att det inte finns någon laglig möjlighet att förordna en ”tillfällig” god man. Dessutom kan inte en god man utfärda en fullmakt till någon annan med innebörd att denne får fullbehörighet att företräda barnet. Endast vid något enstaka, begränsat uppdrag kan en fullmakt utfärdas. Då uppdraget ofta kan innebära akuta ställningstaganden måste det alltid finnas en behörig god man till hands. Den f.d. gode mannen kan ju alltid återkomma i sitt uppdrag efter det att semester eller blivit frisk, om det är den bästa lösningen. Överförmyndarnämnden får då lov att entlediga den nuvarande gode mannen och förordna den tidigare ställföreträdaren.


Övrigt

Du kommer att vara med på en hel del möten om och med ungdomen. Försäkra dig om och bidra till att det finns en dagordning, ett syfte och en sluttid för mötet. Om ungdomen skall vara med pratar du och de andra vuxna först ihop er innan ungdomen  deltar i mötet, meddelar överförmyndaren om ungdomen   flyttar och  om uppehållstillstånd beviljats, redovisar uppdraget till överförmyndaren, anmäler om eget obestånd uppkommit eller annat förhållande som kan påverka förordnandet, anmäler om barnets föräldrar har kommit till Sverige och är uppmärksam på om ungdomen kan vara offer för människohandel.


Samverkan

Att etablera en konstruktiv samverkan med berörda aktörer kan förebygga problem och är en förutsättning för att vad som kan anses vara deras bästa ska kunna uppnås. Som i alla andra sammanhang kräver beslut som ska fattas en samverkan mellan berörda parter och en förståelse för de skillnader olika roller innebär. I de fall det finns meningsskiljaktigheter handlar bestämmanderätten om att genom samtal försöka nå en samsyn.

 

(Den i juli 2005 trädde lagen om god man för ensamkommande barn i kraft (2005:429). Därmed stärktes skyddet för ensamkommande underåriga och en god man träder in i vårdnadshavarens ställe och inte enbart som förmyndare. Det betyder att en god man/vårdnadshavare (GM/STV) har rätt och skyldighet att framföra synpunkter och agera i alla frågor som rör (eu) personliga angelägenheter som ekonomi, utbildning och boende. Men trots att vad som sägs i god Lagen om god man för ensamkommande barn, att en god man/vårdnadshavare rätt och skyldigheter att agera för barn/ungas (eku) bästa innebär det inte att det som ska vara på ett visst sätt nödvändigtvis är det i vissa fall kan det i vissa fal hända därför hända att varken socialtjänsten, skolan eller boendet tar hänsyn till GM/STV ställning. Att etablera en konstruktiv samverkan med berörda aktörer kan förebygga problem och är en förutsättning för att vad som kan anses vara eu bästa ska kunna uppnås. Som i alla andra sammanhang kräver beslut som ska fattas en samverkan mellan berörda parter och en förståelse för de skillnader olika roller innebär och genom samtal försöka nå en samsyn i god sämja.)


Gemensam målsättning

En god man samarbetar med socialtjänsten och bestämmer om val av boende, skolgång, behov av kontaktperson och medverkar i utredningar m.m. Förutsatt att de vård- och genomförande planer som upprättas tar hänsyn till barn och ungas faktiska situation är BBIC bra och utgör en möjlighet för gode män/vårdnadshavare att påverka och ställa krav på socialtjänst, HVB, familjehem och skola. De vård- och genomförande planer som upprättas av socialtjänsten är juridiska handlingar och finns det betänkligheter kring innehållet bör dessa ingående diskuteras med socialtjänsten.

Liksom gode män vårdnadshavare ska socialtjänsten, personal på boenden, skolpersonal och andra aktörer se till eku bästa. Utifrån den gemensamma målsättningen är en konstruktiv samverkan möjlig men det förutsätter att ställföreträdare visar förståelse för vad som åligger tjänstemän inom förvaltningar och myndigheter och till kostnader som kan uppstå för olika åtgärder och en medvetenhet om att att de rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget inte innebär en obegränsad handlingsfrihet eller att en god man står över tjänstemän och har en absolut vetorätt. Å andra sidan finns det anledning att förvänta sig att andra aktörer att tar  hänsyn till det ansvar som följer uppdraget och att en god mans ställning tillmäts den betydelse lagstiftaren avsett.
I förhållande till eku finns i uppdraget en uppfostrande del och ett ansvar att skydda dem från faror av olika slag En övergripande uppgift är att övervaka och se till förhållanden och omständigheter fungerar som det ska i alla avseenden och ge stöd, vägledning och sätta gränser även om det leder till meningsskiljaktigheter. Det förutsätter att GM har sista ordet och kan ta beslut oavsett eku uppfattning men innebär också, att beroende av ålder och mognad, att de involveras och är delaktiga i beslut.


Barn och ungas bästa

Vad det innebär finns det självklart olika uppfattningar om så hävdar till exempel SKL och oftast överförmyndare/nämnd att ett juridiskt ställförträdarskap ska tillämpas som innebär att en god mans roll ska begränsas till att bevaka att ensamkommande underåriga får den hjälp de behöver i vardagen, sina rättigheter tillgodosedda och om så inte är fallet vidta lämpliga åtgärder men det personliga engagemanget ska tonas ner och överlåtas till personal på HVB, familjehem och EBO.  

Å andra sidan kan det hävdas att uppdraget är av speciell karaktär som i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt god man-förvaltarskap och att det juridiska ställförträdarskapet inte är tillämpbart i den utsträckning som SKL och överförmyndare/nämnd anser.I all händelser är det grundläggande för uppdraget att se till eku bästa och att att agera i det syftet men inte utan att ha förståelse för och ta hänsyn till vad som ålagts myndigheter, förvaltningar och organisationer och vara medveten betydelsen av att samverkan och i övrigt beakta vad som framgår av lagar och förordningar. Ett återvändande till hemlandet likaväl som ett uppehållstillstånd i Sverige oavsett Migrationsverkets beslut, kan således anses vara för barn och ungas bästa beroende på deras vilja och önskan. För dem som skall avvisas, överföras eller självmant medverkar till att utvisas efter att ha nekats uppehållstillstånd skall de åtgärder som förbereder och underlättar ett återvändande vidtas.Personliga behov ska inte påverka beslut och åtgärder i strid med barn och ungas intressen.


När ensamkommande  försvinner

Vid ett försvinnande från boendet gör gode mannen eller personal senast efter 24 timmar en anmälan till polsen och meddelar också Migrationsverkets mottagningsenhet som noterar anmälan och omedelbart stänger ungdomens konto.Därefter rapporterar mottagningsenheten försvinnandet till socialtjänsten,  Överförmyndaren samt asylprövnings enheten. Asylprövnings enheten avslutar asylärendet snarast efter det att de mottagit information om försvinnandet  När barn/unga av olika anledningar försvinner från boendet är det i huvudsak två faktorer som är avgörande för om en god man skall entledigas eller kvarstå.

Huvudregeln är att så länge barn och unga befinner sig i Sverige oavsett om de fått beslut om utvisning/avvisning eller ska överföras skall de inte stå utan en god man. Först när det med säkerhet konstateras att de varaktigt lämnat Sverige och befinner sig utomlands och har för avsikt att stanna kvar där kan det bli aktuellt   för ÖFM att besluta om upphörande av godmanskapet. (prop.2004/05:136 sid 37.)  Ett upphörande av godmanskapet skall heller inte ske om barn/unga som anmälts försvunna befinner sig i landet och har kontakt med den   gode mannen eller någon myndighet. Då skall den gode mannen kvarstå tills de uppnått myndighetsålder oavsett om de påträffas eller inte.  

Under vissa förutsättningar kan Överförmyndaren överväga att entlediga den gode mannen trots att det med säkerhet inte kan fastställas att barn/unga lämnat Sverige.  Har de avvikit från sitt boende och hållit sig gömda i flera månader utan någon kontakt med den gode mannen eller någon myndighet som Migrationsverket eller polisen skall den gode mannen kunna entledigas.Dock ska denne eller en annan person omedelbart förordnas till god man om barn/unga ger sig till känna.   I vissa kommuner anser ÖFM att den gode mannen skall entledigas efter 2-3 månader medan andra låter uppdraget löpa på tills vidare.

 

Godmanskapet upphör

Lag om god man för ensamkommande barn, 5 § Ett godmanskap skall upphöra  

1. om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmynderskapet och vårdnaden,

2. om barnet varaktigt lämnar Sverige,

3. om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet,

4. om det är uppenbart att god man av någon annan anledning inte längre behövs.

Överförmyndaren beslutar om upphörande av godmanskapet.När barnet fyller 18 år upphör godmanskapet utan särskilt beslut.

 

6 § En god man har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Skall godmanskapet fortsätta, är den gode mannen dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man har utsetts.

     En god man som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha uppdraget skall entledigas.

     Överförmyndaren beslutar om entledigande. Uppkommer en fråga om att entlediga den gode mannen enligt andra stycket och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får överförmyndaren besluta att den gode mannen skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle innebära fara för barnet.

7 § Ansökan om upphörande av godmanskap eller entledigande av en god man får göras av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe samt av den gode mannen. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan.

     Överförmyndaren skall ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske och det inte är obehövligt.

 

8 § Dör en god man, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den överförmyndare som har tillsyn över godmanskapet.

 

9 § Innan överförmyndaren förordnar någon till god man eller entledigar någon från ett sådant uppdrag, skall han eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är det fråga om beslut enligt 6 § andra stycket, skall den gode mannen ges tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

 

Enligt 5–8 § Lag om god man för ensamkommande barn ska godmanskapet upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmyndarskap och vårdnaden. Om barnet varaktigt lämnar Sverige, om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet, eller det är uppenbart att god man av någon annan anledning inte längre behövs upphör också uppdraget. Utöver vad som anges i lagen kan ett godmanskap upphöra på din begäran, om särskilda skäl föreligger eller om det är uppenbart att uppdraget försummas. Om Migrationsverket beslutar uppgradera barn/ungas ålder till 18 år eller äldre upphör också ditt uppdrag. Det kan även hända att eku vill få dig utbytt och begär att få en ny god man. Om asylprocessen löper på och leder till uppehållstillstånd och relationen mellan dig och barnet eller ungdomen är god, blir frågan om entledigande inte aktuell. Men när barn/unga fått avslag på sin asylansökan, kanske också på ett överklagande och du blivit budbäraren med negativa besked som pratar om återvändande till hemlandet, kan det hända att barn/unga vill ha en annan god man. Det är inget personligt, även om det kan kännas så, utan handlar om att de utifrån sin förståelse av processen försöker skapa nya möjligheter att stanna. En annan god man kan i dessa situationer ses som en sådan ny möjlighet.

 

Det är bara eku, föräldrar, överförmyndaren eller gode mannen själv som kan entlediga gode mannen. I praktiken kan det bli så att det är du, socialsekreteraren eller personal på HVB som hjälper ungdomen att skriva en begäran till överförmyndaren om en ny god man och skälen därtill, oavsett om du tycker det är en bra idé eller inte. Beroende på överförmyndare och kommun kan ett yttrande begäras av dig och överförmyndaren beslutar därefter om ett entledigande eller kvarstående. Det kan också bli så att överförmyndare entledigar dig på ungdomens begäran, utan vidare spisning, och bifaller ansökan utifrån principen att ungdomens önskemål och rättigheter skall prioriteras, vilket nödvändigtvis inte behöver innebära att du som gode man misskött ditt uppdrag. Att byta god man är ett vågspel och kan mycket väl leda till att ungdomen får en ny god man som uppfattas som sämre. Beslutet går i den situation som här beskrivs att överklaga till tingsrätten. Enligt 5–8 § Lag om god man för ensamkommande barn ska godmanskapet upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person, som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmyndarskap och vårdnaden. Om barnet varaktigt lämnar Sverige, om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet, eller det är uppenbart att god man av någon annan anledning inte längre behövs upphör också uppdraget. 

 

Utöver vad som anges i lagen kan ett godmanskap upphöra på din begäran, om särskilda skäl föreligger eller om det är uppenbart att uppdraget försummas. Om Migrationsverket beslutar uppgradera barn/ungas ålder till 18 år eller äldre upphör också ditt uppdrag. Det kan även hända att barn/unga vill få dig utbytt och begär att få en ny god man. Om asylprocessen löper på och leder till uppehållstillstånd och relationen är god, blir frågan om entledigande inte aktuell. Men när de fått avslag på sin asylansökan, kanske också på ett överklagande och du blivit budbäraren med negativa besked som pratar om återvändande till hemlandet, kan det hända att de vill ha en annan god man. Det är inget personligt, även om det kan kännas så, utan handlar om att de utifrån sin förståelse av processen försöker skapa nya möjligheter att stanna. En annan god man kan i dessa situationer ses som en sådan ny möjlighet.

 

I praktiken kan det bli så att det är du, socialsekreteraren eller personal på HVB som hjälper ungdomen att skriva en begäran till överförmyndaren om en ny god man och skälen därtill, oavsett om du tycker det är en bra idé eller inte. Beroende på överförmyndare och kommun kan ett yttrande begäras av dig och överförmyndaren beslutar därefter om ett entledigande eller kvarstående. Det kan också bli så att överförmyndare entledigar dig på ungdomens begäran, utan vidare spisning, och bifaller ansökan utifrån principen att ungdomens önskemål och rättigheter skall prioriteras, vilket nödvändigtvis inte behöver innebära att du som gode man misskött ditt uppdrag. Att byta god man är ett vågspel och kan mycket väl leda till att ungdomen får en ny god man som uppfattas som sämre. Beslutet går i den situation som här beskrivs att överklaga till tingsrätten.

 

Om familjen kommer till Sverige

Anknytningspersoner omfattas inte av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA), utan deras rätt till bistånd ska prövas av kommunen de vistas i. Någon ovillkorlig rätt till bostad finns inte enligt socialtjänstlagen. Kommunernas socialtjänst ska i stället utreda och ta ställning till om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Den enskilde kan ha egna möjligheter eller någon annan huvudman som ska ta ansvar för boendet. Exempelvis har Arbetsförmedlingen ett ansvar för bosättningen av personer som fått uppehållstillstånd. Som situationen ser ut nu, med det stora antalet personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets boende, finns dock inte tillräckligt med platser i det kommunala mottagandet att anvisa till. I de flesta fall är en återförening positiv men det förekommer även att barn/unga, som under lång tid i Sverige levt ett självständigt liv utan anhöriga omkring sig, upplever återföreningen som konfliktfylld och besvärlig.

 

God man kvarstår tills föräldrarna registrerats

Överförmyndaren får inte omedelbart entlediga den gode mannen om barnets föräldrar kommer till Sverige eftersom föräldrarna inte blir registrerade som vårdnadshavare hos Skatteverket utan utredning. Att Migrationsverket och socialtjänsten erkänner föräldrarna har ingen rättslig betydelse. Det är i stället först när Skatteverket, med stöd av gällande lagstiftning, registrerat föräldrarna som vårdnadshavare som överförmyndaren entledigar den gode mannen. Om entledigande sker dessförinnan står barnet utan legal ställföreträdare vilket strider mot gällande lag.

 

God man/vårdnadshavare har inte ansvar för återförening

 

Det är barn ungas föräldrar som har ansvaret för återförening och beroende på ålder och mognad barn/unga själva. En god man/vårdnadshavares ansvar för efterforskning och återförening är mycket begränsade och handlar i huvudsak om:

-att bevaka att Migrationsverket och Socialtjänsten gör vad som åligger dem i dessa frågor

 

 -att hjälpa barn/unga att medverka i det utredningsansvar som föreligger vad avser efterforskning av anhöriga om de ska utvisas

 

-att uppmärksamma Socialtjänsten på att barn/unga i förekommande fall uttryckt önskemål om återförening med nära anhöriga och framföra krav så att Socialtjänsten vidtar åtgärder i enlighet med sådana önskemål utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Att ansvara för återförening ligger således inte inom uppdraget som god man/vårdnadshavare men däremot att vara behjälplig i viss omfattning och som ett stöd för barn/unga. Läs mer

 

JO om återförening

 

Justitieombudsmannen har uttalat följande om socialnämndens förberedelser inför ett barns flytt hem, i beslut JO 2003/04 s. 207: ”En återförening behöver förberedas på ett aktivt och insiktsfullt sätt. Arten och omfattningen av förberedelserna samt den tid som erfordras blir beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Hur återföreningen skall förberedas kommer ofta till uttryck i en vårdplan. Det är socialnämnden som har ansvaret för planeringen och den bör göras i samråd med alla inblandade.”

Socialnämnden har alltså ett ansvar att förbereda för hur ett barn ska återförenas med vårdnadshavaren när en placering upphör. Det är som det framgår av ovan alltid viktigt att barnet och dess familj involveras i planeringen av åtgärder efter att placeringen har upphört. Detta torde med andra ord vara relevant även i situationer när placeringen kommer att upphöra i samband med en utvisning eller avvisning.

 

Överförmyndaren beslutar

Det är bara den ensamkommande ungdomens föräldrar, överförmyndaren eller gode mannen som kan entlediga gode mannen. I praktiken kan det bli så, att det är du, socialsekreteraren eller personal på HVB som hjälper ungdomen att skriva en begäran   till överförmyndaren om en ny god man och skälen därtill, oavsett om du tycker det är en bra idé eller inte.

Beroende på överförmyndare och kommun begärs ett yttrande av dig av överförmyndaren som därefter beslutar om ett entledigande eller att du ska ges tillfälle att yttra dig eller kvarstå. Det kan också bli så att en dåligt påläst  överförmyndare som entledigar dig   utan vidare spisning på ungdomens begäran och bifaller ansökan utifrån principen att ungdomens önskemål, rättigheter skall prioriteras, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som vad som kan anses vara för ungdomens bästa såtillvida den gode mannen inte misskött sitt uppdrag.  

Att byta god man är ett vågspel och kan mycket väl leda till att ungdomen får en sämre god man   likaväl som en bättre. Beslutet går att överklaga till Tingsrätten.  

 

God man när de fyllt 18 år

 

Om det finns speciella skäl kan eku  även efter att de har fyllt arton år och efter beslut i Tingsrätten få en god man.De kan själva göra en ansökan, redogöra för sina skäl varför uppdraget som god man inte skall upphöra och varför en förlängning är motiverad.

Ansökan som ställs till tingsrätten, kan också skickas till överförmyndaren som vidarebefordrar ansökan till Tingsrätten, som lämpligen skall styrkas av intyg från läkare och socialsekreterare.  Om de inte själv klarar av att ansöka   kan du som god man göra en anmälan till Tingsrätten där alla omständigheter anges

och intyg om behoven bifogas.Överförmyndaren skickar anmälan vidare till Tingsrätten som beslutar i frågan.Blanketter finns hos överförmyndaren och hos tingsrätten.Andra möjligheter att kvarstå för att kunna hjälpa barn/unga som har sådana behov är, att genom en fullmakt som de kan utfärda efter myndighetsdagen, bli ombud med rätt att företräda barn/unga i olika avseenden. Ett annat alternativ är att om Socialförvaltningen anser det befogat kan du också fortsätta som kontaktperson men det innebär att du blir helt utan befogenheter.  En kombination a dessa två möjligheter kanske är det allra bästa.  

 

När en ungdom genom uppdatering av åldern eller uppnår myndig ålder upphör godmanskapet men därmed inte nödvändigtvis ungdomens behov av stöd och hjälp av en vuxen. 

För ensamkommande kan det stödet antas vara särskilt viktigt då de vistas i ett land långt hemifrån och inte har några anhöriga i sin närhet. Det finns flera möjligheter att komma till rätta med den problematiken. Det går  att ansöka om ett godmanskap hos Tingsrätten efter myndighetsdagen liksom att till Socialtjänsten ansöka om ett personligt ombud för ungdomen eller att bli kontaktperson. 

 

Alternativt kan ungdomen själv utfärda en fullmakt till den tidigare gode mannen på myndighetsdagen som då har möjlighet att företräda ungdomen i olika avseenden till exempel i kontakter med Migrationsverket och ge ungdomen det stöd som kan behövas.

De kan själva göra en ansökan och där motivera varför uppdraget som god man inte skall upphöra. Ansökan, som lämpligen ska styrkas genom intyg av läkare och socialsekreterare, kan också skickas till överförmyndaren som vidarebefordrar ansökan till tingsrätten.

Intyg om behoven ska bifogas, blanketter finns hos överförmyndaren och hos tingsrätten.  Ett ytterligare alternativ är att fortsätta som kontaktperson, om socialförvaltningen anser att det är befogat. En sådan fortsättning innebär dock att du står helt utan befogenheter. En kombination av dessa två möjligheter kan därför ibland vara det allra bästa.

 

Ekonomiska förutsättningar

Asylsökande ensamkommande barn/unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagersättning samt särskild ersättning  Dagersättningen är avsedd för personliga behov som exempel kläder, skor, medicin och fritid.  Vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd kan särskild ersättning utgå för kläder, glasögon och till exempel busskort. Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.Vanligtvis placeras ensamkommande barn/unga på ett HVB om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från Migrationsverket med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnads del. För barn och ungdomar som under asylprocessen bor i ett familjehem utgår cirka 740 kronor per månad från Migrationsverket plus omkring 300 kr som betalas av socialtjänsten.

Om   permanent uppehållstillstånd beviljas övergår myndigheternas ekonomiska ansvar från MV till socialtjänsten och vid utvisning eller transferering upphör ersättningen av det skälet.

  
Om att skicka pengar


För att kunna betala smugglarorganisationen säljer mindre bemedlade familjen vad dom har, lånar pengar av släkten eller klanen alternativt sätter sig i skuld till smugglarorganisation mot löfte att återgälda skulden med likvida medel eller andra åtaganden när ungdomen kommit ill Sverige.   För familjen är skuldsättningen en investering med förhoppning att den skall ge utdelning genom att ungdomen får uppehållstillstånd och kan skicka pengar, kanske även möjliggöra för familjen att återförenas i Sverige. 
På ungdomens axlar läggs inte enbart kravet att lyckas med att få uppehållstillstånd utan även ett betungande ekonomiskt ansvar. Om betalningar uteblir kan följden bli att ungdomen tvingas till såväl lagliga som olagliga handlingar och   att familjen hotas med eller utsätts för repressalier.   Mot den bakgrunden kan vara förståligt att det förekommer att barn/ unga genom olika kanaler och mellanhänder skickar dagersättningar, bidrag och studiemedel från CSN   till anhöriga i hemlandet. Avsikten kan även vara, att bidra till bättre levnadsförhållanden för familjen, att syskon får gå i skolan i stället för att arbeta, att nära anhöriga som kanske är analfabeter får möjlighet att lära sig läsa och skriva och för att hjälpa anhöriga att ta sig till Sverige. I de fall anhöriga lånat pengar för att finansiera resa till Sverige eller tagit resan på kredit kan de pengar ungdomarna skickar för att betala skulder till släktingar, klaner och smugglare. 
Det finns ingen lagstiftning som förbjuder ungdomar att skicka pengar utomlands men i förordningen om mottagande av asylsökande sägs, att dagersättning ska täcka kostnader för personliga behov, särskilda bidrag är avsedda för en dräglig livsföring under väntetiden på beslut om asylansökan beviljas eller avslås och studiemedel är ett försörjningsstöd under studietiden för ungdomen och om familjen finns i Sverige även för dem.

Som god man förvaltar och bestämmer du i princip över ungdomens tillgångar möjligen med undantag för pengar ungdomen själv förtjänat.Utifrån vad som framgår av förordningen finns det ingenting som talar för att en god man vårdnadshavare ska medverka till att ungdomen skickar pengar utomlands. Pengar som långt ifrån alltid kommer anhöriga till godo utan i många fall går rakt ner i smugglarnas fickor. Men i vissa fall och undantagsvis kan det vara för ungdomens bästa att pengar skickas till anhöriga men då bör lämpligen Överförmyndaren konsulteras och göras delaktig i beslutet. I vanlig ordning hamnar en svår fråga i god man vårdnadshavares knä och det självklara svaret till ungdomen att inte skicka pengar är inte lika självklart när verkligheten kolliderar med en principiell uppfattning. Ingen vill bidra till att ersättningar, bidrag och studiemedel går till långivare eller ned i smugglares fickor å andra sidan är det förståligt att ungdomar vill skicka pengar för hjälpa familjen, möjliggöra en efterlängtad återförening och i vissa fall för att undvika repressalier för uteblivna betalningar till långivare och smugglare. Omsorgsfulla samtal med ungdomen kan i bästa fall utmynna i en lösning som innebär att till exempel en del av månadspengen skickas utomlands.


Remitteringar


Enligt uppgifter från världsbanken remitteras årligen över 400 miljarder från de rika länderna till de fattiga   i världen. Hur stora remitteringarna är från Sverige finns inga aktuella uppgifter om men 1992 uppgav finansdepartements att de uppgick till 750 miljoner.  Idag uppgår summan sannolikt till över en miljard, pengar som är av stor betydelse för människors vardagliga ekonomiska levnadsvillkor   och bidrar till utveckling i de fattiga delarna i världen  I vilken omfattning ensamkommande ungdomar   i Sverige skickar ersättningar, bidrag och studiemedel är oklart liksom hur stora summor det handlar om.

 
Ensamkommande barn och unga 


Omställningen till svenska förhållanden kan vara omvälvande och anpassningen inte alltid problemfri. I hemlandet ses de som unga män och kvinnor men här blir de barn igen, tillvaron är kravlös, uppgifter som gör dem behövda få och omgivningen är   förstående.  De  skall medverka och känna delaktighet i demokratiska processer som husmöten och förstå   varför ett dåligt beteende leder till samtal och inte bestraffning vilket utifrån deras erfarenheter från en ofta auktoritär miljö i hemlandet är normalt och motsatsen kan tolkas som   svaghet.Vanligtvis fungerar det bra och de anpassar sig till regelverket. Men det kan hända att de ibland tappar fotfästet i tillvaron när krockarna med de nya omständigheterna blir för påtagliga och konflikter kan inträffa med såväl personal som andra på boendet. Längtan efter anhöriga, oro för framtiden och för lite sömn bidrar   också till att beteendet kan vara svårt att kontrollera.  Vid sådana tillfällen brukar konsekvenserna i bästa fall bli, att vuxna klargör att beteende inte är acceptabelt som kan leda till byta av boende om det som inträffat är av det allvarligare slaget. Men också till omotiverat och oförklarligt hårda bestraffningar beroende på personalens lämplighet och omdöme..  Men vanligtvis är de   problem som emellanåt uppstår inte märkvärdigare än att de kan lösas med förklaringar och förmaningar.

  

Otillräcklig kunskap


Det enda som med säkerhet kan sägas om de ensamkommande barn och unga som sökt sig hit är, att det inte är möjligt att vara säker på någonting om deras bakgrund, varifrån de kommer, skälen till att de lämnat hemlandet, hur de tagit sig hit, deras identitet och ålder.
Ändå bemöts de, med undantag av Migrationsverket, av socialtjänsten och i regel också gode män på ett sådant sätt som om alla fakta var kända och man drar slutsatsen utifrån vad ungdomarna berättat, att de självklart är sant, att de vill stanna här och inte är i händerna på kriminella.  
Mycket är oklart men   säkert är, att de är långt hemifrån, deras framtid är osäker och att de behöver hjälp. Säkert är också att om det är offer för människohandel är hjälpen avlägsen.  Som god man kommer du efterhand upptäcka en i grunden stark kompetent person som också själv uppfattar sig så, men som kan ha blivit ordentligt tilltufsad av omvärlden och behöver hjälp i vissa avseenden, men oftast klarar sig själv och vill det.  Oron inför framtiden och sina anhöriga kan vara ständigt närvarande liksom   känslan av skam och skuld för, att ha det bättre än sina närmaste men utan möjlighet att hjälpa dem.  De värsta farhågorna är aldrig långt borta inte heller tankarna på att få komma hem. Tycka synd om inställning gör ingen människa glad och leder inte till något bra. Kanske ska relationen handla om ärlighet, uppmuntran, stöd, förståelse och att ge hopp. Men inte, att inge falska förhoppningar eller löften om att allting   säkert kommer att bli bra när det är långt ifrån säkert  att allting blir bra. Någon har sagt att det bästa man kan ge barn   är rötter och vingar. Rötter kan du som god man inte ge ungdomen men du kan så frön och försöka lära dem flyga och se dem som resurser och tona ned omhändertagandet och omsorgstänkandet.

 

Ingen ny företeelse att unga människor sänds iväg


Det är ingen ny företeelse att unga människor sänds   iväg hemifrån för att i sitt hemland eller i andra länder hjälpa till med försörjningen. Det har förekommit i århundraden att familjer eller klaner i länder som till exempel Afghanistan, Pakistan och Somalia skickat iväg, i regel den äldsta sonen, för att bidra till familjens försörjning och att anhöriga eller klaner finansierat resan. Så är det än idag men det förekommer även att ungdomar mot familjens vilja söker sig till Europa eftersom de inte ser någon framtid i sitt hemland. 
Det som skiljer förhållandena idag från gamla traditioner   är att människosmugglare och kriminella som ägnar sig åt människohandel kommit in i bilden och att förbättrade kommunikationer medfört att unga människor kommer allt längre bort från sin familj och sitt hemland. Flertalet av de tusentals barn och unga som under de senaste åren sökt asyl i Sverige kommer från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Somalia och Marocko. Flertalet är i åldern 16-18 år och pojkar, eller som det ses i sina hemländer unga män. De är ofta målmedvetna unga människor som präglats av uppväxtvillkoren i sitt hemland och i många fall påverkats av upplevelser under resan därifrån.  Det är vanligtvis ungdomens anhöriga, den klan de tillhör eller kriminella som bestämmer att ungdomen skall lämna hemlandet och bege sig till Europa, själva har de oftast ingen talan i saken.  Men det förekommer även att ungdomar på eget initiativ och mot föräldrarnas vilja söker sig till länder med bättre framtidsutsikter än vad hemlandet kan erbjuda trötta på krig och konflikter. Med häjlp av människosmugglare lämnar de hemlandet och anhöriga och beger sig ut på en resa som långt ifrån alltid slutar som de tänkt sig.

 

 
Vägen till Sverige


För ungdomar från Somalia gäller om familjen har råd att betala en flygresa, att ungdomen transporteras från Mogadishu eller via Mombasa till Joma Kenyatta flygplatsen i Nairobi där de förses med ett falskt eller "looklike" pass eftersom det inte finns någon myndighet som kan utfärda pass eller ID handlingar i Somalia. Efter en mellanlandning i Qatar eller Dubai går resan vidare till det land som familjen och smugglarorganisationen kommit överens om.  För mindre bemedlade familjer som inte har råd att betala en flygresa väntar en mödosam färd från Somaliland, Puntland eller Djibouti över röda havet till Jemen, Saudiarabien, Syrien, Turkiet till Grekland och därifrån vanligtvis med långtradare vidare till Sverige. Men vanligare är att de färdas genom Etiopien, Sudan till Libyen där de ifrån hamnar i Tripoli eller Bengazi efter en riskfylld båtresa över Medelhavet antingen hamnar på den lilla italienska ön Lampedusa, Sicilien eller på Malta. På Malta kan de efter internering ta en färja till Sicilien  eller ett lågprisflyg vidare till ett annat land i Europa okunniga om eller trots att de vet, att de kommer att skickas tillbaka om inte Migrationsverket inte anser att de är ett öppet ärende, det vill säga inte fått uppehållstillstånd i en annan EU stat. 

För barn och unga från Marocko och stater söder om Sahara som Nigeria, Mali eller Kongo Kinshasa eller stater i  Västafrika slutar färden ofta i Marocko. Ökade kontroller mellan Spanien och Marocko har gjort det   svårt att ta sig över Gibraltarsund. Trots det lyckas många ta sig över till Spanien och vidare till andra stater. 
Afghanska familjer   flyttar ofta till Pakistan eller Iran för att komma ifrån konflikter i hemlandet och för att få arbete. Oftast vistas de i dessa länder utan tillstånd och framförallt i Iran lever de som andra klassens medborgare. Barn och unga på väg till Europa tar sig från Iran vidare till Turkiet och därifrån vanligtvis med bil eller båt till Grekland, Ungern, Bulgarien eller andra stater i utkanterna av Europa. I dessa länder vistas de olika länge i vänta på att transportras med långtradare till olika länder i Europa bland dem Sverige dit dit närmare 4000 sökte sig 2013. Inte sällan fängslas det periodvis och för att klara sig tvingas de tigga, prostituera sig eller ta de tillfälliga dåligt betalda jobb för att få mat för dagen. Många av dem berättar, att de utsätts för övergrepp och   misshandel.

  
Moral och etik


Det är långt ifrån säkert att en god man få veta de verkliga skälen till varför barn och unga kommit hit, om det finns ett verkligt behov av   skydd eller är här på uppdrag av sin familj. kanske berättelsen som du får höra är sann vilket inte är osannolikt eftersom de förekommer väpnade konflikter och oroligheter i många länder som motiverar att man tar sig därifrån men det kan också vara så att berättelsen är tillrättalagd eller en modifierad variant av sanningen för att bättre på möjligheterna att få uppehållstillstånd.  Du kan inte heller vara säker på om ungdomen är utsatt för människohandel men du måste alltid räkna med att det kan förhålla sig så och agera utifrån den möjligheten.Barn och unga kan ha lämnat felaktiga uppgifter om det ena eller andra vilket du som god man förr eller senare kommer att bli medveten om men kanske aldrig får bekräftat. 
Men när indignationen, förvåningen, besvikelsen eller hur nu reaktionen blir   på att de inte varit uppriktiga lagt sig och förståelsen för   omständigheterna klarnar blir du troligen en bättre god man, med nya insikter och bättre möjligheter att förstå och därmed hjälpa till.Att barn och unga lämnar felaktiga uppgifter och uppger en felaktig ålder stämmer i många fall kanske i de allra flesta, men det är inte en fråga om oärlighet eller om   moral och etik utan handlar mer om   att de befinner sig i en icke självvald situation som inte bara är avgörande för deras egen framtid, på deras axlar vilar inte sällan också ansvaret för anhöriga.  Personer i smugglarorganisationen, släktingar eller goda vänner ger dem inga alternativ i priset för smugglingen ingår inte bara en transport utan också en tillrättalagd historia anpassad för öka   chansen att få permanent uppehållstillstånd i Sverige.  Vuxna bestämmer att ungdomen ska lämna hemmet och vad som skall berättas och förtigas för svenska myndigheter och att inte lita på någon, inte ens den gode mannen.  Barn och unga har ingen talan i saken utan förväntas göra som vuxna säger till dem och återberättar kanske i god tro vad vuxna sagt dem till.  Kanske skulle den sanna historien många gånger vara tillräcklig för att få uppehållstillstånd med tanke på att det faktiskt pågår en politiska och religösa konflikter i Somalia, Afghanistan och andra platser så det finns skäl att söka sig från många länder.

 

 
Varför en påhittad historia?


De som uppger en felaktig ålder gör det för, att om Migrationsverket bestämmer deras ålder till under arton år registreras de som underåriga vilket innebär att en god man förordnas, ett i många avseenden bättre boende än Migrationsverkets   asylboende för vuxna och studierna sker i grundskolan eller på gymnasiet och inte på Komvux eller SFI.  Ensamkommande barn och unga omfattas av barnkonventionen och ansökan om permanent uppehålls tillstånd ska prövas utifrån ett barnperspektiv.Dessutom kan det möjligen vid speciella omständigheter   vara lite lättare att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter och att Migrationsverket inte ska avvisa eller överföra någon under arton om det inte finns anhöriga eller någon organisation i det land de sänds till som tar emot dem. 
Regelbundna och omsorgsfulla samtal kan skapa ett   förtroende som gör det lättare att få en uppfattning om under vilka omständigheter ungdomen kommit hit. Kanske finns goda skäl att vilja stanna men det också vara så att det finns en press från anhöriga att lyckas med uppdraget att hjälpa till med familjens försörjning och av den anledningen säger sig ungdomen vilja stanna fast det egentligen är tvärtom.  I värsta fall   är de i händerna på kriminella och har sänts hit för att i olika avseenden utnyttjas. Om du misstänker   att det kan vara fallet kontaktar du Socialtjänsten. Du behöver inte veta säkert att det är så det är tillräckligt om du har en misstanke och du kan göra det anonymt.  

 


Att få stanna eller åka tillbaka
I en omgivning där det sällan pratas om utvisningar och där en majoritet vuxna uttrycker förhoppningar, att ensamkommande barn och unga ska få stanna och på olika sätt ger uttryck för det är det viktigt och nödvändigt att samtala om, att det alla gånger inte bli så och om de möjligheter som finns för att kunna återvända hem och hur det går att ordna rent praktiskt. Att undvika de här frågorna gör barn och unga   ensamma med sina funderingar och bekymmer och kanske känner de besvikelse över att du som god man inte förstår dem.  Det finns anledning för omgivningen att vara restriktiva med att uttala önskningar om att barn och unga   ska få stanna utifrån en uppfattning att det självfallet är så, vilket inte alls är säkert, eftersom sådana uttalade förhoppningar innebär att   kraven på ungdomen att lyckas med att få uppehållstillstånd förstärks.  Det finns också anledning för en god man att vara försiktig med att utlova att eventuella avslag på asylansökan självklart skall överklagas till högre instans så länge det finns en osäkerhet om de verkliga önskemålen och för personal på boende att fira beslut om uppehållstillstånd med tårtkalas i synnerhet i närvaro av barn/unga som skall utvisas eller transfereras.

 

Johnny Samuelsson, god man

Under arbete

Statistik

Artiklar visade
1543662
Back to Top