Ett fungerande regelverk

God mans regler och förväntningar
Likaväl som det är viktigt att ungdomen känner till och följer reglerna på HVB och Familjehem är det också viktigt att du som god man klargör dina förväntningar. Var tydlig med hur du vill ha det och vilka förväntningar du har i olika avseenden. Att sätta gränser är viktigt även om det kan leda till meningsskiljaktigheter och missnöje. Att som god man säga nej till besök hos släktingar och vännerövernattningar och ha kontroll över  ekonomin kan underlätta för ungdomen som kanske har krav på sig från släktingar som inte alltid är det eller gode vänner som inte är så goda, att göra det ena eller andra men då kan hänvisa till vad den gode mannen sagt.

 

Det finns skäl för dig som god man att vara uppmärksam på barn/ungas aktiviter och vilka de umgås med och särskilt utanför boendet.Det är inte alltid personer som utger sig för att vara släktingar verkligen är det och goda vänner är inte alltid så goda. Det finns därför skäl att vara restriktiv med pengar och eventuella besök hos släktingar och vänner tills du och ungdomen lärt känna varandra bättre. Först därefter kan det finnas skäl att släppa lite på tyglarna men i alla händelser kräva kontaktuppgifter på dem ungdomen säger sig vilja besöka och att du och personal ges tillfället att träffa dem.

Det är självklart inte alltid ungdomen gillar den här ordningen vilket kan leda till meningsskiljaktigheter när du bestämmer och sätter gränser. Men det är ett stöd för ungdomen att kunna hänvisa till vad du sagt om personer i omgivningen kräver besök, tjänster eller pengar av ungdomen.

Klargör för för boendet hur du vill att det ska vara för ungdomen du är god man eller vårdnadshavare för och självfallet har du rätt att förvänta dig att peronalen tar hänsyn till dina synpunkter och önskemål. Det är ju du som är vårdnadshavare med det övergripande ansvaret att se till ungdomens bästa. Samtigt måst du naturligtvis ta hänsyn till boendets situation som måste ha ett regelverk som passar flera.

 

Att skapa ett fungerande regelverk som ger trygghet och trivsel för barn och unga från Afghanistan, Somalia, Marocko och andra länder som placerats på HVB och Familjehem förutsätter ett omsorgsfullt genomtänkt tillvägagångssätt som tar hänsyn till såväl individuella behov som nödvändigheten av generella regler som gäller för alla. Flertalet som kommer till Sverige är tonåringar och hälften av dem övre tonåren. 

Att boendet låter dem och dig som god man bli delaktiga i utformningen av regelverket möjliggör ett hänsynstagande till kulturella olikheter, personliga erfarenheter samt att ställa rimliga krav på ansvarstagande och visar tilltro till deras fömåga. Inte minst viktigt är en fungerande tillsyn då ungdomarna kan vara i människohandel eller riskerar att bli drogberoende


Omställningen till svenska förhållanden kan vara omvälvande och anpassningen inte alltid problemfri. 
I hemlandet ses de som unga män och kvinnor men här blir de barn igen, tillvaron är kravlös, uppgifter som gör dem behövda få och omgivningen är  förstående.
Förutom att följa ordningsregler krävs att de skall medverka och känna delaktighet i demokratiska processer som husmöten och förstå  varför ett dåligt beteende leder till samtal och inte bestraffning vilket utifrån deras erfarenheter från en ofta auktoritär miljö i hemlandet är normalt och motsatsen kan tolkas som  svaghet.

Vanligtvis fungerar det bra och de anpassar sig till regelverket. Men det kan hända att de ibland tappar fotfästet i tillvaron när krockarna med de nya omständigheterna blir för påtagliga och konflikter kan inträffa med såväl personal som andra på boendet. Längtan efter anhöriga, oro för framtiden och för lite sömn bidrar  också till att beteendet kan vara svårt att kontrollera.
Vid sådana tillfällen brukar konsekvenserna bli att den gode mannen, personal och ibland socialsekreteraren vid ett samtal klargör att beteende inte är acceptabelt och kan leda till att ungdomen kan få byta boende om det som inträffat är av det allvarligare slaget.
Men vanligtvis är de  problem som emellanåt uppstår inte märkvärdigare än att de kan lösas med förklaringar och förmaningar.


Regler och tillämpning
Reglerna på HVB är i stort sätt stort sätt detsamma i hela landet, hemma före klockan 21.00 på vardagar, tyst i rummet klockan 23.00, ordning och reda på rummet, respekt för personal och andra på boendet och skolgång fem dagar i veckan.  Det som bland många andra saker skiljer olika HVB åt är i vilken utsträckning ungdomarna är delaktiga i beslut som rör regler och verksamhet samt om pesonalen ser till att reglerna efterföljs.
På en del HVB kan den ungdomarna komma och gå lite hur som helst utan att personalen ingriper eller ibland utan personalens vetskap, på andra är personalen mer intresserade av att agera som vakter än att försöka skapa trivsel och en bra boendemiljö. Dessbättre hör nog sådana exempel till undantagen och flertalet HVB har ambitionen att skapa en trygg hemliknande miljö där ungdomarna är delaktiga i utformningen av regelverket och boendets verksamhet.


Frånvaro från HVB
Om ungdomen inte kommer hem i tid skall boendet omedelbart underrätta den gode mannen och vid frånvaro från boendet 24 timmar eller längre göra en anmälan till polisen.  Frånvaro från HVB, övernattningar hos ”vänner” kan innebära att ungdomen kanske blir utnyttjad, missbrukar droger eller träffar  personer som inte är lämpliga att umgås med. Vid alla tillfällen ungdomen på egen hand eller tillsammans med en kompis vill åka iväg någonstans skall du tillfrågas.


God mans regler och förväntningar
Likaväl som det är viktigt att ungdomen känner till och följer reglerna på HVB är det också viktigt att du som god man klargör dina förväntningar. Var tydlig med hur du vill ha det och vilka förväntningar du har i olika avseenden. Att sätta gränser är viktigt även om det kan leda till meningsskiljaktigheter och missnöje. Att som god man säga nej till övernattningar och ha kontroll över  ekonomin kan underlätta för ungdomen som kanske har krav på sig från omgivningen att göra det ena eller andra men då kan hänvisa till vad den gode mannen sagt.

Klargör för för boendet hur du vill att det ska vara för ungdomen du är god man eller vårdnadshavare för och självfallet har du rätt att förvänta dig att peronalen tar hänsyn till dina synpunkter och önskemål. Det är ju du som är vårdnadshavare med det övergripande ansvaret att se till ungdomens bästa. Samtigt måst du naturligtvis ta hänsyn till boendets situation som måste ha ett regelverk som ska passar flera.


Religion



Alla ensamkommande barn och unga har självklart rätt att utöva sin religion och besöka kyrkor, moskéer och medverka i de högtider som ingår i religionen. Ibland blir det här ett problem när det gäller skolgång och det dagliga livet. Informera dig om vad som gäller, vad som är ”måsten”  i de här avseendena och uppmana personalen HVB att inbjuda en på området kunnig person som kan informera och prata religion med ungdomarna. 
De är i regel dåligt orienterade när det gäller hur religionen kan utövas och de alternativ som finns. Men de förstår också att de ofta vet mer än personalen och den gode mannen i den här frågan vilket naturligtvis kan vara frestande att utnyttja.  Om Islam


Släkt och vänner
 och övernattningar


Att barn och  träffar släkt och vänner är positivt men det skall till en början ske på HVB och efter överenskommelse med dig. Det är inte alltid personer som utger sig för att vara släktingar verkligen är det och goda vänner är inte alltid så goda. 
Det finns all anledning att vara uppmärksam på vilka ungdomen umgås med och restriktiv tills ni lärt känna varandra bättre. Först därefter kan det finnas skäl att släppa lite på tyglarna.


Sova över hos en kompis



Det kan hända att ungdomen vill sova över hos en kompis ofta får du en förfrågan med kort varsel från boendet om det är ok. Det är det inte, det är samma sak här som besök hos släkt och vänner. Om det nu överhuvudtaget skall övernattas skall det planeras i tid. 
Man måste ha förståelse för ungdomarnas behov av att bryta sin inrutade tillvaro med mycket väntan och bekymmer och att de vill ha lite roligt på egen hand och känna sig fria, de är ju tonåringar. Men i synnerhet med ungdomar som inte har PUT finns de skäl att vara restriktiv eftersom de kan göra dumheter eller råka ut för saker som innebär att de kan få en vandelanmärkning som kan påverka deras ansökan om asyl och möjlighete till uppehållstillsånd.


Mustafa fick övernatta



Trots alla goda skäl och ambitioner var  det inte lätt att stå emot  när boendet för andra gången ringde sent på fredagskvällen och meddelade att Mustafa ville sova över hos en ungdom som bodde i ett familjehem på Östermalm men tidigare bott på det HVB där Mustafa nu bodde och som personalen bedömde vara en bra grabb, gav jag efter. Långt ifrån övertygad att om att den information jag fick till alla delar var riktig lät jag Mustafa få det här utrymmet eftersom jag inte tvivlade på att han skulle kunna ta vara på sig själv och för att visa att jag hade förtroende för honom. Pappan ringde såklart inte men jag skulle träffa Mustafa om några dagar och då skulle vi prata om det här. Dessutom ville jag inte särbehandla honom eftersom andra ungdomar fick övernatta på lite olika villkor beroende på vilken god man de hade. 
Olika regler beroende på god mans uppfattning och så  kanske det ska vara men det borde inte hindra att man också kommer överens om gemensamma regler i vissa frågor som inga övernattningar under asylprocessen och endast undantagsvis efter PUT förutsatt att de är planerade och att den eller de personer som är inblandade kommer till HVB för att presentera sig och samtala med gode mannen och personalen. Då skulle ungdomarna veta vad som gäller och slipper känna sig särbehandlade eller försöker spela ut gode männen mot varandra. Det skulle också underlätta för personalen på HVB.
 och familehem.


Anmälan


Om det finns anledning att misstänka att  ungdomen utnyttjas av personer som utger sig för att vara vänner,  släktingar eller andra personer ska du anmäla detta till Socialtjänsten, Migrverket och Gränspolisen. Du behöver inte veta säkert det räcker med att du tror att det kan vara så för att göra en anmälan, anonymt om du vill. Mer information finns på www.unicef.se/sok  och handel med barn


Droger

Om du misstänker att ungdomen använder Cat, Cannabis eller andra droger pratar du med socialsekreteraren och chefen för HVB  och ser till att ungdomen lämnar prov på beroendemottagningen eller vårdcentralen. Enligt polisen kan gym. vara en plats där det förekommer droger och preparat som inte är tillåtna men ändå lättåtkomliga.

Upptäcka drogmissbruk

Drogfakta


 

Människohandel

 

Europarådets konvention mot människohandel
Enligt artikel 10 i Europarådets konvention mot människohandel (som Sverige ratificerade 2010) får en person när det finns grundad anledning att misstänka att hon eller han fallit offer för människohandel inte avlägsnas ur landet innan identifieringsförfarandet har slutförts. 

Enligt artikel 12 i konventionen måste medlemsstater erbjuda hjälp till alla personer som vistas på deras område när det finns grundad  anledning att de fallit offer för människohandel.

Under 2015 kom närmare 35000 ensamkommande barn och unga till Sverige. En del av dem har föesvunnit spårlöst. En nyligen offentliggjord rapport från Länsstyrelsen visar att beredskapen hos ansvariga myndigheter för att hjälpa utsatta barn och unga är otillräckliga och det finns en uppenbar risk att de som är i händerna på kriminella inte upptäcks.

Den tredje största brottsligheten i världen
Människohandel är idag den tredje största brottsligheten i världen, näst efter narkotikahandel-och vapenhandel. Men beredskapen att möta denna organiserade brottslighet är hos svenska myndigheter låg.
MV uppmärksammar inte frågan varken vid registreringstillfället på ansökningsenheten eller vid asylutredningen och de instruktioner som finns att handläggarna skall göra noteringar om det finns misstankar om människohandel efterföljs inte.

De barn och unga som utnyttjas av kriminella kan inte heller hoppas på Socialtjänsten som rutinmässigt genomför sina BBIC utredningar utan tanke på de som utreds kan vara offer för människohandel. 
Inga frågor i saken ställs när vård-och genomförandeplaner upprättas. 
Det offentliga biträdet har inget intresse av att uppmärksamma frågan och hos den gode mannen är kunskapen om handel med barn/unga inte vad den borde vara och intresset av att hjälpa denm man förordnats som god man för med uppehållstillstånd överskuggar eventuella misstankar om att ungdomens vistelse här kan handla om människohandel.  

Om barn/unga
Det enda som med säkerhet kan sägas om de ensamkommande barn och unga som sökt sig hit är, att det inte är möjligt att vara säker på någonting om deras bakgrund, varifrån de kommer, skälen till att de lämnat hemlandet, hur de tagit sig hit, deras identitet och ålder.

Ändå bemöts de, med undantag av MV, av socialtjänsten och i regel också gode män på ett sådant sätt som om alla fakta var kända och man drar slutsatsen utifrån vad ungdomarna berättat, att de är sant, att de självklart vill stanna här och inte är i händerna på kriminella.  
Mycket är oklart men  säkert är, att de är långt hemifrån, deras framtid är osäker och att de behöver hjälp. Säkert är också att om det är offer för människohandel är hjälpen avlägsen.  

Omsorgsfulla samtal
Det är inte troligt att du som god man någonsin får veta de verkliga skälen till varför ungdomen  kommit hit, om de har ett verkligt behov av skydd eller är här på uppdrag av sin familj eller är i händerna på kriminella. 

Kanske är det sant att det finns ett skyddsbehov vilket är sannolikt eftersom de förekommer väpnade konflikter, oroligheter och rekrytering av barnsoldater i många länder som motiverar att de tar sig därifrån. Men det kan också vara så att berättelsen är tillrättalagd eller en modifierad variant av sanningen för att bättra på möjligheterna att få uppehållstillstånd enligt instruktioner från anhöriga eller smugglare. Om ungdomen är i händerna på kriminella är det ingenting ungdomen självmant kommer att berätta för dig inte heller om deras historia för att få uppehållstillstånd inte överenstämmer med verkliga förhållanden.ensamkommande barn/unga

Ifrågasätta barn/ungas uppgifter
Det finns uppfattningar att barn/ungas uppgifter inte skall ifrågasättas av hänsyn till deras ålder, situation och intigritet. Den inställningen bäddar för att viktig information om deras situation inte kommer i dagen och möjligheterna att hjälpa dem om de är utsatta för människohandel eller har ett behov av att lätta sitt hjärta av andra anledningar uteblir. 
Utifrån vad som kan anses vara deras bästa finns det goda skäl att metodiskt och med hänsyn till deras livssituation, förståelse för att de kanske ålagts "tystnadsplikt" av vuxna, kontinuerligt samtala om hur det verkligen förhåller sig med saker och ting. 
I bästa fall kan det leda till att förtroende för dig som god man blir större än rädslan för dem som förbjudit honom eller henne att berätta som det är.

Släkt och vänner

Det finns skäl för dig som god man att vara uppmärksam på barn/ungas aktiviter och vilka de umgås med och särskilt utanför boendet.Det är inte alltid personer som utger sig för att vara släktingar verkligen är det och goda vänner är inte alltid så goda. Det finns därför skäl att vara restriktiv med pengar och eventuella besök hos släkingar och vänner tills du och ungdomen lärt känna varandra bättre. Först därefter kan det finnas skäl att släppa lite på tyglarna men i alla händelser kräva kontaktuppgifter på dem ungdomen säger sig vilja besöka och att du och personal ges tillfället att träffa dem.

Det är självklart inte alltid ungdomen gillar den här ordningen vilket kan leda till meningsskiljaktigheter när du bestämmer och sätter gränser. Men det är ett stöd för ungdomen att kunna hänvisa till vad du sagt om personer i omgivningen kräver besök, tjänster eller pengar av ungdomen.

 


Sova över hos en kompis

Det kan hända att ungdomen vill sova över hos en kompis ofta får du en förfrågan med kort varsel från boendet om det går bra. Det gör det inte, det är samma sak här som besök hos släkt och vänner. Om det nu överhuvudtaget skall övernattas skall det planeras i tid.

 


Man måste ha förståelse för ungdomarnas behov av att bryta sin inrutade tillvaro med mycket väntan och bekymmer och att de vill ha lite roligt på egen hand och känna sig fria, de är ju tonåringar. 
Men i synnerhet när det gäller ungdomar som inte har PUT finns de skäl att vara restriktiv eftersom de kan göra dumheter eller råka ut för saker som innebär att de kan få en vandelanmärkning som kan påverka deras ansökan om asyl och möjlighet till uppehållstillsånd.

Se upp med
övernattningar
tjat om att få sova över hos en kompis 

frånvaro från skolan utan giltig anledning
sena ankomster till boendet under veckorna och helger
övernattningar utan tillstånd
vuxa som vill ta med ungdomen från boendet
drogmissbruk
nya kläder, skor och mobiltelfoner 
vuxna som ringer boendet eller till dig av olika anledningar
frekventa besök i simhallar och på gym.

 (se också faktorer att uppmärksamma nedan)

 


"Kan det vara människohandel" från UNICEF  (förkortad version.)


Checklista över frågor och  åtgärder som kan behöva vidtas om  det finns misstanke om människohandel

 

Allmänna utgångspunkter
När det finns misstanke om människohandel måste barnet skyddas från människohandlarna och få stöd och hjälp. Många barn står i ett beroen- deförhållande till dessa och ser inget annat alternativ än att vara lojala mot dem. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Barnet kommer därför sannolikt inte att berätta om sin situation och själv be om hjälp.

Principerna i barnkonventionen är lämpliga som utgångspunkt för rep- resentanter för berörda myndigheter utifrån respektive ansvarsområde samt för gode män, när samtal förs med ett barn:

Bemöt barnet respektfullt.
-Låt barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som vidtas.

-Försök att samtala med barnet på en plats där han eller hon känner sig trygg och kan få krisbehandling om så behövs.
-Var uppmärksam på om tolk behöver anlitas. Det är viktigt att vara observant på att inte anlita en person som erbjuder sig vara tolk, om det finns misstankar att uppsåtet inte är ärligt.
-Försök att ställa så öppna frågor som möjligt och låt barnet i möjligaste mån berätta fritt om det han eller hon varit med om.
-Lyssna på barnets egna önskemål.
-Var medveten om att ett barn som begått en kriminell handling kan vara offer för människohandel.
-Berätta för barnet vad som kommer att hända.

 

Faktorer att uppmärksamma
Det förekommer att barn ger inlärda svar på frågor om namn, ålder, nationalitet, språk och anledningen till vistelsen i Sverige. Detta ingår i förövarnas strategi att binda barnet till sig. Barnet kommer inte att ge svar på dessa frågor förrän han eller hon befinner sig i en trygg situation och är säker på att de vuxna i omgivningen går att lita på.

Faktorer att särskilt uppmärksamma:

-Kommer barnet till Sverige ensamt eller i en grupp med flera barn eller tillsammans med någon som uppges vara släkting?
-Verkar barnets uppgivna ålder inte stämma?
-Kommer flera ensamkommande barn med samma historia?
-Är barnet borta mycket från sitt boende?
-Har barnet lämnat boendet utan förklaring?
-Har någon hämtat barnet från boendet och uppgett släktskap eller visat intyg från föräldrar?
-Finns en anhörig som för barnets talan? 
-Påträffas barnet för stöld eller tiggeri?

 

Anmälningsskyldighet till socialtjänsten
Anmälningsskyldigheten omfattar alla barn som vistas i Sverige (se Socialstyrelsens handbok Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, 2004).

Samverkan mellan myndigheter
För att ge ett barn som misstänks ha utsatts för människohandel bästa möjliga hjälp och stöd, är det viktigt med ett bra samarbete mellan socialtjänsten, polisen, Migrationsverket, hälso- och sjukvården och eventuellt god man. Var uppmärksam på gällande sekretessbestämmelser för respektive myndighet.

 

Polisanmälan
Om det finns misstanke om att ett barn är utsatt för människohandel bör en polisanmälan göras.

 

Barnets identitet och ålder
Barn uppger inte alltid sin rätta identitet eller ålder. De kan säga det de blivit tillsagda att säga. Det behövs tid och trygghet för att ett barn ska kunna känna den tillit som gör att han eller hon vågar berätta sin verkliga historia. Om ett barn har oklar identitet eller ålder kan det vara bra att:

Fråga barnet själv om identitetsuppgifter och ålder.

 

Gå igenom uppgifterna i passet eller i andra identitetshandlingar till- sammans med barnet.

 

Utgå från att barnet är under 18 år om barnet själv säger det.

 

Vara uppmärksam på att barnet kan säga sig vara över 18 år trots att omständigheterna tyder på att så inte är fallet.