Som ställföreträdare för ensamkommande barn och unga ansvarar du för alla angelägenheter – personliga såväl som ekonomiska och rättsliga och oavsett var de placeras är grunderna för uppdraget desamma.
Men det finns en  skillnad i den del som gäller det ekonomiska ansvaret för dem som placeras på HVB respektive i familjehem. 

De bidrag som Migrationsverket utbetalar till barn och unga på HVB är ställda till dem själva och är således ett ansvar för en god man medan den ersättning som går till familjen från socialtjänsten inte är barnets utan en ersättning till familjehemmet för kostnader de har för att de tar ett barn i sin vård och omsorg.  http://www.godmanakuten.se/index.php/god-man/ekonomiskt-ansvar-vid-placeringar-p%C3%A5-hvb-och-familjehem)

God man/vårdnadshavare bestämmer
Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär inte det, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen och särskild tillförordnad vårdnadshavare har däremot den rätten och har dessutom skyldighet att göra det och på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan och på deras ekonomi är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden.

Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.

Bidrag och ersättningar ska användas för sitt ändamål

Att bidrag och ersättningar används för det ändamål de är avsedda för är ställföreträdarens ansvar som också har rätt att ta hand om bidrag oavsett om de  är ställda till ungdomen och är dessutom skyldighet att på bästa sätt förvalta ungdomens pengar och bestämma hur de skall användas.
Ungdomen vill gärna själv i många fall själv disponera bankkortet och hävdar inte sällan att de är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande vilket kan stämma i enskilda fall men generellt är deras erfarenheter av att hushålla med pengar mycket begränsade. Därför finns det anledning för en god man vårdnadshavare att ta ansvar och utnyttja sin rätt och ta hand om bankkort även om det leder till meningsskiljaktigheter och osämja som i normalfallet är relativt snabbt övergående. 
Att det inte finns en gemensam samsyn mellan ställföreträdare i ekonomiska frågor försvårar uppdraget liksom att det finns alltför många frånvarande gode män vilket ställer till problem. Inte sällan förekommer det  att ungdomarna hänvisar till att andra får sitt bankkort och kan känna  sig orättvist behandlade  i de fall de inte får det. Att  alltför många ställföreträdare överlåter bankkortet till ungdomen förändrar inte det faktum att det är varken lämpligt eller ansvarsfullt att göra det till någon som inte är van att handskas med förhållande stora belopp. Av de skälen ska ställföreträdaren ta hand om bankkortet för att kunna försäkra sig om att pengarna används för sitt ändamål och inte till exempel skickas utomlands eller för inköp av dyra telefoner.

Rätt till bidrag

Asylsökande ensamkommande barn och unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagersättning samt särskild ersättning vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd. Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är de normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.

 Av 5 § förordningen om mottagande av asylsökande m.fl framgår att dagersättning  ska täcka kostnader för bland annat kläder och skor. I 7 § anges att särskilt bidrag enligt 18 § , lagen om mottagande av asylsökande LMA m.fl ska lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Hit hör kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, exempelvis kostnader för vinterkläder. 

Av lagmotiven till LMA framgår det även att det är rimligt att asylsökande under utredningstiden ges en lägre standard än de som är stadigvarande bosatta i landet. (prop. 1993/94 s.47 och 100.) 

Kammarrätten i Jönköping, meddelad 2011-09-28, mål nr 683-11.

Aktuella ersättningsnivåer

Vanligtvis placeras ensamkommande barn och unga på ett HVB och Familjehem om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från MV med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende hos en närstående cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnadsdel. För barn och ungdomar som under asylprocessen bor i ett familjehem utgår till Familjehemmet en omkostnadsersättning som ska täcka merkostnader som mat, kläder, resor, fritidsaktiviteter,  fickpengar och del i bostad. Dessutom ett skattepliktigt arvode som är ersättning för det uppdrag familje hemmet har. Det senare är inte av intresse för den gode mannen.

Om ungdomen får permanent uppehållstillstånd övergår Migrationsverkets ekonomiska ansvar till socialtjänsten. Ungdomen är normalt och om vissa förutsättningar är uppfyllda berättigade till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.Vid beslut om utvisning eller överföring  upphör ersättningen av det skälen. men de kan få ett återvändande bidrag……
För ungdomar under 16 år är det alltid du som god man som ansöker om dagersättning och eventuellt särskilt bidrag för barn och ungas räkning. I det fall ungdomen har fyllt 16 år och själv är förälder, har de rätt att själva ansöka om ekonomiskt bistånd för sitt barn. I annat fall ska utsedd ställföreträdare lämna in en ansökan.
Dagersättningen är olika stor beroende på om ungdomen bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:

24 kr/dag för vuxna ensamstående

19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader

12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

På boenden där mat inte ingår är dagersättningen:

71 kr/dag för vuxna ensamstående

61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader

37 kr/dag för barn 0–3 år

43 kr/dag för barn 4–10 år

50 kr/dag för barn 11–17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen).

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

CSN och studiebidrag

Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten. Efter ansökan berättigade  till grundläggande svenskt studiestöd om de har uppehållstillstånd, är minst sexton år och studerar på heltid på en gymnasieskola (läser in grundskolans kursplan på ett introduktionsprogram) eller har antagits på ett yrkesinriktat eller högskoleförberedande nationellt gymnasieprogram, alternativt studerar på folkhögskola eller Komvux. Studiebidraget kan sägas vara en förlängning av barnbidraget och är ett kombinerat försörjningsstöd för ungdomen själv och familjen under studietiden fram till andra terminen då ungdomen fyllt 20 år.

Studiebidraget är idag 1050 kronor som CSN  för ett normalt läsår betalar ut under perioden september-december och januari-juni månadsvis. Det finns även möjlighet att ansöka om ett extra tillägg på 855 per månad vilket ensamkommande är berättigade till och som gode män/sfv ansöker om och som CSN i regel beviljar. Vad avser detta bidrag löper det inte med automatik utan ska sökas på nytt enligt CSNs anvisningar.

CSN kräver idag att det ska finnas en betalningsmottagare för de studiebidrag och extra tillägg som utbetalas till ungdomen vilket undantagslöst blir den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren. En särskilt tillförordnad vårdnadshavare kan neka till att stå som betalningsmottagare med motiveringen att det innebär en sammanblandning av egna och barn och ungas medel. Föräldrabalken 12 kap 6§ och att det ekonomisk risk men det innebär med nuvarande ordning, att ungdomen inte får tillgång till sina pengar och att du kan bli återbetalningsskyldiga vid olovlig frånvaroAlternativt finns möjligheten att förmå överförmyndaren att stå som betalningsmottagare vilket dom hitintills inte accepterar. 

Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar olovlig frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden. Det är möjligt att överklaga CSN:s beslut och åberopa att informationen från skolan om ungdomens ogiltiga frånvaro varit bristfällig eller uteblivet helt. Rektorn har en skyldighet att se till att ställföreträdaren underrättas om olovlig frånvaro men det görs inte alltid eller ibland informeras i felaktigt boendet i stället.

Budget
Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär inte det, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen och särskild tillförordnad vårdnadshavare har däremot den rätten och har dessutom skyldighet att göra det och på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan och på deras ekonomi är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden.

En god man/vårdnadshavare ansvar att se till ungdomens bästa i alla avseenden även när det gäller ekonomiska frågor. Ibland uppstår oenighet och konflikter eftersom din uppfattning om vad som är bäst inte nödvändigtvis delas av ungdomen som vill ha tillgång till de bidrag som utbetalas och själv disponera över dem. 

Ibland framförs önskemålet med hänvisning till att andra gode män gör så alternativt, att de själva är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande. Om du är helt säker på att han/hon klarar av att ”hushålla” med pengarna, kan du möjligen på prov under en kort tid under övervakning och med krav på ungdomen om att redovisa kvitton på inköp och kontoutdrag, gå med på det. 
Men en troligtvis bättre idé är, att tillsammans med ungdomen prata om vilka förutsättningar som gäller och eventuella krav från anhöriga om bistånd och avbetalning på skuldbördan. Om det är möjligt kontaktas familjen i hemlandet så att de får klart för sig varför ungdomen inte kan skicka pengar. 

Ungdomen skall självklart involveras i ekonomiska frågor och beroende på ålder och mognad tillsammans med dig planera och bestämma hur pengarna skall användas. Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna inte sällan md hänvisning till, att andra får det och kanske men mer sällan berättar det, för att familjen eller okända vuxna i ungdomens omgivning kräver det. 

Det studie-och extra bidrag som ungdomen har rätt till är en kombination av  ett personligt stöd och ett stöd till familjen. Juridiskt sätt är det du som god man-särskilt tillförordnad vårdnadshavare och ungdomen som utgör familjen i Sverige även om ett bra familjehem eller EBO i praktiken är ungdomens hem och i bästa fall av ungdomen kan upplevas som en familj. Men ditt uppdrag förändras inte av att ungdomen bor på ett familjehem det är detsamma oavsett var ungdomen bor.

Tingsrätten har genom att utse dig till särskilt förordnad vårdnadshavare överlåtit vårdnadsansvaret till dig och familjen har ingen bestämmanderätt över ungdomen  eller juridisk rätt till de bidrag ungdomen beviljats.

Hur angeläget det än kan vara att hjälpa familjen är det ungdomens bästa som är ditt ansvar och därför skall bidragen användas för det ändamål de är avsedda för, ungdomens behov. Men ungdomens bästa kan också vara att hjälpa familjen och månadspengen kan de disponera som de själva anser lämpligt.

Efter att ha klargjort förutsättningarna och flera omsorgsfulla samtal går det i regel bättre att sakligt planera hur ersättningar, särskilda bidrag och CSN pengar skall användas. Till exempel hur mycket som skall avsättas för klädinköp, sparas för framtida behov i förekommande fall och hur stor den månadspeng som ungdomen fritt kan disponera över varje månad ska vara.
Om ungdomen vill använda månadspengen eller del av den, efter det att egna behov tillgodosetts, för att skicka pengar till familjen är det deras sak men förutsätter att deras egna behov först tillgodoses.

Skicka pengar till hemlandet

Ensamkommande unga betraktas ofta som en enhetlig grupp och benämns som asylsökande ensamkommande barn alternativt flyktingbarn. Men de kommer från ett sjuttiotal olika länder från världens olika hörn med kulturella olikheter och skillnader i uppväxtvillkor. För ungdomarna kan vistelsen i Sverige bli omvälvande och komplicerad inte minst när det gäller ekonomiska förhållanden och vanan att hantera pengar och planera 

En del vill leva ett västerländskt tonårsliv och prioriterar inköp av snygga kläder och de senaste mobilmodellerna och ägnar ingen tanke åt anhöriga eller kanske inte har några. Andra är medvetna om de krav som finns och plikten att bidra till familjens försörjning. Kanske känner de även skam och skuld för att ha det materiellt bättre än familjen i hemlandet och skickar därför pengar. Det förekommer därför att de genom olika kanaler skickar dagersättningar och CSN pengar till anhöriga i hemlandet för att bidra till deras försörjning och för att betala skulder till smugglare för resan till Sverige som ofta sker på kredit eller bekostats med lån från släktingar och klaner.

Många gånger har ungdomarna inget val när familjens skuldbörda läggs på deras axlar och blir deras ansvar. De är tvungna att skicka pengar eftersom smugglare och långivares bestämda krav på återbetalning, oftast i likvida medel men också genom tjänster, följs av hot om repressalier mot ungdomen eller familjen om betalningarna int sköts. I vilken omfattning bidrag skickas från Sverige, i stället för att komma ungdomen till godo, är oklart liksom beloppens storlek. 
Det anges inte i några lagar eller förordningar att det skulle vara förbjudet eller finnas ett stöd för att ungdomar skickar pengar till hemlandet. 
Men däremot framgår av lagstiftning och förordningar , att ersättningar från Migrationsverket är avsedda för asylsökandes personliga behov och bidrag från CSN för deras försörjning (även familjen om den finns i landet) under studietiden i Sverige. Således inte för att betala skulder till smugglare och andra långivare eller som försörjningshjälp till anhöriga i hemlandet.

J Samuelsson, god man 2016-02-09