|
Under arbete Den stora inströmningen hösten 2015 och det faktum att den under 2015 registrerades 35369 ensamkommande barn/unga som asylsökande har inneburit att det som ska vara på ett visst sätt inte alltid är det. Den nuvarande situation kan i olika avseenden i många kommuner beskrivas som kaotiskt medan de på andra håll fungerar förhållandevis bra. Speciellt har den stora inströmningen inneburit långa väntetider på att få börja skolan, att få en god man och boendesituationen har kännetecknats av brist på platser och en mycket skiftande kvalitet på de boende som erbjuds. En ny boendeform, Stödboende, har tillkommit men också boenden som inte bedrivs med omtanke om barn/unga utan snararare för att tjäna pengar.
Årligen kommer ett stort antal, barn/unga utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Under de senaste fem åren har över 56000 sådana ärenden om uppehållstillstånd registrerats vid Migrationsverkets ansökningsenheter fram till 31 december 2015.
För gode män vårdnadshavare innebär de olika boendeformerna i sig inte några väsentliga skillnader för uppdraget. med undantag för EBO där en god man ofta får överta uppgifter som åligger boendet men där förutsättningar inte finns att göra det. En ojämn kvalitet och förekomsten av olämpliga boenden, där ensamkommande inte ses som de unga människor de är utan som en homogen grupp, försvårar uppdraget. I sådan fall och då rättigheter och personliga behov inte respekteras och gällande förordningar inte följs kan svårigheterna påtagliga.
Socialtjänstens ansvar att ordna med boende HVB står för hem för vård och boende och är en institutionsform för ungdomar som placerats där med stöd av SoL, LSS eller LVU men i takt med att antalet ensamkommande asylsökande barn och unga ökat under åren har många HVB bytt inriktning och specialiserat sig på ensamkommande barn och unga. Det har inneburit att man gått från en verksamhet med ungdomar som har sociala och drogrelaterade problem till en helt annan kategori med sin speciella problematik. För ensamkommande barn och unga ges varken vård eller behandling, HVB står för tillsyn och omsorg dygnet runt. På HVB blir ungdomen kvar under hela asylprocessen men kan efter begäran från god man placeras i ett familjehemsboende eller efter socialtjänstens bedömning placeras i på ett stödboende. Undantagsvis om det uppstår problem med drogmissbruk eller kriminalitet kan det bli aktuellt med ett omhändertagande enligt LVU och placeras barn/unga på någon av statens institutionstyrelse anläggningar.
Över tusen HVB 2016
Alla HVB är inte privatägda, det finns också offentligt ägda HVB som drivs som enskilda tillståndspliktiga verksamheter. Ett exempel är Gryning Vård AB med ett trettiotal HVB-verksamheter och som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götaland och Vårljus i Stockholms län med ett tiotal anslutna kommuner. Kommunerna kan själva starta HVB, och behöver då inget tillstånd de kan också lägga ut verksamheten på entreprenad. Gode mannens uppgift är att övervaka att placeringen fungerar och i annat fall ta upp frågan om ett byte av boende med Socialtjänsten om problemen är så allvarliga och inte går att lösa.
Krav på HVB
Bestämmandrerätt De rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget innebär inte en obegränsad handlingsfrihet. Inte heller att man står över tjänstemän inom myndigheter och förvaltningar och kan bortse från omständigheter som till exempel kostnader som kan uppkomma för olika åtgärder eller har en absolut vetorätt.Okunnighet hos olika aktörer om gode män och vårdnadshavares ställning orsakar problem. Gode mannen har bestämmanderätt i boende frågor vilket socialtjänsten i många kommer inte uppfattat eller nonchalerar vilket för engagerade gode män leder till berättigade strider med socialtjänster som i slutändan kan komma att avgöras i Förvaltningsrätten. En i regel lång och påfrestande process och under tiden blir ungdomen kvar på ett olämpligt boende.
Bestämmanderätten handlar snarare om rätten, att utifrån en helhetsperspektiv bevaka att myndigheter, förvaltningar och organisationer gör vad som ålagts dem, att lagar och förordningar följs och att barn/unga får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda. Att etablera en konstruktiv samverkan med berörda aktörer kring barn och unga kan förebygga problem och är en förutsättning för att vad som kan anses vara deras bästa ska kunna uppnås. Som i alla andra sammanhang kräver beslut som ska fattas en samverkan mellan berörda parter och en förståelse för de skillnader olika roller innebär. I de fall det finns meningsskiljaktigheter handlar bestämmanderätten om att genom samtal försöka nå en samsyn. Gode mannen har bestämmanderätt i boende frågor vilket socialtjänsten i många kommer inte uppfattat eller nonchalerar vilket för engagerade gode män leder till berättigade strider med socialtjänster som i slutändan kan komma att avgöras i Förvaltningsrätten. En i regel lång och påfrestande process och under tiden blir ungdomen kvar på ett olämpligt boende.
Men ibland kan det finnas anledning för den gode mannen att inte tillmötesgå ungdomen önskemål eller krav på att byta boende om det finns en uppfattning att det inte kan anses vara det bästa. Att byta boende kräver en hel del arbete av inblandade parter och likaväl som det finns skäl att ställa krav på personalen på boendet och socialtjänsten finns det anledning att också göra det på barn/unga. Du och ungdomen måste vara överens om att åtgärden är motiverad och att allt gjorts för att lösa de problem som är ligger till grund för önskemålet. Det finns skäl att tänka på att vissa problem löser man inte genom en omplacering. Olösta problem tar man med sig till det nya boendet.
Skiftande kvalitet I de flesta fall eftersträvar såväl kommunala som privata anordnare av bonden för ensamkonmande ungdomaren en bra verksamhet. Men motsatsen före kommer och från olika håll i landet rapporterar gode män om rådande missförhållanden vilket blir speciellt tydligt i den nuvarande extraordinära situationen. Ensamkommande placeras rutinmässigt vid ankomsten av socialtjänsten på HVB boenden som är avsedda för ungdomar och vuxna med en social, kriminell eller drogrelaterad problematik men som över tid anpassats för ensamkommande barn/unga. Förutom att HVB inte är avsedda för ensamkommande är kvaliteten skiftande liksom personalens utbildning, intresse, lämplighet och engagemang. Regelverken är inte alltid genomtänkta utan kan vara godtyckliga och varierar från vad som kan anses rimligt till en omotiverat sträng diciplin där felsteg kan medföra böter eller andra former av bestraffning, eller så saknas fungerande regelverk helt.
Den delaktighet i verksamheten som betonas i gällande bestämmelser ignoreras och ungdomarnas berättigade synpunkter och rimliga krav kan mötas med ogillande och leda till bestraffningar. Socialtjänstens upphandlingar, tillsyner och BBIC utredningar har betydelse för kvaliteten på boende liksom att upphandlade anordnare av boenden kan sätta lönsamhet före barn/ungas bästa. till exempel genom att inte anställa tillräckligt med personal eller tillämpa anställningsformer där betydelsen av kontinuitet beaktas.
Den nya tillsynsmyndigheten IVO, inspektionen för vård och omsorg som från och med den 1 juni är ansvarig för inspektioner av HVB kommer, liksom tidigare socialstyrelsen gjort, utföra sin tillsyn utifrån bestämmelser som gäller för en annan kategori unga.
Viktigt att bedöma behoven om barn på HVB ska dela rum För att barn på hem för vård eller boende (HVB) ska få en trygg och säker vård bör möjligheten till eget rum finnas, Det har under senare år skett en markant ökning av antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige. Det innebär att kommunerna behöver ordna ett bra omhändertagande för dessa barn där de kan få sina behov tillgodosedda. Då antalet ökat drastiskt har flera kommuner ställt frågor till IVO om vilka krav lagstiftningen ställer på de HVB som ordnas för dessa barn. En fråga som aktualiserats är om barnen som kommer bör ha ett eget rum.
________________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________
De medel kommunerna har för att ställa krav på verksamhetens kvalitet är främst upphandling och uppföljning. De kan vid upphandlingstillfället formulera de krav som ställs på HVB både rörande innehållet i verksamheten och i kraven på utförarens företag. Upphandling och uppföljning är två av varandra beroende processer där uppföljning genererar viktig kunskap att ta tillvara i upphandlingen och där upphandling är kommunens viktigaste styrande verktyg gentemot utförare. Upphandlingsprocessen och de krav som bör ställas där och uppföljning, både på individnivå och av de avtal som skrivs mellan kommun och HVB uppfattas av gode män inte sällan som oklara. _____________________________________________________________________________________
Familjehem vanligaste formen för heldygns vård Placering i familjehem är den vanligaste formen för heldygns vård i Sverige. Nära 32 600 barn och unga mellan 0-20 år var placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet någon gång under 2013, enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Beslut om placering i familjehem görs av socialnämnden, och placeringen kan ske med stöd av SoL, LVU eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid vård med stöd av LVU är det förvaltningsrätten som prövar frågan om vård. Sverige har antagit FN:s konvention om barnens rättigheter, vilket innebär att kommuner ska ta hänsyn till vad som i den föreskrivs om barns rättigheter.
Upphandling Vid en upphandling av Familjehem, som görs enligt Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, ställs en uppdragsspecifikation samman. I denna del av upphandlingen finns ett antal grundkrav definierade som alla intresserade Konsultstödda Familjehem måste uppfylla för att styrka kvalitet och sedan kunna gå vidare i processen. Är grundkraven uppfyllda riktas intressenternas övriga information och ges poäng. Pris står för 60 procent och kvalitet för 40 procent. Anledningen till att priset värderas högre än kvalitet, beror på att kvaliteten redan granskats grundligt i upphandlingens första steg såtillvida familjehems utredningen inte gjorts som en så kallad presentation av en konsult. Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Kommunerna upphandlar HVB-och familjehem och genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.
____________________________________________________________________________________________________________________ Konsultstödda familjehem under arbetet
_____________________________________________________________________________________________________________________
6 kap. 6 § i socialtjänstlagen att socialnämnden inte får placera ett barn i ett familjehem eller jourhem som inte är utrett av en socialnämnd. Intervjun genomförs av Socialtjänsten men även av anlitade konsulter men då som en intervju i med det presumtiva Familjehemmet i hemmet under en för- eller eftermiddag. Intervjumaterialet tolkas med en psykolog. Därefter informeras Socialtjänsten om det finns förutsättningar för ett samarbete som familjehem.
De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att utföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. Den vanligaste utredningsmetoden är Kälvesten metoden som är en halvstrukturerad intervjumetod som utarbetats av Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvesten men även andra bedömningsformer förekommer som BRA fam och PRIDE metoden. Men Kälvesten är den mest vedertagna
Ersättningar till ett kommunalt familjehem för barn och ungdom som placeras enligt SoL, LVU och LSS består av en omkostnadsdel och en arvodesdel.
Arvode Arvodet per månad för barn i åldern 0-12 år, 5630-12632 och för ungdomar i åldern 13-19 år, 7303-12632 kr beroende på vilka grunder placeringen grundar sig på och andra omständigheter. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, den är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Uppdraget berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem är man uppdragstagare åt socialnämnden eller det konsultstödda företaget som upphandlats av kommunen och således inte anställd och har ingen uppsägningstid. Det innebär att något arvode inte utgår om barn/unga försvinner eller flyttas från familjehemmet. Placeringar kan på grund av sådana omständigheter upphöra när som helst. Familjehemmet får ha högst fyra barn/unga samtidigt och arvodet får inte utgöra den huvudsakliga inkomsten. Uppdraget är inte förenat med tystnadsplikt
Omkostnadsersättning Ersättning för omkostnader utgår per månad för barn i åldern 0-12 år med mellan 3894-5563 kr och för ungdomar i åldern 13-19 år 4450-6304 kr. Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. (Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn.)
Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det betalas ut direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år.
Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Avdrag får göras deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5 000 kronor.
Socialtjänstens familjehems utredning De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att utföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. RGMV anser att det tillvägagångssätt som idag tillämpas vid utredningarna i många delar inte är ”up to date” och bör ersättas av en utredningsmetodik som bättre svarar mot de krav som kan ställas.
Socialtjänstens upphandlingar av HVB och Familjehem Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Kommunerna upphandlar HVB-och familjehem och genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.
Fram till i början av 1980 talet fanns det i Sverige storfamiljehem med 4-5 barn/unga. Dessa upphörde dock då bestämmelser infördes som innebar att det arvode som utgick för verksamheten inte fick utgöra den huvudsakliga inkomsten och antalet barn/unga inte vara fler än fyra. Uppfylldes inte de kraven övergick storfamiljehemmen till att bli HVB med krav på anställda och övriga krav som åläggs ett HVB. Det fick till följd att de flesta storfamiljehem lades ner.
|
- Uppgifter
- Träffar: 8041
