Barns skulder

Återbetalningsfällor

Det händer att gode män och särskilt tillförordnade vårdnadshavare blir betalningsskyldiga trots att man skött uppdraget klanderfritt men inte känt till olika förhållanden eller haft anledning tro att att uppdraget skalle leda till skulder eller att hamna hos kronofogden i vissa fall.

Det kan till exempel gälla felaktigt utbetalda studiebidrag då CSN kan kräva särskilt förordnade gode män på förhållandevis höga belopp, missar att söka bidrag som kan leda till att huvudmannen ställer krav på motsvarande belopp som det uteblivna bidraget av den gode mannen. Biblioteken kan begära böter eller ersättning för icke återlämnade böcker och skolan för datorer.

Det finns goda skäl att vara uppmärksam på återbetalningsfällor och inte skriva på handlingar som innebär att du som god man eller särskilt tillförordnad vårdnadshavare blir betalningsskyldig eller riskerar att bli det. 

Det är av flera skäl inte heller bra eller lämpligt att lägga/låna ut pengar till huvudmannen för olika ändamål som kläder eller resor. Inte heller betala eller lägga ut pengar  för en  återresa från hemlandet som gått  fel, det är Socialtjänstens sak, eller stå som ansvarig för ett mobilabonnemang. 

CSN kräver idag att det ska finnas en betalningsmottagare för de studiebidrag och extra tillägg som utbetalas till ungdomen vilket undantagslöst blir den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren. En särskilt tillförordnad vårdnadshavare kan neka till att inte stå som betalningsmottagare med motiveringen att det innebär en ekonomisk risk men det innebär med nuvarande ordning, att ungdomen inte får tillgång till sina pengar och alternativt kan ett sådant förfarande betraktas som försummelse av överförmyndaren. Alternativt finns möjligheten att förmå överförmyndaren att stå som betalningsmottagare vilket dom hitintills inte accepterar. 

Följaktligen och av välvilja för att lösa en situation som lagts i ställföreträdarens knä på grund av gällande lagstiftning tvingas du ställa upp trots att det kan leda till betalningsskyldighet av förhållandevis höga belopp. Om så skulle bli fallet kan du inte påräkna någon hjälp av från överförmyndaren men du kan överklaga CSN:s beslut och åberopa att informationen från skolan om ungdomens ogiltiga frånvaro varit bristfällig eller uteblivet helt.  

 

 


 

Förändringar i Föräldrabalken
Den 1 januari 2009 skedde en rad förändringar i föräldrabalken, bl.a. infördes ett krav på överförmyndarens godkännande i de fall en rättshandling som vårdnadshavarna ingår för en omyndigs räkning innebär att den omyndige sätts i skuld (13 kap. 12 § första stycket föräldrabalken)1. Lagändringen innebar närmast ett förtydligande av vad som redan tidigare får anses ha gällt eller i vart fall från början varit avsett rättsläge. Det framgår dock tydligare av lagtexten att föräldrar inte kan skuldsätta sina barn. Antalet barn (0-17 år) med skulder hos Kronofogden fortsätter också att minska. Under 2012 hade 1 180 barn sammanlagt drygt 14 miljoner kronor i skulder hos Kronofogden. Motsvarande siffror 2011 var 1 460 stycken barn med nästan 18,5 miljoner kronor i skulder.2

Barns skulder består numera främst av böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter. När det gäller den verksamhet som bedrivs av kommuner och även i viss mån av landsting finns det fortfarande några områden där barn kan bli skuldsatta. Det är främst inom biblioteks- och skolverksamheterna i samband med lån av olika medier och IT-utrustning samt vid uthyrning av bostad i samband med studier.

Genom detta cirkulär vill vi informera om några möjligheter att undvika att barn blir skuldsatta i verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting. Målsättningen är att inga barn ska behöva inträda i vuxenlivet med skulder i bagaget. I cirkuläret avses med barn och underårig den som är under arton år och därmed omyndig enligt definitionen i 9 kap. 1 § föräldrabalken.

 



Datainspektionen
Datainspektionen genomförde under år 2008 en enkätundersökning hos inkassoombuden om hanteringen av underåriga gäldenärer. Datainspektionen fann drygt 79 500 pågående kravärenden mot gäldenärer som var underåriga då skulden uppkom. Av dessa ärenden avsåg 63 000 ärenden där gäldenärerna, vid tiden för undersökningen, fortfarande var underåriga. Undersökningen resulterade i en rapport från Datainspektionen3, där myndigheten bl.a. redovisade en rad åtgärder som borde vidtas när det gäller barns skulder.

Efter Datainspektionens rapport har bl.a. Datainspektionen, Konsumentverket, Krono-fogdemyndigheten, Svensk Inkasso och Sveriges Kommuner och Landsting på olika sätt och i olika sammanhang gemensamt arbetat för att begränsa de situationer där underåriga riskerar att bli skuldsatta. Bl.a. har initiativ tagits till en lagändring i fråga om patientavgifter, där det numera är vårdnadshavaren som ska svara för eventuella patientavgifter som uppkommer i samband med att barn får vård. På några områden kvarstår emellertid risken att barn blir skuldsatta. Målsättningen hos inblandade myndigheter och organisationer är att ytterligare minska risken för detta.

 



Böter och ersättning till brottsofferfonden

När det gäller böter och ersättning till brottsoffermyndigheten kan skulder uppkomma för straffmyndiga ungdomar som begår straffbara handlingar. Straffmyndig är den som fyllt 15 år.

TV-avgift

Den som innehar en TV-mottagare ska betala radio- och TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna AB. Ett hushåll är endast skyldigt att betala en avgift oavsett antalet apparater. 

 



Skadestånd
Barn som med uppsåt eller av oaktsamhet orsakar skador kan åläggas skadeståndsrättsligt ansvar, men bedömningen är i allmänhet mildare än när det gäller vuxna. Hänsyn tas bl.a. till att barn inte har samma möjligheter att förstå konsekvenser av sitt agerande och att de sällan har ekonomiska resurser att stå för kostsamma skadeståndsanspråk. Bedömningen är naturligtvis beroende av barnets ålder, där mycket små barn överhuvudtaget inte anses kunna ansvara för skadevållande handlingar, och där ungdomar mellan 15 och 18 ofta bedöms ha ett ansvar motsvarande det ansvar som uppkommer för vuxna skadevållare.

Det är alltså den underårige själv som svarar för eventuella skadestånd. I vissa situationer uppkommer dock skadeståndsskyldighet för föräldrar som är vårdnadshavare oberoende av vårdslöshet. Om barnet har orsakat en skada genom en brottslig handling, ska förälder som är vårdnadshavare ersätta skadan. Ansvaret för varje skadehändelse är dock begränsat till en femtedels prisbasbelopp, vilket med 2013 år prisbasbelopp om 44 500 kr innebär 8 900 kr. Om barnet har orsakat flera olika skador gäller begränsningen för varje skada i sig, se 3 kap. 5 § skadeståndslagen.

 



Lånekort på bibliotek och andra typer av lån av media och IT-utrustning
När det gäller den verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting är det, som angetts, främst inom biblioteks- och skolverksamheterna i samband med lån av olika medier och IT-utrustning som barn kan bli skuldsatta. Vanligen är de tjänster som är knutna till innehavet av bibliotekskort helt kostnadsfria liksom olika typer av lån av utrustning i skolorna. En skuld kan dock uppstå i de fall uppsatta regler för lånen inte följs, t.ex. genom förseningsavgifter eller krav på ersättning för material som inte återlämnas på grund av att det förkommit.

En vanlig rutin i samband med lån från bibliotek och skola när det gäller underåriga är att den underårige får teckna ett avtal med verksamheten om att inneha lånekort på biblioteket eller teckna ett avtal för lån av t.ex. IT-utrustning från skolan. Den underåriges vårdnadshavare undertecknar också avtalet och godkänner att den underåriga ingår den ifrågavarande överenskommelsen och därmed blir avtalspart.

Förfarandet är korrekt ur juridisk synpunkt. Eftersom avtalet i sig inte innebär en skuldsättning krävs inte överförmyndarens samtycke, jfr. 13 kap. 12 § första stycket föräldrabalken. I och med att den underårige är avtalspart är det den underårige som blir ansvarig för t.ex. uppkomna förseningsavgifter eller ersättningskrav för förkomna böcker och utrustning. Betalas inte den ersättning som i förekommande fall begärs, kan biblioteket eller skolan gå vidare med ett kravärende mot den underårige innefattande t.ex. betalningspåminnelse, inkassokrav och ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Alla dessa moment innebär tillkommande kostnader, vilket i sin tur innebär att en liten skuld som inte betalas snabbt kan öka till betydande belopp. Eftersom det är den underårige som med vårdnadshavarens godkännande är avtalspart, går det inte att driva kravet mot vårdnadshavaren; det är en annan sak att vårdnadshavare många gånger "frivilligt" betalar uppkomna skulder för sina barn.

För att undvika att barnet i en avtalsrelation riskerar att bli skuldsatt, kan avtalet tecknas på så sätt att vårdnadshavaren inte bara godkänner att barnet innehar lånekort eller lånar utrustning, utan att vårdnadshavaren även påtar sig ansvaret för eventuella ekonomiska krav i anledning av den överenskommelse som ingås.



Särskilt förordnad vårdnadshavare
En särskilt förordnad vårdnadshavare har inga ekonomiska förpliktelser mot det barn han eller hon fått i uppdrag att företräda. En sådan förordnad vårdnadshavare bör därför inte skriva på låneförbindelser, t.ex. vid lån av dator, eller teckna borgensförbindelser på det sätt vi föreslagit för föräldrar som är vårdnadshavare. Även en särskilt förordnad vårdnadshavare bör dock, i egenskap av ställföreträdare för barnet, kunna skriva på en handling om att barnet mottagit lånekort eller lån av t.ex. dator.


 

 

God man för unga migranter

På motsvarande sätt som en särskilt förordnad vårdnadshavare har en god man för ett ensamkommande barn inte några ekonomiska skyldigheter mot "sitt" barn. En god man för ett ensamkommande barn bör därför inte skriva på låneförbindelser, t.ex. vid lån av dator, eller teckna borgensförbindelser på det sätt vi föreslagit för föräldrar som är vårdnadshavare. Även en god man bör dock, i egenskap av ställföreträdare för barnet, kunna skriva på en handling om att barnet mottagit lånekort eller lån av t.ex. dator.

Också i ärenden som gäller ensamkommande barn måste kommunen eller landstinget därför hantera eventuellt obetalda skulder på annat sätt än när föräldrar som är vårdnadshavare tagit på sig betalningsansvaret, t.ex. genom att efterge kravet.

 



Sammanfattning
Betalningskrav hanteras olika i kommuner och landsting. På vissa håll har man säkert hittat fungerar rutiner och även om fordringar mot barn uppkommer drivs ärendena inte vidare, utan biblioteket eller skolan nöjer sig kanske med att återkalla lånekortet eller hindra eleven från ytterligare lån så länge skulden kvarstår. Många bibliotek har mildare regler när det gäller barn, t.ex. genom att barn undantas från skyldighet att betala förseningsavgift.

I de fall elever hyr bostäder av kommuner eller landsting i samband med studier, fungerar det säkert också bra i de flesta fall. Skulle problem uppstå med betalningen av hyran brukar det som regel gå att lösa, utan att hyresvärden tvingas vidta indrivningsåtgärder. För att säkerställa att barn inte blir skuldsatta på grund av obetalda hyror i samband med studier, kan det dock vara en bra rutin att regelmässigt låta vårdnadshavarna teckna en borgensförbindelse till säkerhet för framtida hyresbetalningar.

Målsättningen vara att barn så långt möjligt inte ska behöva bli skuldsatta, utan att krav i första hand ska kunna riktas mot föräldrar som är vårdnadshavare. Som framgått ovan är detta möjligt om vårdnadshavarna på avtalsrättslig grund har påtagit sig att svara för det eventuella ekonomiska ansvar som följer av att inneha bibliotekskort eller låna utrustning av skolan. En vårdnadshavare är dock inte skyldig att påta sig ett sådant ansvar för sina barn. Det kan därför uppstå situationer där kommunen eller landstinget inte har någon annan än barnet att vända sig mot med kravet. I sådana fall kan borgenären, när det gäller små belopp, överväga att efterge skulderna och därmed avskriva dem. I andra fall kan borgenären överväga att avvakta med indrivning till dess barnet är myndigt och i avvaktan till dess endast bevaka sin fordran.

 



Övrigt

Borgensförbindelse

1 Ang. denna lagändring, se vårt cirkulär 08:91, Ändringar i föräldrabalken fr.o.m. den 1 januari 2009.

2 Se KFM:s hemsida: http://kronofogden.se/BarnsskulderhosKronofogdenminskar.html

3 Skuldsatta barn - Hanteringen av underåriga gäldenärer hos inkassoombuden. Datainspektionens rapport 2008:2.

(Källa SKL, Avdelningen för juridik)

Statistik

Artiklar visade
1280308
Back to Top