Prognosen för att nyanlända elever med permanent uppehållstillstånd skall lyckas med sina studier är nedslående och ger anledning till oro. Långt ifrån alla klarar av att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och för dem som gör det är det mindre än 25 %, som fullföljer studierna och tar examen.

För dem som fått besked att de måste lämna landet görs ingen åtskillnad i studierna eller förberedelser för att återvändande. I väntan på att de ska lämna Sverige erbjuds de studier som  inriktade på att de skall bli behöriga att antas på ett gymnasieprogram och lära sig svenska.

Nyanlända elevers rättigheter till utbildning

Enligt skollagen har nyanlända  elever har samma rättigheter som svenska ungdomar med några få undantag som reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bland annat asylsökande ensamkommande ungdomar. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för  nyanlända elever.


Skolverket betonar att "speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar."
För ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd väntar en framtid i Sverige och de är oftast mycket studiemotiverade. Men för att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, kunna göra ett bra yrkesval, bli en resurs och integreras i samhället  är en viktig  förutsättning, att landets kommuner följer Skollagen och tolkar Skolverkets råd  och anvisningar på ett sådant sätt att kvaliteten på den utbildning nyanlända elever erbjuds motsvarar vad som sägs i gällande författningar. 


 

Byta skola


Om undervisningen är undermålig och skolan inte är inkluderande och tar hänsyn till individuella behov och förutsättningar är det en bra idé att byta skola om lärare och skolledning inte är inställda på att erbjuda en bättre utbildning  trots påstötningar. 
Eleven har rätt att byta skola och i regel är det lätt att göra det. Men om bytet går över kommungränser kan det uppstå problem eftersom hemkommunen då är skyldig att kompensera mottagarkommunen ekonomiskt. Den kostnaden försöker man oftast undvika genom att avstyra ett byte trots elevens önskemål. Problemet blir därför inte bara är att hitta en mottagande skola som är inkluderande och tar hänsyn till individuella förutsättningar och behov utan också att övertyga en  hemkommun med en kanske ansträngd ekonomi om att ta hänsyn till elevens önskemål

 

God mans/vårdnadshavares erfarenheter

Gode män/vårdnadshavare  kan konstatera att det som skall vara på ett visst sätt inte alltid är det. Det finns stora olikheter i kvalitet och hur kommuner väljer att organisera utbildningen. De kommuner som följer Skollagen och erbjuder en bra utbildning är långt ifrån så många som de borde vara. 
Garanterad studietid som finns preciserat  för grundskolan och gymnasiets olika program saknas för de introduktionsprogram som erbjuds nyanlända elever, för dem gäller motsvarande heltidsstudier som tolkas olika av skolor i landets kommuner och kan innebära 15 tim/va i en skola och 23 tim/va i en annan. 
Det finns också skillnader i hur många ämnen nyanlända elever erbjuds, vilken pedagogik som tillämpas, lärarnas kompetens och hur de integreras. Möjligheten för nyanlända elever att komma in på ett nationellt gymnasieprogram kan av de skälen därför bli  slumpartat och beror inte bara på ungdomens motivation och  förmåga utan i hög grad också på om "deras skola" ger dem en utbildning som överensstämmer med vad som anges i skolagen och är anpassad till individuella behov och förutsättningar.

 

Förberedelseklass alternativt språkintroduktion

Vanligtvis löser kommunerna utbildningsfrågan för nyanlända elever med stöd av skolagens 17 kap § 12 vilket innebär att de placeras i en förberedelseklass på en grundskola eller i språkintroduktion på en gymnasieskola där de tillsammans med andra nyanlända förväntas läsa in grundskolans kursplan och lära sig svenska enligt vad som anges i 16 kap § 30 för att bli behöriga till ett yrkesinriktat eller för högskolestudier förberedande gymnasieprogram vilket erfarenhetsmässigt för nyanlända elever tar minst två år men vanligtvis tre eller fyra år. 
Introduktionsprogram som i övrigt kan erbjuds förutsätter godkännande i teoretiska ämnen men är inte aktuella för nyanlända elever eftersom de ska erbjudas språkintroduktion.
Om synnerliga skäl finns kan undantag göras för studier i språkintroduktion men oklarheter om vad som avses med nyanlända elever och andra omständigheter gör att kommuner och landsting sällan frångår vad som sägs i lagstiftningen och utnyttjar de möjligheter som finns att anpassa undervisningen till kunskapsbehov för ett liv i Sverige eller är förberedande för ett återvändande till hemlandet eller första asylland. 

 

Inkludering eller exkludering

Flertalet av de nyanlända elever som söker asyl i Sverige är i åldern sexton till sjutton år placeras i ett introduktionsprogram, vanligen språkintroduktion, på en gymnasieskola, eftersom det anses vara en resurs effektiv ändamålsenlig verksamhetsform. 
Oavsett olikheter i utbildning och kulturell bakgrund placeras de tillsammans med andra nyanlända elever för att försöka läsa in grundskolans kursplan. Vid inskrivningssamtalet utreds inte deras flyktingstatus och oftast känner lärarna inte till om de har permanent uppehållstillstånd, befinner sig i en asylutrednings process eller har fått beslut om att de ska lämna Sverige. 
De betraktas som en enhetlig kategori oavsett kulturell bakgrund, uppväxtvillkor, skolbakgrund och någon validering görs sällan eller aldrig.
Nyanlända elever har ofta sin egen korridor och klassrum, avskilda från skolans reguljära utbildningar. Förutsättningarna för att lära känna, umgås och studera tillsammans med svenska blir därmed mycket begränsade och uppmuntras inte. Språkintroduktion blir en skola i skolan eller vid sidan av.

Rapporter från Vetenskapsrådet, Skolinspektionen samt SKL visar att det finns  betänkligheter mot placeringar i förberedelse- och språkintroduktions klasser eftersom det kan ha negativa effekter på inlärning och integration men det finns även synpunkter på att det kan vara motiverat att exkludera elever under en kortare period för att möjliggöra en inkludering på längre sikt.
Det är inte bara statliga myndigheter och forskare inom skolområdet som höjer ett varningens finger för förberedelseklasser och språkintroduktions program, det gör också gode män/vårdnadshavare som kunnat konstatera att vistelsen i dessa klasser och program blir långvariga och ibland permanenta, att tillvägagångssättet leder till isolering, att de nyanlända eleverna endast undantagsvis blir behöriga till gymnasiestudier och att  kunskaperna i svenska hos dessa elever inte uppnår målen.

Statistik

Artiklar visade
1547693
Back to Top