Bakgrund

Ensamkommande unga är ingen enhetlig grupp, de kommer från olika länder, har olika uppväxtvillkor och skälen till att de kommit hit varierar. Förutsättningarna ser även olika ut när de gäller anhörigas krav på pengar. I en del fall är kraven måttfulla eller finns inte alls då det viktigaste för familjen har varit att ungdomen får skydd och kommer undan krig, konflikter och tvångsrekryteringar. I andra fall handlar det om en önskan om ett bättre och drägligare liv vilket är anledningen till att familjer och klaner i länder som Afghanistan, Pakistan och Somalia i århundraden sänt iväg i regel äldsta sonen för bidra till familjens försörjning. Så sker också idag och förväntningarna på att ungdomar ska skicka pengar kan vara stora men det kan också vara ungdomens egen vilja att hjälpa familjen ekonomiskt som gör att han/hon vill skicka pengar. 
Förr kunde ungdomen ta sitt pick och pack och vandra iväg till platser i landet där det fanns arbete. Men numera har smugglare kommit in i bilden som mot betalning smugglar ungdomen till rika länder som Sverige.  För att kunna betala smugglarorganisationen säljer mindre bemedlade familjen vad dom har, lånar pengar av släkten eller klanen alternativt sätter sig i skuld till smugglarorganisation mot löfte att återgälda skulden med likvida medel eller andra åtaganden när ungdomen kommit ill Sverige.  För familjen är skuldsättningen en investering med förhoppning att den skall ge utdelning genom att ungdomen får uppehållstillstånd och kan skicka pengar, kanske även möjliggöra för familjen att återförenas med sonen i Sverige. 
På ungdomens axlar läggs inte enbart kravet att lyckas med att få uppehållstillstånd utan även ett betungande ekonomiskt ansvar. Om betalningar uteblir kan följden bli att ungdomen tvingas till såväl lagliga som olagliga handlingar och  att familjen hotas med eller utsätts för repressalier. 

Ekonomiska förutsättningar
Asylsökande ensamkommande barn och unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagsersättning samt särskild ersättning vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd. 
Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.

 

Aktuella Ersättningsnivåer
Vanligtvis placeras ensamkommande barn och unga på ett HVB om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) 
Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från MV med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnadsdel.För barn och ungdomar som under acylprocessenbor i ett familjehem utgår cirka 740 kronor per månad från MV plus omkring 300 kr som betalas av socialtjänsten.

Dagersättningen är avsedd för personliga behov som exempel kläder, skor, medicin och fritid.

Om  permanent uppehållstillstånd beviljas övergår myndigheternas ekonomiska ansvar från MV till socialtjänsten och vid utvisning upphör ersättningen av det skälet.Genom olika kanaler och mellanhänder förekommer det att ensamkommande unga skickar dagersättningar, bidrag från MV och studiemedel från CSN  till anhöriga i hemlandet. Avsikten kan vara, att bidra till bättre levnadsförhållanden för familjen, att syskon får gå i skolan i stället för att arbeta, att nära anhöriga som kanske är analfabeter får möjlighet att lära sig läsa och skriva och för att hjälpa anhöriga att ta sig till Sverige. 

Men i de fall anhöriga lånat pengar för att finansiera ungdomens resa till Sverige eller tagit resan på kredit används de pengar ungdomarna skickar för att betala skulder till släktingar, klaner och smugglare. 

 

Lagstiftning
Det finns ingen lagstiftning som förbjuder ungdomar att skicka pengar utomlands men i förordningen om mottagande av asylsökande sägs, att dagersättning ska täcka kostnader för personliga behov, särskilda bidrag är avsedda för en dräglig livsföring under väntetiden på MV:s beslut om asylansökan beviljas eller avslås och studiemedel är ett försörjningsstöd under studietiden för ungdomen och om familjen finns i Sverige även för dem.  
Som god man förvaltar och bestämmer du i princip över ungdomens tillgångar möjligen med undantag för pengar ungdomen själv förtjänat. Utan din medverkan kan inte ungdomen skicka pengar.  

Utifrån vad som framgår av förordningen finns det ingenting som talar för att en god man vårdnadshavare ska medverka till att ungdomen skickar pengar utomlands. Pengar som långt ifrån alltid kommer anhöriga till godo utan i många fall går rakt ner i smugglarnas fickor. 

Men i vissa fall och undantagsvis kan det vara för ungdomens bästa att pengar skickas till anhöriga men då bör lämpligen ÖFM konsulteras  och göras delaktig i beslutet. I vanlig ordning hamnar en svår fråga i god man vårdnadshavares knä och det självklara svaret till ungdomen att inte skicka pengar är inte lika självklart när verkligheten kolliderar med en principiell uppfattning. Ingen vill bidra till att ersättningar, bidrag och studiemedel går till långivare eller ned i smugglares fickor å andra sidan är det förståligt att ungdomar vill skicka pengar för hjälpa familjen, möjliggöra en efterlängtad återförening och i vissa fall för att undvika repressalier för uteblivna betalningar till långivare och smugglare. Omsorgsfulla samtal med ungdomen kan i bästa fall utmynna i en lösning som innebär att en del av månadspengen skickas utomlands.

 

Remitteringar
Enligt uppgifter från världsbanken remtteras årligen över 400 miljarder från de rika länderna till de fattiga  i världen. Hur stora remitteringarna är från Sverige finns inga aktuella uppgifter om men 1992 uppgav finansdepartements att de uppgick till 750 miljoner. 
Idag uppgår summan sannolikt till över en miljard, pengar som är av stor betydelse för människors vardagliga ekonomiska levnadsvillkor  och bidrar till utveckling i de fattiga delarna i världen.

I vilken omfattning ensamkommande ungdomar  i Sverige skickar ersättningar, bidrag och studiemedel är oklart liksom hur stora summor det handlar om men det är långt ifrån säkert att pengarna kommer familjen till godo utan bidrar till att en olaglig lönsam smuggling av människor kan fortsätta.

 

 

 

Budget


Som god man/sfv har du,  att se till ungdomens bästa i alla avseenden även när det gäller ekonomiska frågor. Ibland uppstår oenighet och konflikter eftersom din uppfattning om vad som är bäst inte nödvändigtvis alltid delas av ungdomen som själv vill disponera över  de ersättningar och bidrag som utbetalas.  

Ibland med hänvisning till att andra gode män gör så alternativt, att de själva är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande. Om du är helt säker på att han/hon klarar av att ”hushålla” med pengarna, kan du möjligen på prov under en kort tid under viss övervakning med krav på ungdomen redovisar kvitton på inköp och kontoutdrag, gå med på det. 

Men en troligtvis bättre idé är, att tillsammans med ungdomen prata om vilka förutsättningarna som gäller. Som ditt ansvar som god man och vad pengarna är avsedda för. Eftersom det förekommer att ungdomarna har krav från anhöriga om pengar för att göra avbetalningar på eventuella skulder till släktingar, klaner och smugglare och för familjens försörjning, finns det anledning att prata om det.  Eller eventuella krav från okända  personer i ungdomens omgivning.


Disponera ersättningar, bidrag  och studiemedel 


Efter att ha klargjort syftet med ersättningar och bidrag, ditt ansvar som god man/sfv  går det i regel bättre att sakligt planera hur ersättningar, särskilda bidrag och CSN pengar skall användas. Till exempel hur mycket som skall avsättas för klädinköp, sparas för framtida behov i förekommande fall och hur stor den månadspeng som ungdomen fritt kan disponera över varje månad ska vara. Om ungdomen har uppehållstillstånd öppnar du ett spärrat konto i ungdomens namn för sparande och för de behov som uppkommer efterhand och ett konto som ungdomen själv disponerar över som bankkortet är kopplat till och där den överenskomna månadspengen sätts in. 

Efter det första besöket på mottagningsenheten får ungdomen ett  ICA kort där dagersättningen från MV sätts in men också de pengar som efter ansökan bevljats som särskilt bidrag.  Ta hand om ICA kortet och försäkra dig om att ungdomen tillsammans med personalen på boendet gör inköp ungdomen fått bidrag för och inte köper en dyr  vinterjacka eller mobltelefon, vilket kan hända och har hänt när de själva fått disponera kortet, och sedan inte har pengar till de övriga. Att göra inköp med hjälp av en inköpslista tillsammans med en vuxen handlar inte bara om att handla förnuftigt det är också för att ungdomen kanske inte är van vid att handskas med så mycket pengar. Dessutom kan det hända att ungdomen tippsas om att det går att köpa stulna kläder, kanske av någon annan ensamkommande ungdom, och gör sig därmed skyldig till häleri.

 

Vem bestämmer över pengarna

Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär det alltså inte, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen/sfv har däremot den rätten och skyldighet att på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Ungdomen ska involveras i ekonomiska frågor och beroende på ålder och mognad tillsammans med dig planera och bestämma hur pengarna skall användas. Att klargöra vad bidragen är avsedda för och göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng är ditt ansvar. 
Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.

Barn/ungas skulder
SKL har tagit fram ett cirkulär  med information om några möjligheter att undvika att barn blir skuldsatta i verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting. Särskilt anges att gode män för ensamkommande barn inte har något ekonomiskt ansvar för t.ex. barnens bibliotekslån. Gode män bör inte underteckna en förbindelse där det ekonomiska ansvaret finns angivet.  www.skl.se

 

Statistik

Artiklar visade
1280279
Back to Top