Bakgrund
Ensamkommande unga är ingen enhetlig grupp, de kommer från olika länder, har olika uppväxtvillkor och skälen till att de kommit hit varierar. Förutsättningarna ser även olika ut när de gäller anhörigas krav på pengar. I en del fall är kraven måttfulla eller finns inte alls då det viktigaste för familjen har varit att ungdomen får skydd och kommer undan krig, konflikter och tvångsrekryteringar. I andra fall handlar det om en önskan om ett bättre och drägligare liv vilket är anledningen till att familjer och klaner i länder som Afghanistan, Pakistan och Somalia i århundraden sänt iväg i regel äldsta sonen för bidra till familjens försörjning. Så sker också idag och förväntningarna på att ungdomar ska skicka pengar kan vara stora men det kan också vara ungdomens egen vilja att hjälpa familjen ekonomiskt som gör att han/hon vill skicka pengar.
Förr kunde ungdomen ta sitt pick och pack och vandra iväg till platser i landet där det fanns arbete. Men numera har smugglare kommit in i bilden som mot betalning smugglar ungdomen till rika länder som Sverige.  För att kunna betala smugglarorganisationen säljer mindre bemedlade familjen vad dom har, lånar pengar av släkten eller klanen alternativt sätter sig i skuld till smugglarorganisation mot löfte att återgälda skulden med likvida medel eller andra åtaganden när ungdomen kommit ill Sverige.  För familjen är skuldsättningen en investering med förhoppning att den skall ge utdelning genom att ungdomen får uppehållstillstånd och kan skicka pengar, kanske även möjliggöra för familjen att återförenas med sonen i Sverige.
På ungdomens axlar läggs inte enbart kravet att lyckas med att få uppehållstillstånd utan även ett betungande ekonomiskt ansvar. Om betalningar uteblir kan följden bli att ungdomen tvingas till såväl lagliga som olagliga handlingar och  att familjen hotas med eller utsätts för repressalier.

Ekonomiska förutsättningar
Asylsökande ensamkommande barn och unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagsersättning samt särskild ersättning vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd. 
Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.

 

Aktuella Ersättningsnivåer
Vanligtvis placeras ensamkommande barn och unga på ett HVB om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) 
Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från MV med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnadsdel.För barn och ungdomar som under acylprocessenbor i ett familjehem utgår cirka 740 kronor per månad från MV plus omkring 300 kr som betalas av socialtjänsten.

Dagersättningen är avsedd för personliga behov som exempel kläder, skor, medicin och fritid.

Om  permanent uppehållstillstånd beviljas övergår myndigheternas ekonomiska ansvar från MV till socialtjänsten och vid utvisning upphör ersättningen av det skälet.Genom olika kanaler och mellanhänder förekommer det att ensamkommande unga skickar dagersättningar, bidrag från MV och studiemedel från CSN  till anhöriga i hemlandet. Avsikten kan vara, att bidra till bättre levnadsförhållanden för familjen, att syskon får gå i skolan i stället för att arbeta, att nära anhöriga som kanske är analfabeter får möjlighet att lära sig läsa och skriva och för att hjälpa anhöriga att ta sig till Sverige. 

Men i de fall anhöriga lånat pengar för att finansiera ungdomens resa till Sverige eller tagit resan på kredit används de pengar ungdomarna skickar för att betala skulder till släktingar, klaner och smugglare. 

 

Lagstiftning
Det finns ingen lagstiftning som förbjuder ungdomar att skicka pengar utomlands men i förordningen om mottagande av asylsökande sägs, att dagersättning ska täcka kostnader för personliga behov, särskilda bidrag är avsedda för en dräglig livsföring under väntetiden på MV:s beslut om asylansökan beviljas eller avslås och studiemedel är ett försörjningsstöd under studietiden för ungdomen och om familjen finns i Sverige även för dem. 
Som god man förvaltar och bestämmer du i princip över ungdomens tillgångar möjligen med undantag för pengar ungdomen själv förtjänat. Utan din medverkan kan inte ungdomen skicka pengar.  

Utifrån vad som framgår av förordningen finns det ingenting som talar för att en god man vårdnadshavare ska medverka till att ungdomen skickar pengar utomlands. Pengar som långt ifrån alltid kommer anhöriga till godo utan i många fall går rakt ner i smugglarnas fickor. 

Men i vissa fall och undantagsvis kan det vara för ungdomens bästa att pengar skickas till anhöriga men då bör lämpligen ÖFM konsulteras  och göras delaktig i beslutet. I vanlig ordning hamnar en svår fråga i god man vårdnadshavares knä och det självklara svaret till ungdomen att inte skicka pengar är inte lika självklart när verkligheten kolliderar med en principiell uppfattning. Ingen vill bidra till att ersättningar, bidrag och studiemedel går till långivare eller ned i smugglares fickor å andra sidan är det förståligt att ungdomar vill skicka pengar för hjälpa familjen, möjliggöra en efterlängtad återförening och i vissa fall för att undvika repressalier för uteblivna betalningar till långivare och smugglare. Omsorgsfulla samtal med ungdomen kan i bästa fall utmynna i en lösning som innebär att en del av månadspengen skickas utomlands.

 

Remitteringar
Enligt uppgifter från världsbanken remtteras årligen över 400 miljarder från de rika länderna till de fattiga  i världen. Hur stora remitteringarna är från Sverige finns inga aktuella uppgifter om men 1992 uppgav finansdepartements att de uppgick till 750 miljoner.
Idag uppgår summan sannolikt till över en miljard, pengar som är av stor betydelse för människors vardagliga ekonomiska levnadsvillkor  och bidrar till utveckling i de fattiga delarna i världen.

I vilken omfattning ensamkommande ungdomar  i Sverige skickar ersättningar, bidrag och studiemedel är oklart liksom hur stora summor det handlar om men det är långt ifrån säkert att pengarna kommer familjen till godo utan bidrar till att en olaglig lönsam smuggling av människor kan fortsätta. 

Statistik

Artiklar visade
1543625
Back to Top