Utmattningssyndrom och utbrändhet

Även om ambitionen är att etablera en genomtänkt relation med ett rimligt engagemang kan det vara svårt att avskärma sig från upplevelser som när unga människor inte når sina  studiermål, omplaceras med kort varsel eller utvisas till hemlandet eller överförs till länder där de kan komma att fara illa. 
Upplevelser av det slaget, berättigade strider med socialtjänsten, ogynnsamma otidsenliga förutsättningar  och andra omständigheter kan innebära att goda män till ensamkommande underåriga blir utbrända.

Men någon hjälp från överförmyndaren är inte att räkna med. Efter förordnandet tar myndigheten sin hand från den  gode mannen som förväntas klara sig själv, någon juridisk hjälp erbjuds inte och ett efterfrågat behövligt stöd uteblir. 
Sådana omständigheter omständigheter och de krav som ställs gör att gode män inte orkar fortsätta utan avvsäger sig fler åtaganden, andra kämpar på av humanitet och pliktkänsla så länge de orkar väl medvetna om att utan en gode män fungerar inte asylprocessen. Men kravet att alltid stå till förfogande, förekommande påfrestningar och uteblivet stöd kan leda till utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom, utbrändhet 
(information från vårdgaiden)

Utmattningssyndrom, utbrändhet, kan man få efter långvarig utmattning eller psykosocial påfrestning. Det kan ge både psykiska och fysiska symtom, som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och ångest. Har du problem med stress eller sjukdomar kopplade till stress ska du kontakta din husläkare eller företagshälsovården.
Utmattningssyndrom uppstår ofta som reaktion på långvarig stress. Vi klarar för det mesta av att hantera stress om vi bara får tillräcklig tid för återhämtning. Om denna balans mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.
Utmattningssyndrom kopplas ibland till situationen på ens arbetsplats. Men även andra påfrestningar kan vara utlösande, till exempel långvarig arbetslöshet eller svårigheter i privatlivet.

 


Symtom på utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom ger både fysiska och psykiska symtom. Vanligen har insjuknandet föregåtts av ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre period, exempelvis:

fysiska symtom såsom värk, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel, ljudkänslighet, sömnstörning

känslomässig labilitet eller irritabilitet, nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress

koncentrationssvårigheter eller minnesstörning, påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet som inte går att vila upp sig ifrån.
Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man går in i väggen. Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få svår yrsel.
När ens prestationsförmåga försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga. Nedstämdheten och de depressiva symtomen kan utveckas till depression.

 


Förebygga utmattningssyndrom
Ta regelbundna pauser i arbetet och i andra aktiviteter varje dag. Perioder med hög stress behöver följas av ledighet med tillräcklig tid för återhämtning. Var uppmärksam på hur du mår. Ju tidigare du lägger märke till de stressrelaterade besvären desto snabbare kan du hejda att de blir värre.

Tala med dina arbetskamrater om vad ni kan göra för att förbättra arbetsmiljön. Diskutera med dina närstående om hur du kan förändra förhållandena hemma och på fritiden.

Det här kan du göra för att minska din stress:

Ta tid till återhämtning. Detta behöver inte bara vara vila utan kan också innebära att man motionerar eller umgås med familj och vänner.

Öva på att säga nej till saker. Gör det klart och tydligt, utan onödiga förklaringar.

Försök att få avlastning. Våga be om hjälp.

Ät på regelbundna tider.

Sov tillräckligt. De flesta vuxna behöver mellan sju och åtta timmars sömn för att fungera bra under dagen.

Rör på dig regelbundet. En halvtimmes promenad om dagen är en bra grund.

Träna sinnet enligt mindfulness-metoden för att förebygga, lindra och hantera stress.

Minska onödigt sittande vid datorn.

Stäng av mobiltelefonen, speciellt när du åker kommunalt eller kör bil.


Fråga om råd

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Upplever du problem med stress eller stressrelaterade sjukdomar kan du kontakta din vårdcentral eller företagshälsovården om din arbetsplats är ansluten dit.

Får du akuta psykiska besvär kan du kontakta psykiatrins öppenvård.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

 

Undersökning

 Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar man under ett samtal om ens kroppsliga, psykiska och psykosociala symtom och besvär och vad som kan ha orsakat dem. Läkaren gör en kroppslig undersökning för att utesluta om det finns andra sjukdomar bakom symtomen.

Behandling

Behandlingen är anpassad efter vilka besvär och behov man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller:

Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.

Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion och avslappningsövningar.

Samtalsterapi med psykolog, kurator eller sjuksköterska och stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av mindfulness-träning.

Psykosomatisk sjukgymnastik och basal kroppskännedom hos sjukgymnast.

Ibland behövs läkemedelsbehandling av till exempel hjärtklappning, sömnstörning, ångest och depression.

För att inte riskera att drabbas av samma problem igen är det ofta nödvändigt att utreda och kanske förändra situationen på arbetsplatsen, eller den egna livssituationen i stort.


Läkemedel

Läs om rekommenderade läkemedel vid utmattningssyndrom enligt Kloka Listan.

 


Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som det berör men också för närstående. Du kan läsa Fredrikas och Stinas berättelser om hur de drabbades av utmattningssyndrom.

 

Artikeln uppdaterad: 2011-04-19
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Anita Gullberg, journalist, frilans
Granskare: Leena Maria Johansson, psykiater, psykoterapeut, CEFAM, Centrum för allmänmedicin

 

Statistik

Artiklar visade
2025545
Back to Top