Om du tar för givet att din ungdom inte använder droger-tänk om!
En allmän uppfattingen bland  gode män/sfv, personal på HVB, familjehem och socialtjänsten kan nog sägas vara  att ensamkomkommande barn/unga  sköter sig bra och oftast följer de regler som finns på boendet, i skolan och samhället i övrigt. 

Självklart finns det också undantag och en del av ungdomarna hamnar i kriminalitet och missbruk. En del av dem har kriminalitet och missbruk med sig i bagaget när de kommer hit. Andra kan bli offer för skrupellösa personer när de vistats i olämpliga miljöer där droger förekommer och goda vänner i deras nätverk, är int alltid så goda. 
Olämpliga miljöer behöver nödvändigtvis inte bara vara ett centrum, snabbmatsställen det kan också vara ett gym, skolgård eller  badanläggningar. Langare finns överallt där det finns presumtiva köpare av droger
och det är lätt att göra drogbeställningar framför datorn. Släktingar eller goda vänner som ungdomen säger sig vilja övernatta hos är ibland varken släktingar eller gode vänner utan personer som på olika sätt vill utnyttja ungdomarna.

Det finns all anledning att vara uppmärksam på vad ungdomarna gör på sin fritid och tecken på missbruk så att ungdomarna inte påbörjar eller ostört kan fortsätta  ett missbruk. Att arbeta i förebyggande syfte för att förhindra droganvändning är ett ansvar som ligger på alla vuxna kring ungdomen och samtal med ungdomen, socialsekreteraren, personal på boendet lärare och skolhälsovård bör ske fortlöpande.
Landstinget och kommunerna samarbetar när det gäller vård och behandling av ungdomar som har ett beroende eller missbruk. Kontakta en beroendemottagning eller kommunens ungdomsenhet om du har anledning tro att ungdomen använder droger, är beroende av ett missbruk och behöver hjälp. Det är inte bara du som god man/sfv som skall vara uppmärksam det gäller även personal på HVB, familjehem och skolan eftersom drogerna finns där också.
På nätet hittar du ett flertal organisationer som kan vara behjälpliga.

Upptäcka missbruk (Svante Bäckström)
Detta avsnitt behandlas hur och på vilket sätt man kan upptäcka drogmissbruk. Det är till skillnad från upptäckt av alkoholmissbruk mycket svårare.

• Ett drogrus har i allmänhet så kort verkningstid att missbrukaren kan dölja detta genom att hålla sig undan. För att upptäcka missbruket måste man nästan vara på plats när drogen intas och vara uppmärksam på de enskilda russymptomen som uppträder.
• Symptomen på ett pågående missbruk är till en början svaga.
• Missbrukaren döljer och förringar ofta sitt drogintag.
• Flera av de psykiska eller sociala störningarna kring unga missbrukare kan ofta feltolkas som pubertetsproblem eller allmänna livsproblem.
Personer i missbrukarens närhet, t.ex. föräldrar och lärare, kan ofta finna det lättare att blunda för missbruk, än att erkänna att det finns i den närmaste omgivningen.
Diagnosticering av missbruk försvåras ofta då många missbrukare använder flera droger vid ett och samma tillfälle eller i en följd efter varandra, s.k. blandmissbruk. Detta förstärker drogeffekterna och ger försvårade rusbilder som kan göra att man förväxlar den ena drogen med en annan. Efter långdraget missbruk kan det uppträda så tydliga symptom eller skador av missbruket att det blir lätt att känna igen missbrukaren t.ex. på avmagring och störningar i motoriken. Att undersöka en person för att diagnostisera påverkan eller missbruk kräver i allmanhet samtycke, stöd i lag eller ingånget avtal.


Metoder för att diagnostisera missbruk
Det finns olika metoder som man kan använda om man vill kontrollera om en person är påverkad av en drog eller använder droger regelbundet.
• Direkt observation av beteendet för att konstatera om personen ändrat sitt sätt att agera eller tala om droger och om det finns en överslätande attityd till droger.
• Intervjua den misstänkta personen och de närmaste vännerna.
• Iakttagelser under en längre tid for att konstatera förändringar i livsföringen som kan härledas till missbruk och missbruksidentifikation.
• Söka upp missbrukare som tillbör samma umgänge och som kan antas ha liknande drogvanor.
• Kemisk provtagning för att spåra droger eller drogrester i kroppsvätskor (urin, blod).
• Kroppsbesiktning för att kontrollera armveck (stickmärken), ögon (pupillstorlek), beteende och reaktionssätt.
• Detaljerad läkarundersökning, samt ta till vara och undersöka preparat och utrustning för injektioner.

Det behövs ofta flera olika slags undersökningar för att fastställa omfattningen av missbruk. Fyra som är bra att känna till är:
• Ändringar i beteenden och vanor.
• Kroppsliga tecken och störningar.
• Sociala störningar.
• Påträffad missbruksutrustning.


Förändringar i beteende och vanor
Ett tilltagande missbruk kan leda till ändringar i vanor och beteendet. Dessa har variationer beroende på drogen och hur intensivt man missbrukar den.
• Tydliga svängningar i sinnesstämningen, från skrattattacker till depressionsliknande tillstånd.
• Starkt avtagande intresse för arbete, skola, fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter m.m.
• Försämrade relationer till föräldrar och syskon.
• Ändringar i umgängeskretsen, de gamla vännerna försvinner och de nya är missbrukaren inte benägen att tala om. De blir den hemliga subkulturen som man knyts hårt till som missbrukare.
• Förändrad dygnsrytm och omotiverad frånvaro från familjeliv, arbete och studier.
• Nedsatt aptit, men med ökat intag av sötsaker och läsk i tid och otid.
• Den personliga hygienen försämras och ett allmänt intryck är vanskötsel av kläder och egna saker som tidigare varit viktiga.
• Användning av solglasögon för att skydda sig mot solljus (ljuskänslighet på grund av förstorade pupiller), ögondroppar för att minska rodnaden i ögonvitorna.
• Irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala gränser.


Kroppsliga tecken och störningar
Drogmissbruk kan yttra sig i olika kroppsliga tecken och störningar:
• Ärr efter intravenösa injektioner som ofta bortförklaras som märken efter provtagningar.
• Plötslig oförklarlig trötthet.
• Rastlöshet, skrap- och rivmärken.
• Kraftigt förstorade eller förminskade pupiller och röda ögonvitor.
• Förändringar i kroppshållning och rörelsemönster, från hopsjunkenhet vid opiatmissbruk till spänd överaktivitet vid missbruk av centralstimulantia.
• Påtaglig viktminskning vid missbruk av centralstimulantia samt ändrad ansiktsmimik med konstiga grimaser som inte tidigare funnits.


Sociala störningar
Drogmissbruk kan ge en rad störningar i det sociala beteendet:
• Bristande gemenskapskänsla.
• Ökad konfliktbenägenhet.
• Benägenhet att ljuga, svika löften som givits.
• Våld och olaga hot samt snatteri och stölder.


Andra missbrukstecken
• Hos en människa som aktivt missbrukar kan man hitta följande spår eller föremål som kan sättas i samband med drogintag:
• Blodfläckar på kläder som verkar oförklarliga.
• Sprutor, kanyler, bomull, böjda missfärgade skedar och syrapåsar.
• Fantasifullt utformade pipor.
• Aluminiumfolie med brända rester.
• Små brevvågar.
• Skarp röklukt som påminner om rökelse då det används för att dölja haschrök.
• Droger i olika förpackningsformer.


Detta är mycket att ta in på en gång men se det som ett litet lexikon på vad det finns att titta efter när det gäller att spåra drogmissbruk hos personer som finns i ens närhet.
Variationerna är nästan oändliga men det som gör dem möjliga att komma åt är den sociala och personliga förändringen. Den märker man om man lever nära en människa med drogproblem.
   


Statistik

Artiklar visade
1543369
Back to Top