Dublinförordningen 

EU omger sig inte med några synliga murar, EU har i stället Dublinförordningen som började byggas i Amsterdam med Amsterdamfördaget 1999, förstärktes i Dublin med Dublinkonventionen 1990 och slutfördes med Dublinförordningen 2003. 
Förordningen reglerar vilken medlemsstat inom Europeiska unionen som ansvarar för att handlägga ansökan om asyl.

För de hundratusentals flyktingar som söker sig till till Sverige under 2014 var 7049 ensamkommande ungdomar, 53 av dem överfördes till första asylland enligt förordningen i Dublin lll. 
Enligt Dublinförordningen gäller sedan 2014 bl.a. att det för ensamkommande barn numera är presumtion att offentligt biträde ska utses vid handläggning av ärende. Ett beslut om överföring kan endast genomföras under följande förutsättningar:  när beslutet vunnit laga kraft efter nöjdförklaring,  när beslutet vunnit laga kraft och inget överklagande och/eller begäran om inhibition inkommit inom tre veckor från underrättelsedatum eller  när Migrationsdomstolen avslagit en överklagan och/eller hävt en inhibition
Reglerna kring att hålla samman familjer har tydliggjorts i förordningen. När det gäller ensamkommande barn ut- ökas familjebegreppet till att även gälla andra släktingar än kärnfamiljen. Det ska då dock bedömas om dessa släktingar har möjlighet att ta hand om barnet. En konsekvens av det utvidgade familjebegreppet är bl.a. att Migrationsverket lägger mer resurser på att leta efter anhöriga till ensamkommande barn.

Läs om Dublinprocessen i EU: Dublin transnational project. Se också Dublinungdomar och Överförande av Qassim