Flertalet ensamkommande underåriga saknar av olika anledningar handlingar som styrker deras identitet och ålder. Migrationsverket har ansvaret för att fastställa åldern på ensamkommande ungdomar tillämpar två metoder för åldersbestämning. Dels skelettundersökning av handben och en odontologisk bedömning av tandutveckling, en kostsam och inte tillräckligt exakt metod med en felmarginal på 2-3 år uppåt och nedåt. Dels okulär besiktning som innebär att en eller kanske två tjänstemän bedömer utifrån en egen uppfattning och erfarenhet att det är uppenbart att ungdomen är 18 år eller äldre. Det tillvägagångssättet, okulär besiktning, för att fastställa hur gammal en ungdom är lämnar utrymme för godtyckliga bedömningar som snarare har karaktären av gissningar i synnerhet om de utförs utan fastställda rutiner, riktlinjer och av bara en eller två tjänstemän.
Det kan också innebära att en ungdom som verkligen är under arton år får sin ålder uppdaterad och betraktas som vuxen. I praktiken innebär det att ungdomar över arton kan placeras på boenden för ungdomar under arton år, påbörjar en skolgång i fel årskurs på högstadiet eller gymnasiet, blir utredda av socialtjänsten som under arton år och den gode mannen är de facto inte god man.
Att åldersbestämningar är nödvändiga med nuvarande lagstiftning kan inte ifrågasättas och inte heller åldersbestämning genom okulära besiktningar förutsatt att minst tre personer har samma uppfattning vilket också borde gälla handläggningen av ärenden som rör åldersbestämning på Migrv.
|