(Under arbete)

När en ensamkommande underårig asylsökande kommer i kontakt med Migrationsverkets ansökningsenhet registreras ett ärende om uppehållstillstånd. Närvarande, förutom den sökande, är en handläggare från Migrationsverket och en tolk.  

Med hjälp av tolk registreras uppgifter om namn, ålder, nationalitet och  familjeförhållande på en standardiserad blankett dessutom görs en intervju om hur han/hon tagit sig till Sverige, skälen därför och en del andra omständigheter. 
En basinformation ges om vad som fortsättningsvis kommer att ske avseende praktiska frågor och gällande asylprocessen.

Den underårige informeras om rätten till ett offentligt biträde och ibland också om möjligen att kunna välja ett kvinnligt eller manligt biträde. Ingen information ges emellertid om rätten att själv kunde välja ett särskilt biträde.
Efter registrering, intervju, fotografering  tas  fingeravtryck och den sökande tillfrågas om sin hälsa.  En anmälan till social tjänsten i ankomstkommunen görs, överförmyndare/nämnd underrättas om behovet av en god man och utifrån en biträdeslista kontaktas ett offentligt biträde som inte sällan bekräftar sylansökan med vändande post, utan att ha träffat den sökande. 
Förordnande av god man kan dröja några dagar, en vecka eller längre tid än så.  Mottagningsprocessen påbörjas således innan god man förordnats
Det första mötet med Migrationsverket kan för en ung människa i en utsatt situation vara fyllt av oro, rädsla, osäkerhet och trötthet efter en lång och påfrestande resa från hemlandet. Kanske har de också med sig en del förmaningar om vad han/hon ska säga eller inte säga. Behovet av stöd och råd av en god man i det här skedet kan i det enskilda fallet vara stort.

Två utredningar
Migrationsverket delar numera upp dem muntliga utredningen på två tillfällen. Den första muntliga utredningen, ibland görs det omvänt, handlar om asylskäl och vid det andra utredningsamtalet, som är en kombination av muntlig utredning och mottagningssamtal, utfrågas asylsökande barn och unga om sin släkt och förhållanden på sin hemort.

Det är en rättighet att ha ett biträde närvarande vid dessa utredningar men Migrationsverket ersätter bara kostnaden för ett biträde vid ett av utredningstillfällena. 

13 kap. Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m.
Muntlig handläggning

1 § Migrationsverket får inte besluta om avvisning eller utvisning av en utlänning som har ansökt om asyl i Sverige eller vägra en utlänning begärd statusförklaring utan att det förekommit muntlig handläggning hos Migrationsverket. Muntlig handläggning ska även annars företas på begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning skulle sakna betydelse för att avgöra asylärendet. Handläggningen kan ske i form av en muntlig förhandling eller i annan form. Lag (2009:1542).

2 § Muntlig handläggning i ett ärende om förvar eller uppsikt skall genomföras av den myndighet som beslutar om åtgärden.

3 § Vid den muntliga handläggningen skall de omständigheter som behöver klarläggas noga utredas. Utlänningen skall få tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.

4 § Vid muntlig förhandling skall utlänningen höras. Myndigheten får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid förhandlingen.
 I 10 kap. 11 § finns särskilda bestämmelser om när muntlig förhandling skall hållas i vissa fall.


Muntlig utredning med Mustafa

För ett par veckor sedan var han hos biträdet där han berättat sin historia och uppgett sina skäl för att få stanna i Sverige och den berättelsen hade biträdet, efter att god man och Mustafa med hjälp av tolk gått igenom och godkänt, skickat till asylprövningsenheten. Den process som inletts vid ansökningsenheten för ett par månader sedan när Mustafa kom till Sverige som antingen skulle leda till avslag eller PUT hade nu kommit fram till den muntliga utredningen på asylprövningsenheten.
Nu var det alltså dags för Mustafa att för tredje gången, egentligen fjärde eftersom socialsekreteraren i sin BBIC utredning också frågat honom om hans anhöriga, hemort, släktingar etc. redogöra för sina asylskäl.

Tre avgörande timmar
De kommande tre timmarna på asylprövnings enheten var mycket avgörande för Mustafa. Han måste göra troligt att han var den han uppgav sig för att vara, att den ålder och hemort han uppgivit var riktig och hans historia trovärdig. 
Beslutsfattaren skulle rutinerat och skickligt försöka ifrågasätta hans historia genom ibland försåtliga frågor och hade redan före mötet kontrollerat en del uppgifter som han lämnat till ansökningsenheten vid registreringen.

Efter en kort väntan i receptionen hälsande handläggaren oss välkomna och efter lite oklarheter med vilken tolk vi skulle ha tog hon oss med en trappa upp till rummet för utredningen.
Det var ett kalt, vitmålat rum och utan tavlor på väggarna och genom fönstren på ena sidan  syntes bara plåttak på den närbelägna husen. I mitten av rummet stod ett stort avlångt bord och närmast dörren satt den tjänsteman som skrev ned allt som sades på en dator och bredvid henne satt beslutsfattaren som ledde utredningen. Tolken satt vid ena kortändan och bredvid honom placerades Mustafa. God man satt vid den andra kortändan snett emot beslutsfattaren. Biträdet som normalt satt mellan tolken uteblev på grund av ett sjukt barn.

Protokoll fört vid muntlig komplettering i ärende om uppehållstillstånd.

Handläggaren presenterar de närvarande och redogör för anledningen till mötet. Mustafa, i fortsättningen kallad S informeras om sekretesslagen och sanningsplikten. S informeras om skyldigheten att själv lämna de relevanta uppgifter han har för sin ansökan.
Tolken presenterar sig och sitt uppdrag och Mustafa förklarar på förfrågan att han förstår tolken väl. Handläggaren satt på bandspelaren och följande samtal utspelade sig.

H Vi ska börja med att prata om vem du är. När du var på ansökningsenheten  i februari var man tveksam till att du är i den ålder som du uppgav. Och jag förmodar att de berättade det för dig, att de var tveksamma. Det ska vi prata om.
H Vad heter du?
S Mustafa .........
H Hur gammal är du?
S 16
H Berätta hur du vet att du är 16 år?
S Det är min mamma som sagt det.
H När har hon sagt det till dig?
S Nu vet jag inte hur många månader som jag varit här men den dagen som jag var på ansökningsenheten frågade de hur gammal jag var svarade jag att för 5-6 månader sedan måste vara 16.
H 5-6 månader innan du sökte asyl i Sverige?
S Ja
H Och vad var anledningen till att hon sa det då?
S Vad?
H Vad var anledningen till att din mamma berättade det för dig?
S Jag brukade fråga min mamma och hon brukade säga nu är du 12, 15 osv och när jag frågade senast var jag 16.
H Så när hon berättade att du var 16 så var det inte första gången du fick veta din ålder?
S Hon brukade säga nu är du 10 eller 12 eller något.
H Kommer du ihåg hur gammal du var när hon berättade första gången hur gammal du var?
S Nej
H Som jag förstår har du bott i Iran hela ditt liv.
S Jag är född i Iran och uppvuxen i Iran.
H Vet du vilket år du är född enligt persisk tid?
S Inte exakt nej.
H När du bodde i Iran visste du då vilket år det var hela tiden?
S När jag var barn förstod jag inte datum och sen blev jag äldre och visste att det var 88 eller 89 jag förstod att år hade nummer.
H Vet du vilket år det var du lämnade Iran?
S Det var förra året.
H Vilket år vara det?
S 89
H När blev det nytt år?
S Jag är inte i Iran längre och nu är det i början av sommaren.
H Men vet du när det blev nytt persiskt år?
S Det var i vinter det blev vårt nyår.
H Det finns många iranier och afghaner som firar nyår här.
S Jag var i Solna på en förläggning och där blev det nyår och nu bor jag i Stockholm.
H Hur länge har du bot där?
S 2 månader tror jag.
H Du berättade när du sökte asyl att du har fyra syskon.
S Ja.
H D u berättade ungefär hur många år de är. Du påpekade sedan hos biträdet att Motea är 15 och inte 17 år.
S Han är yngre.
H Hur vet du hur gamla dina syskon är?
S Min mamma hade sagt att den systern är äldre än dig eller yngre 
H Men hur visste du hur mycket äldre eller yngre?
S Mamma sa tex du är 14 och din syster två år äldre än dig.
H I vilket sammanhang kunde hon berätta de sakerna?
S När jag blev nyfiken och frågade min ålder eller deras.

Mustafa skulle få fler frågor om skolgång, arbete i Iran, mammans arbete, syskonen, pappan, släktingar och hemvist i Afghanistan, hemvist i Iran, språk, att leva i Iran som afghan, varför han lämnade Iran, kontakt med familjen, framtiden och en del övriga frågor. Sammantaget svarade han på 130 frågor under utredningen

Handläggaren avslutade med att hon inte tänkte gå vidare med Mustafa ålder eftersom han berättat tillräckligt väl om tid och sin ålder, ansåg hon. Det var goda men inte oväntade nyheter för Mustafa för hade beslutsfattaren bestämt sig för att ifrågasätta Mustafa ålder skulle det innebära en eller flera åldersutredningar  som kunde leda till att hans ålder uppdaterades till 18 år och därmed utvisas/avvisas som vuxen om hans asylansökan avslogs.

Utredningen avslutades och allting hade gått bra och nu var det bara att vänta på Migrationsverkets  beslut som oavsett om beslutsfattarna  trott på hans historia ändå troligen skulle leda till att han fick uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Migrationsverket skulle inte kunna verkställa ett beslut om avvisning eftersom Mustafa numera inte hade någon anknytning till Afghanistan och Iran hade inget intresse av att ta emot honom. Men det var självklart ingenting som jag sa till honom det är ju Migrationsverket som bestämmer och mina spekulationer att det nog skulle bli som han ville och hoppades på, fick anstå.
Efter fyra veckor ringde biträdet och meddelade att Mustafa beviljas permanent uppehållstillstånd med motiveringen att det fanns synnerligen ömmande omständigheter. Jag ringde till kontaktpersonen på HVB som fick meddela Mustafa nyheten. Nu började en ny tid för Mustafa, planer skulle göras upp för hans framtid, han skulle flytta till en förort väster om stan och byta skola.

Jag skulle bli kvar som särskilt tillförordnad vårdnadshavare tills han blev arton år.  Mustafa ville återförenas med sina anhöriga vilket inte skulle bli möjligt  eftersom Mustafa inte visste var hans mamma fanns och för att det inte är någon ideell organisation som sköter efterforskningen i Iran utan myndigheterna, vilket kan ställa till problem om inte alla tillstånd är i ordning och det är de i regel inte för flertalet afghanska familjer som lever i Iran. 
Hur som helst var frågan om återförening inte mitt ansvar utan hans föräldrar men självfallet skulle jag hjälpa honom genom att uppmana socialförvaltningen att ta ansvar i frågan. Min egen roll var att handleda Mustafa och informera honom om det var mer eller mindre lönlöst om han inte beviljades en statusuppdatering som jag tänkte ansöka om. 
Mustafa fick uppehållstillstånd med motiveringen att det förelåg synnerligen ömmande omständigheter i sådana fall anser Migrationsverket att de inte anses föreligga något skyddsbehov och att återföreningen kan ske i hemlandet.

Uppehållstillstånd och utvisning
Det  är långt ifrån alltid som syftet med resan till  Sverige blir som föräldrar, anhöriga eller  ungdomen  tänkt sig. När ett förväntat beslut om uppehållstillstånd  i stället blir  ett besked om utvisning eller överföring sätter det inte bara ungdomen på hårda prov utan i många fall också den gode mannen. Även om ambitionen är, att hålla en professionell och balanserad distans blir inte sällan ungdomens glädje, problem, förhoppningar också den gode mannens.

För de som fått ett beslut om uppehållstillstånd blir situationen an annan. Ett besked om permanent uppehållstillstånd mottas oftast med glädje av ungdomen och är en lättnad för den gode mannen eftersom motsatsen nästan undantagslöst innebär, att asylprocessen fortsätter med överklaganden till Migrationsdomstolen, ansökan om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen Kammarrätten och därefter anmälan om verkställighetshinder om det finns skäl för det, vilket är en i flera avseenden påfrestande och tidskrävande process samtidigt  som vardagen ska fungera med skola och kamrater.
Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid för ett asylärende var i mars 2015 167 dagar, genom överklagandena tillkommer sammantaget uppskattningsvis ytterligare kanske sex månaders till 12 månaders väntan med oro och ovisshet på ett beslut som  sannolikt inte leder till någon förändring eftersom Migrationsdomstolen vanligtvis inte ändrar MV beslut och Kammarrätten endast undantagsvis beviljar prövningstillstånd. 
Tre veckor efter att Kammarrätten avvisat ansökan om prövningstillstånd vinner beslutet laga kraft och ungdomen  ska lämna landet vid de tidpunkt som angivits på Migrationsverkets beslut enligt bestämmelserna i Återvändandedirektivet. 

Asylprocessen
Ansökan om asyl vid ansökningsenheten
Utredning vid mottagningsenheten
Utredning vid asylenheten
MV beslutar om uppehållstillstånd
Ansökan om statusuppdatering i förekommande fall
MV beslutar att avslå asylansökan
Nöjdförklaring
Ansökan om arbetstillstånd om det inte beviljats
Överklagande till Migrationsdomstolen
Ansökan om prövningstillstånd  till kammarrätten
Anmälan om verkställighetshinder
Begäran att tidpunkten anpassas till utbildningssituationen
Ansökan till Europadomstolen att ta upp fallet
Ansökan om arbetstillstånd görs från Sverige,hemlandet 
eller stat utanför EU beroende på olika omständigheter

Överklaga av sakliga skäl och osakliga
Om ett överklagande görs på  sakliga grunder och uppfattningen att Migrationsverkets argument och bedömningar är felaktiga eller i alla händelser kan ifrågasättas alternativt, att något formfel begåtts som kan sägas göra beslutet ogiltigt så är motsatsen således överklaganden på osakliga grunder men inte nödvändigtvis omotiverat.
Ungdomens bästa skall alltid komma i första rummet och rätten att överklaga en myndighets beslut respekteras men ett överklagande skall alltid föregås av omsorgsfulla  samtal om för- och nackdelar med det ena och andra. Ett återvändande kan vara ett alternativ och en nöjdförklaring rimlig om bedömningen är att det är för ungdomens bästa likaväl som ett överklagande kan vara det.
Att förlänga vistelsen i Sverige och skjuta upp ett återvändande till hemlandet trots att det inte finns några sakliga skäl för detta kan vara motiverat utifrån ungdomens vilja, att förhållanden och omständigheter kan förändras och den i lag fastskrivna rätten att överklaga ett beslut till högre instans oavsett kvaliteten på de skäl som åberopas. 
För en god man finns det anledning att vara observant på de egna motiven vid ett överklagande som, att det är svårt att skiljas från ungdomen, uppfattningen att ungdomen inte har en framtid i annat land och därtill utmaningen och tillfredsställelsen, att lyckas med ett överklagande. 

Nöjdförklaring

Innebär att god man för ungdomens räkning accepterar Migrationsverkets beslut om avvisning och att ungdomen medverkar till att återvända till hemlandet eller första asylland. En nöjdförklaring kan inte tas tillbaka.

Rätten att överklaga

Alla beslut med undantag för Kammarrättens går att överklaga. I 14 kap. förvaltningsmyndighets beslut m.m. framgår av:

1 § En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas endast i de fall som anges i detta kapitel.

Avvisning och utvisning samt uppehållstillstånd och arbetstillstånd

Polismyndighetens beslut

2 § En polismyndighets beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket.

Migrationsverkets beslut

3 § Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär

– avvisning eller utvisning,

 – avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

 – återkallelse av ett uppehållstillstånd eller av tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol, om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. Lag (2011:705).

4 § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 § överklagas till migrationsdomstol. Endast förundersökningsledaren får överklaga sådana beslut. Lag (2007:322).

4 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b eller 16 a § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 b § får överklagas till migrationsdomstol. Endast Rikspolisstyrelsen får överklaga sådana beslut. Lag (2010:533).

5 § Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 eller 19 a § får överklagas till en

Överklagande

Det är du som tillsammans med ungdomen bestämmer om ett ärende ska överklagande. Om det efter omsorgsfulla samtal med ungdomen blir aktuellt med ett överklagande, instruerar du biträdet att överklaga Migrationsverkets utvisningsbeslut och meddelar socialsekreteraren..

Överklagande till Migrationsdomstolen
Inlagen skall ställas till överklagandeinstansen med skickas till Migrationsverket för att de ska få möjlighet att överväga beslutet på nytt. Därefter skickas överklagan vidare till Migrationsdomstolen. Om Migrationsdomstolen yrkar bifall till överklagandet innebär det att man anser att Migrationsverkets beslut var felaktigt och förutsatt att Migrationsverket inte överklagar domen vinner beslutet laga kraft efter tre veckor och ungdomen får uppehållstillstånd i Sverige.
Om migrationsdomstolen avisar överklagan fastställs Migrationsverkets beslut men ungdomen kan inom tre veckor begära prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen.

Ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen
Om Migrationsdomstolen avslagit ungdomens överklagande är det möjligt att gå ett steg till och begära prövning hos Migrationsöverdomstolen men det ska då ha framkommit särskilda skäl eller vara av betydelse för framtida avgörande i kommande mål.
Migrationsöverdomstolen ändrar mycket sällan på tidigare fattade beslut genom att bevilja prövningstillstånd. Om de gör det kallas ungdomen till PUT samtal i annat fall gäller tidigare beslut.
Efter besked att prövningstillstånd ej beviljats fastställs tidigare beslut och  ungdomens rätt till biträde upphör. Kammarrättens beslut går inte att överklaga.
I och med att återvändandedirektivet införlivades i svensk lag och från den 1 maj 2012  meddelar numera Migrationsverket i samband med beskedet om avslag på asylansökan ett datum för när ungdomen förväntas lämna landet och återvända till hemlandet. 

Återvändandedirektivet gäller från den 1 maj 2012

EU:s medlemsstater har enats om gemensamma regler, det s.k. återvändandedirektivet, som ska gälla när en person har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och ska lämna landet. Sveriges riksdag har beslutat att regeländringarna med anledning av återvändandedirektivet införlivas i svensk lag och gäller från den 1 maj 2012.
Återvändandedirektivet anger vilka normer och förfaranden som ska gälla inom EU när tredjelandsmedborgare som vistas i medlemsstaterna utan uppehållstillstånd ska återvända till hemlandet. I Sverige innebär det bland annat att personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte lämnar Sverige inom angiven tid får ett återreseförbud på ett år till alla Schengenstater. En person kan även få ett återreseförbud på upp till fem år om det i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning bedöms finnas en risk att personen håller sig undan.
Följande länder ingår i Schengensamarbetet:
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike

Återvändande
Återvändandet för omyndiga förutsätter att det finns ett mottagarland och anhöriga eller någon organisation som tar emot ungdomen vid framkomsten. I vissa fall uppmanas god man att tillsammans med ungdomen besöka det aktuella landets ambassad eller beskickning för att få resehandlingar. En asylsökande har alltid skyldighet att medverka i utredningen och att visa samarbetsvilja är normalt inte till någon nackdel men innebär inte heller några påvisbara fördelar. 

 

Att tänka på-ansökan om arbetstillstånd och statusuppdatering

Arbetstillstånd

Om Migrationsverket avslår en asylansökan och om ungdomen inte kunnat styrka sin identitet genom ett hemlandspass eller till exempel en tazkira eller inte samarbetat vid utredningen beviljar MV normalt inte ungdomen tillstånd att arbeta under en pågående asylprocess. Om det i beskedet framgår att ungdomen inte beviljats möjligheten att arbeta är det ändå möjligt att inom fjorton dagar ansöka om arbetstillstånd. 

(Att få arbetstillstånd är komplicerat och förutsättningarna för att lyckas inte självklara. Huvudregeln är att ansökan om arbetstillstånd skall göras från ett annat land. Det krävs en arbetsgivare som kan garantera en anställning under en viss tid, en minimilön på 13000 kr, godkännande av en facklig organisation, annonsering av tjänsten och att anställningen tar hänsyn till ungdomens ålder och följer gällande kollektivavtal.) ansökan om arbetstillstånd, under arbete

Statusuppdatering

Om Migrationsverket beviljat ansökan om asyl men gjort det med hänvisning till särskilt ömmande omständigheter (G) som är den lägsta av fyra klassificeringar för uppehållstillstånd kan en ansökan om statusuppgradering göras. 

Arbetstillstånd

Det finns vissa möjligheter när alla andra möjligheter prövats att ansöka om arbetstillstånd för ungdomar som skall utvisas. Det är emellertid ingen lätt historia och förutsätter att, förutom att Migrationsverket skall bifalla en sådan ansökan att en, en arbetsgivare som kan erbjuda en anställning och garantera lön och att gällande kollektivavtal på arbetsmarknaden uppfylls.

(Observera att uppgifter och bestämmelser kan ändras över tid, kontrollera alltid vilka aktuella uppgifter som gäller)

Statistik

Artiklar visade
1280248
Back to Top