Om det framkommit nya omständigheter efter MV:s beslut och eventuellt rättsliga instansers prövning och då beslutet vunnit laga kraft, är det möjligt att ansöka/göra en anmälan om verkställighetshinder. Det kan göras hur många gånger som helst men är en åtgärd som mer sällan leder till någon ny prövning.
Anmälan ställs till Förvaltningsprocessen där  förvaltninsprocessenheten bedömer om de medicinska eller skyddsskäl som anges i anmälan är sådana nya omständigheter som som kan föranleda en ny prövning. (se länk nedan)

 

Sjukdom

Gällande läkarintyg så bör följande framgå:

-          Uppgift om/diagnos för Ms nuvarande hälsotillstånd = allvarlig ohälsa,

-          Uppgift om att hälsotillståndet har förvärrats,

-          Uppgift om vårdbehov,

-          Uppgift om vad det skulle innebära om vårdbehovet inte tillgodosågs,

 

-          Uppgift om läkarens uppfattning av eventuell försämring pga flytt till Afghanistan skul

 

Intyget bör även vara upprättat i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19091/2013-5-24.pdf


Ingen ny prövning och omprövning endast om det finns politiska skäl
Ansökan om verkställighetshinder innebär inte att Förvaltningsprocessenheten gör en ny prövning av tidigare beslut utan bedömer endast om de nya omständigheter som anförts föranleder ett annat beslut. Endast om det föreligger poltiska skäl enligt vad som anges i UtlL 12 kap 18 § och 19 §kan omprövning av tidigare beslut göras.
Ansökan kan få olika konsekvenser.

Antingen avisar Migrationsverket ansökan, beviljar ny prövning och kallar till samtal vid vilket ungdomen har rätt eller till biträde eller så hänvisas ärendet till Migrtionsdomstolen.



Dublinärenden

Domen i Europadomstolen  i somras har inneburit att flera ensamkommande barn/unga som kommit till Sverige via en annan EU stat nu kan få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad av Migrationsverket förutsatt att ingen annan EU stat gjort det. De får rätt till ett offentlig biträde i den process som avgör om deras ärende  ska prövas i Sverige eller inte.



Rätt till biträde vid ansökan om verkställighetshinder
Att som god man skriva en ansökan om verkställighetshinder ställer mycket stora krav eftersom de kräver vissa juridiska kunskaper och en omfattande dokumentation som stöd för de omständigheter man åberopar.
Möjlighet finns att genom Rättshjälpsmyndigheten få ekonomisk hjälp för juridisk hjälp i två timmar, gäller för dem som är under 18 år,  och även ersättning till tolk om det behovet finns.



Länkar som kan vara användbara

http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/23/43/5903db16.pdf

 

http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=30706

 


http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=21781



http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=31526


 

 


(artikel från Farr)

När en asylsökande har fått avslag i alla instanser så anses proceduren avslutad och utvisningsbeslutet ska verkställas (genomföras). Men det finns undantagsbestämmelser i lagen som ska användas om det uppstår någon ny omständighet som gör att en utvisning behöver stoppas. Ett sådant verkställighetshinder kan leda till tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.

 

En av bestämmelserna innebär att Migrationsverket kan stoppa en utvisning trots att den är beslutad av domstol. Det kan vara medicinska, humanitära eller praktiska hinder eller att det uppstått något nytt skäl som gör att det finns skyddsbehov. Den här paragrafen kan Migrationsverket använda på eget initiativ, för att den sökande själv eller ett ombud påtalar hindret eller av något annat skäl, till exempel att polisen eller en läkare skickar in något. Det kan också ha hänt något i hemlandet som gör att alla utvisningar dit stoppas. Den här bestämmelsen kallas 12:18 efter paragrafen i Utlänningslagen. 

 

Uttrycket 12:18 används ofta om verkställighetshinder av medicinska och praktiska skäl, men paragrafen handlar om alla situationer då Migrationsverket kan stoppa en utvisning utan att sätta igång en ny asylprövning.

 

Problematiskt krav

Den andra bestämmelsen ger möjlighet för den sökande att begära en ny prövning. Den används bara när de nya omständigheterna innebär skyddsbehov – alltså inte medicinska, humanitära eller praktiska hinder. 

 

Migrationsverket prövar då först om utvisningen ska stoppas direkt enligt 12:18 och därefter om det ändå finns en ny omständighet som borde utredas. I så fall ska asylutredningen tas om från början – men bara skyddsbehov beaktas då, inga andra skäl. Bestämmelsen om ny prövning kallas för 12:19 efter paragrafnumret.

 

Förutsättningen för att Migrationsverket ska besluta om verkställighetshinder eller ny prövning är alltså att det finns någon ny omständighet som inte redan har prövats. Det här kravet är problematiskt av flera anledningar. En individ som av kulturella eller psykologiska skäl har haft svårt att berätta om vissa saker i den första asylutredningen, och fått avslag, kommer troligen inte att få möjlighet att berätta om samma saker igen på ett mer utförligt sätt. 

 

Enligt lagen ska den sökande nämligen ha en "giltig ursäkt" för att inte ha berättat tidigare. Det händer att det accepteras som giltig ursäkt att en person som lider av trauma efter övergrepp inte har kunnat berätta tidigare, men då ska traumat kunna bevisas. Ofta ses en sådan berättelse bara som upptrappning.

 

Snäv tolkning

Ett annat problem är att vad som är nytt tolkas snävt. Den som fått avslag på grund av att hen inte kunnat bevisa vad som hänt kanske får tillgång till ett skriftligt bevis. Enligt lagens förarbeten ska detta kunna tolkas som en ny omständighet, men i praktiken accepteras det oftast inte utan ses bara som ett bevis för en "gammal" omständighet. 

 

Svaret kommer att bli att omständigheten redan är prövad och att den därför inte kommer att tas upp på nytt. Konsekvensen kan bli att en omständighet som i det första beslutet kunde ha bedömts som allvarlig om det funnits bevis ändå inte prövas när beviset finns på plats. Ingen helhetsbedömning blir gjord.

 

Om en individ berättar om en omständighet som skulle innebära att hen riskerar att utsättas för dödsstraff, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning om den stämmer, så ska Migrationsverket eller domstolarna pröva omständigheten även om den är gammal och en giltig ursäkt saknas. Men i praktiken följs inte alltid ens denna bestämmelse och det är mycket allvarligt varje gång detta händer.

 

För att få en ny prövning på grund av omständigheter som rör skyddsbehov måste den sökande visa att verkställighetshindret kan antas föreligga. Detta är en hög juridisk ribba. Det som hänt kan vara något som är svårt att bevisa utan att få juridisk hjälp just genom en ny prövning.

 

Juridiskt vakuum

Även för praktiska verkställighetshinder är beviskraven alltför höga. Individen måste bevisa att hen har gjort allt som är möjligt för att möjliggöra sin egen utvisning och dessutom att landet som utvisningen ska ske till uttryckligen har förklarat en ovilja att ta emot individen, något som kan vara svårt att bevisa. Dessutom krävs ofta att polisen ska ha försökt verkställa utvisningen. 

 

Detta innebär att individer hamnar i ett juridiskt vakuum, utan att varken kunna utvisas eller få uppehållstillstånd i Sverige. Personen eller familjen blir fast på en flyktingförläggning i år efter år. Vuxna har varken rätt att arbeta eller studera i denna situation. Barn har rätt att gå i skola men fortsätter att leva i otrygghet och på en ytterst låg levnadsnivå. Det finns idag ingen bortre gräns för hur länge en sådan situation kan bestå. 

 

Det förekommer att både polisen och det tilltänkta landets ambassad har intygat att utvisningen inte går att verkställa – men Migrationsverket anser ändå att det skulle gå och gör den asylsökande ansvarig.

 

En ny familjeanknytning, som att den sökande har gift sig eller har ett barn som bor i Sverige, kan tas upp som verkställighetshinder. Det betyder att ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytningen ska kunna göras från Sverige istället för från hemlandet vilket annars är huvudregeln. För vuxna utan barn görs i princip aldrig sådana undantag, det vill säga familjesplittringen anses inte som ett verkställighetshinder. 

 

Enligt lagen ska numera barns situation vägas in i bedömningen av om det finns verkställighetshinder på grund av ny familjeanknytning. Detta infördes efter omfattande kritik mot hur barn drabbas av att föräldrar utvisas. Men möjligheten att få göra ansökan i Sverige på grund av anknytningen är så omgärdad av villkor att de flesta nekas även om de har barn som är bosatta i Sverige. 

 

Den sökande måste ha ett giltigt pass och hen ska inte ha vistats i Sverige utan uppehållstillstånd, i varje fall inte under en längre tid. Dessutom behövs bevis för att separationen blir långvarig och bevis för att det enskilda barnet kommer att ta skada av separationen – hur nu sådant bevisas. Det är ovärdigt att svensk lagstiftning på byråkratiska grunder fortfarande splittrar familjer som har rätt att leva tillsammans.

 

Sjukdom

För att en sjukdom ska accepteras som ett verkställighetshinder krävs risk för att den drabbade inte kommer att överleva resan. Vad som händer i hemlandet räknas inte till saken.I undantagsfall kan en direkt livsfarlig sjukdom betraktas som verkställighetshinder om det kan visas att personen skulle avlida inom ett par dagar efter resan. För barn kan en svår sjukdom i mycket speciella fall vägas in även om den inte är direkt livshotande. De praktiska konsekvenserna av bestämmelserna är att sjuka människor tvingas genomföra flygresor under traumatiska förhållanden och att människor hamnar i misär vid hemkomsten då de inte kan ta vara på sig själva.

 

Humanitära skäl som rör situationen i hemlandet, till exempel förhållandena för internflyktingar och personer som återvänt, möjligheten att få tak över huvudet, väderförhållandena eller tillgången till familj eller socialt nätverk vägs över huvud taget inte in som verkställighetshinder. Undantaget är ensamkommande barn vars utvisningsbeslut enligt lagen inte får verkställas utan ordnat mottagande.

 

Beslut om verkställighetshinder kan överklagas om ny prövning har begärts. Det går att överklaga både om ny prövning inte beviljas och om prövningen beviljas men leder till avslag. Men eftersom rätten till ny prövning bara gäller frågor om skyddsbehov så går det inte överklaga om de skäl som tagits upp enbart är humanitära eller praktiska. Detta innebär att sådana frågor aldrig går till domstol och att det inte bildas någon praxis. Migrationsverket avgör på egen hand – och det gäller även om det är polisen som har påtalat att utvisningen inte går att genomföra. I praktiken kan enskilda tjänstemän bedöma likartade ärenden olika.

 

FARR:s krav som rör verkställighetshinder

 

FARR anser att reglerna för ny prövning, framför allt kravet på giltig ursäkt, bryter mot Europakonventionens absoluta förbud mot att utvisa någon som kan riskera dödsstraff eller tortyr. Detta är ett oacceptabelt risktagande med människors liv. Även den godtyckliga hanteringen av humanitära verkställighetshinder, utan rätt till överklagande, är djupt otillfredsställande eftersom besluten kan handla om livsavgörande frågor som svåra sjukdomstillstånd, familjesplittring eller utvisning av föräldralösa barn. Det är inte bara ett juridiskt utan också ett medmänskligt ansvar att skydda samhällets mest utsatta.

 

Aktuella åtgärder        

  • Ny bevisning ska kunna ses som verkställighetshinder eller ge en ny prövning, även om omständigheten som bevisas har bedömts tidigare.
  • Nya omständigheter som den sökande åberopar ska bedömas i sak utan krav på "giltig ursäkt" för att de inte nämnts tidigare.
  • Uppgifter från ambassad och/eller polis att en utvisning inte kan verkställas ska accepteras som verkställighetshinder.     
  • Svår sjukdom eller ett förvärrat sjukdomstillstånd ska kunna bedömas som verkställighetshinder även om själva resan inte innebär livsfara.
  • Verkställighetshinder på grund av familjeanknytning ska respekteras. Familjer får inte splittras genom utvisning.
  • Svåra umbäranden i hemlandet, såsom svåra förhållanden vintertid, ska kunna bedömas som verkställighetshinder.
  • Tillgång till familj och socialt nätverk ska vägas in vid utvisning till länder där nätverket är avgörande för att klara sig.
  • Tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas för att barn och studerande ska kunna avsluta en studieperiod.
  • Utvisningsbeslut som inte kan verkställas inom två år, på grund av skäl som den sökande inte rår över, ska upphävas och den sökande beviljas uppehållstillstånd.

Statistik

Artiklar visade
1280256
Back to Top