Språkanalys av ensamkommande ungdomar
För att försäkra sig om att ensamkommande unga asylsökandes uppgifter är riktiga kallar Mottagningsenheten ibland ungdomen  för att göra en språkanalys eftersom  de uppgifter som lämnats om  identitet, hemort och orsaken till flytkten från hemlandet bedöms kunnna vara påhittade

Så använder Migrationsverket språkanalyser i asylärenden
Språkanalyser är en av flera pusselbitar när man bedömer en persons asylansökan och kan vara av avgörande för beslutet i de fall ett ärende står och väger, men tyngdpunkten ligger alltid på  den asylsökandes egen berättelse vid den muntliga utredningen , säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. 

Det är den asylsökande som har bevisbördan och ett ansvar för att bidra till utredningen genom att styrka sin identitet samt att lämna en sammanhängande trovärdig berättelse. Om den inte anses vara det kan Migrationsverket erbjuda en språkanalys, ett utlåtande om språk och dialekt ofta i kombination den sökandes kunskaper om sin hemort, som kan styrka berättelsen.
En majoritet av de asylsökande saknar pass eller andra identitetshandlingar men har genom en språkanalys möjlighet att styrka sin identitet och nationalitet vilket även kan ske till exempel genom vittnen eller sociala media. Migrationsverket tar också kontakt med aktuella länder i syfte att bekräfta den sökandes uppgifter.Av objektivitetsskäl och då kompetens saknas inom MV anlitas företag som har specialkompetens vad avser språkanalyser.

Språktest av Farhan
Handläggaren på Mottagnings enheten informerade Farhan om att man skulle göra  en kontroll av hans språk samt kontrollera hans kännedom om lokala förhållanden på Chula i Bajuniregionen som han sagt vara sin hemort. Han tillfrågades om han ville ha sin gode man i rummet och uppmanades att inte lämna några personliga uppgifter.
Därefter lämnade handläggaren rummet och  och Farhan fick  prata direkt i telefon med en språkanalytiker som enligt företaget Migrationsverket  anlitade hade kunskaper om såväl det språk som talades i Bajuni regionen i södra Somalia och öarna utanför kusten, samt kännedom om lokala förhållanden där. Samtalet togs upp på band och pågick i drygt en halv timma och analyserades i efterhand.
Farhan skulle framöver få göra ytterligare en språkanalys men varken den första eller andra analysen pekade på att Farhans uppgifter var oriktiga och efter bara en månad meddelade Migrationsverket att han bevijats permanent uppehållstillstånd och flyktingförklaring.

Ett beslut som senare skulle återkallas, eftersom Migrationsverket ansåg att språkanalytikern var mutad. och Farhan utvisades till Tanzania. 

http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=1981

Enligt en dom i Kammarrätten skall språkanalyser inte tillmätas någon avgörande betydelse vid ansökan om asyl. Problemet med språkanalyser är att det inte är möjligt att med säkerhet kunna fastställa var ifrån en person kommer eftersom det tex i östra Afrika finns en mångd språk och dialekter. Dessutom sker en under tid en folkförflyttning vilket innebär att det språk som pratas i Mogadishu influeras av dialketer från såväl grannländer som andra regioner i Somalia.
Dessutom finns det olika typer av språktester som kvalitetsmässigt skiljer sig åt. En "en lågpris analys" som Migrationsverket ofta använder sig av med en lägre kvalitet och en mer kostsam analys som visserligen håller högre kvalitet men ändå inte med säkerhet kan fastställa var ifrån en person kommer.

 

 

 

Statistik

Artiklar visade
1517993
Back to Top