En ungdom från Afghanistan som fyllt 18 år i december (enligt egen uppgift) vilket godtagits av Migrationsverket. Han blev erbjuden ett boende i Migrationsverkets regi men tackade nej och lyckades inkvartera sig hos en f.d. personal som tidigare arbetat på HVB-hemmet där han bodde. Hon gillar honom och ville göra en insats. Hon var införstådd med att ingen ersättning betalades ut till henne.

Idag ringer kurator från skolan till mig. Han säger att grabben i stort varit frånvarande från skolan sedan nyår. Eftersom han är arton år har jag inte insyn i skolverksamheten. Jag har kontaktat honom på telefon och fått svaret att allt är bra.

Jag har en fullmakt från ungdomen att företräda honom i frågor med Migrationsverket och advokaten.

Skolan vill ta tag i detta då  många elever har stor frånvaro från skolan.Kurator ringer boendet där grabben bor. Kvinnan uppger att han inte bott hos henne sedan nyår. Han flyttar runt och bor hos olika personer.

När han flyttade från HVB-hemmet var jag med när hon hämtade ungdomen hem till sig. Jag lämnade mina kontaktuppgifter för att hon skulle kunna nå mig i händelse något skulle inträffa som jag, advokaten och Migrationsverket behöver veta. Inte ett ljud till mig om att han varit "på drift" sedan nyår.

Jag har ringt pojken och försökt komma överens om att vi ska träffas för att reda ut hans situation med skola och väntan. Han har ännu inte fått besked om överklagandet. Av hans beteende att döma tror han att det "är kört". Han planerar att åka till Stockholm.

Det här ser jag som oerhört stor risk för att hamna i fel sällskap med locktoner om pengar i utbyte mot tjänster av olika slag.

 Vi säger att vi har ett värdigt mottagande. Är det värdigt att låta människor fara vind för våg för att de betraktas myndiga enligt lagen? De har liten kunskap om hur det fungerar i samhället utanför HVB-hemmet. I början ger vi dem all omvårdnad och från ena dagen till den andra kastar vi ut dem i total ovisshet.

Förslag:

Anvisningar till Migrationsverkets boende ska gälla. Alternativa val ska inte vara möjlighet.

Varför säger jag så? Därför att vi ska se till att ungdomen lever under stabila omständigheter. Det vill säga att myndigheten tar sitt ansvar.

Jag har sett flera fall där snälla människor vill ställa upp med boende och efter ett tag av olika skäl tröttnar. Är det humant?

Det ska vara tydligt informationsflöde mellan Migrationsverket, boendet, gode man om sådan finns kvar eller den som har fullmakt att företräda ungdomen. Varför? Därför att vi ska till varje pris undvika att få fler missbrukare eller prostituerade ungdomar.  

Birgitta Målar, god man och Länsombud i Dalarna

 

Rapport från Blekinge
Jag är mitt uppe i ett av dessa brutala beslut som drabbar en enskild asylsökande ungdom som skrivits upp i ålder med alla konsekvenser som detta medför! 
Han har också nekats uppehållstillstånd trots att den äldre brodern som jag också varit god man för, fått PUT. Båda är från Afghanistan.
Just denna fredag e.m. den 17:e november - får vi ett samtal från den berörda socialsekreteraren som meddelar att "från och med måndag den 20 november är din plats på HVB hemmet uppsagd och du ska infinna dig på Migr. kontor kl 0900 med dina tillhörigheter och transporteras till XX"! (orten ligger ca 10 mil från Karlskrona..). 
Ingen möjlighet att informera skolan och kompisarna där som han umgåtts med sedan dec.2015!
Detta är den krassa verkligheten som får oanade konsekvenser för den enskilde och hans/hennes nätverk. Ska vi finna oss i detta..eller ?...Man känner sig totalt maktlös och utlämnad och "vet ingen råd"!
Finns det något lagrum som kan förhindra denna typ av beslut? 
Det är ju också med bestörtning vi noterar den nedskärning av personal som Migr. beslutat om - trots den fortsatt orimligt långa asylprocessen!
 
Med vänlig hälsning 2017-11-18
 
Bengt Winnow

Rapport från Bohuslän
Jag har haft tre avslag och ett PUT besked. Killen som fick PUT har det varit mycket problem runt. Trodde att beskedet skulle ändra på hans beteende men så blev inte fallet. Han var arg den dagen som vi skulle ta emot beskedet. Handläggaren på Migrationsverket frontade honom med att säga; du verkar inte glad och det var han inte heller. Han har flyttat sex gånger varav en på grund av att det boendet stängde. Där hade det fungerar relativt bra. Nu är han akut placerad. 

Dom tre som har fått avslag bor tillsammans med två som syskon i en familj och kommer att få bo kvar fast dom nu är 18 år. Det är familjen som väljer att låta dom bo kvar, inte kommunen. Den tredje killen har flyttat till kyrkans boende. Kyrkan engagerat sig i de killar som nu är 18 och har avslag för att möjliggöra att dom får behålla sitt nätverk och gå kvar i skolan.
På onsdag åker vi till ambassaden i Stockholm för att söka pass, för att ges möjlighet att jobba. Handläggaren på Migrationsverket  tryckte på att dom inte skulle visa sitt Lma kort på ambassaden.

Jag har en kille som väntar på sitt beslut och där Migrationsverket ringde förra veckan och undrade om  jag har haft kontakt med er offentliga biträdet. Han har varit omöjlig att nå. Migrationsverket överväger att entlediga honom. 

En annan kille som är kvar i asylprocessen har Migrationsverket avbokat tre gånger och det kommer jag trycka på vid nästa möte dom är 28 november. Han blir 18 år i januari och läser omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. 


I övrigt så råder det en allmän oro bland ungdomar, skolan och boendepersonal. Ser det som en kollektiv oro, vilket inte är svårt att förstå. Som Godman gäller drt att behålla lugnet. Så viktiga är vi!!!!!!

 

Killen som jag är vårdnadshavare till försöker få hit sin mamma och pappa. Där har föräldrarna varit på intervju nu på närliggande ambassad. Killen kommer från Syrien.

Ann-Helen Danielsson

2017-11-19

2017-11-18

Rapport från Medelpad
Som god man har jag upplevt några intensiva veckor. Några besök på skolor, Uvs och samtal gällande ungdom som har tappat lusten att studera, han vill ut och arbeta. Fantastisk lärare och rektor som lyssnade på ungdom och placerade honom på byggprogrammet. En lärare berättade att det är tungt att vara lärare i dag med så många elever som mår dåligt. Kuratorerna har fullbokat med besök av ungdomar som behöver stödsamtal.Lärare och övrig personal på skolorna får ta mycket av det praktiska när ungdom har fyllt 18 år och god man och boendepersonal inte längre finns kvar som stöd och hjälp med att tyda brev/beslut och att skriva/skicka svara.Många elever deltar fullt ut i skolarbetet trots flera avslag. Det finns en grupp elever som alltid stöttar och peppar när de ser att någon kompis/elev mår dåligt.Jag har två ungdomar nu som är i asyl.  Ytterligare en som väntar på muntlig förhandling.En av dessa killar tackade nej till medicinsk åldersbedömning, han erkände sig överårig på asylutredningen och visade Pass.Jag har några ungdomar som jag har givit mig fullmakt, där finns jag kvar som stöttning och hjälp.

Hälsningar från Gunilla Öhman

 

Rapport från Skåne

I Skåne är det ganska lugnt. Många ungdomar med PUT flyttas nu över till stödboende och detta medför lite logistiska problem som att plötsligt vara ansvarig för att komma upp i tid,  köpa och fixa sin mat och anmäla ev. frånvaro till skolan: Detta blir naturligvis lite knepigt i början att börja ta ansvar. Skolorna har blivit mycket tuffare med rapportering till CSN och jag har haft ungdom som blivit av med sitt CSN.

Vi har haft en del åldersuppskrivningar och därtill kopplade överklaganden. I och med detta avslutas ju oftast våra uppdrag och ungdomarna flytta till Migrationsverkets boende. Detta ställer till stora problem med skola, kontakt med ombud för överklagande mm. då de oftast inte får vara kvar i hemkommunen om de inte kan fixa boende själva.

Frågor  om pass och ev. resor till Iran och Afghanistan har kommit upp. Vi försöker att förhindra detta och skjuta detta fram till strax före 18 års dagen då de ju är fria att göra vad de vill förutsatt att de har ekonomi för detta. Många av mina ungdomar  kommer att kunna söka till gymnasiet efter vårterminen och det ser riktigt bra ut med skolgången för de flesta. Många av oss gode män går  just nu över i rollen som särskild förordnad vårdnadshavare vilket ju betyder närmare relation till socialtjänsten då det ju är soc. som blir vår uppdragsgivare.

Hälsningar
Göran Dreveborn
2017-11-19

Från en god man som känner sej maktlös i sin strävan för barnets bästa.
Jag har för en av de ensamkommande,som jag är god man, ansökt om placering i familjehem.Utredning pågår. Socialsekreteraren säger att de utgår från att se om behoven kan vara tillgodosedda redan på det boende där han nu vistas. (det andra sedan han kom till Sverige för ett år sen) Jag anser att man skall utgå från barnet och barnets behov just nu och framgent för att komma fram till vilken placeringsform som är det bästa för barnet.

 



Socialsekreteraren ringer och säger att hon och gruppboendets personal har bestämt att eftersom A inte mår så bra på boendet så ska han får flytta till ett mindre gruppboende!
-Vad, säger jag, menar du att du och personalen på gruppboendet redan bestämt att han ska flytta utan att diskutera detta med mej som god man? Ja, jag vill ju träffa dej och A i morgon för att diskutera denna flytt!

-Backa bandet, säger jag, du borde ringa mej och säga att nu har du ett förslag som du vill diskutera med mej som god man och A och sen fatta ett beslut. Inte ringa och säga att du och dessutom med personalen på boendet har beslutat. Hon ändrar sej då och säger att det är hon som beslutat.

Jag frågar då var detta boende ligger och får veta att det ligger i en annan kommun ungefär 5 -6 mil bort. Då undrar jag hur de tänker sej att han ska ta sej till gymnasiet där han ska börja i höst. Då blir det tyst i luren ett tag och det är tydligt att hon trott att han ska gå i gy i den kommun där det nya boendet ligger.

Sen undrar jag hur hon tänkt med den praktik jag ordnat åt honom i sommar. Han kommer ju inte att kunna ta sej dit på något enkelt sätt. Inget svar.

Jag säger att A inte ansökt om ett gruppboende utan om ett familjehem (det finns dessutom ett specifikt familjehem som är intresserat av att ta emot honom). Då säger hon att vi kan ju i så fall överklaga beslutet. Det tar ju i dagsläget ett år innan det kommer upp i rätten i så fall!

Dessutom är det faktiskt socialutskottet i kommunen som fattar det formella beslutet. Men att hon uttrycker sej som att hon redan beslutat antyder ,att i den kommunen har inte socialutskottet ändrat ett enda förslag till beslut som lagts fram av en handläggare.

Nu ska jag iväg till detta möte, som jag förstår att soc endast ser sej kalla till för att do måste formellt samråda med gode mannen. Jag vet inte hur jag ska ta hand om den oro, ängslan mm som detta kommer att väcka hos A. Jag måste försöka hålla mej lugn och försöka hitta en strimma hopp att förmedla till A.

Jag trodde aldrig att jag efter att själv ha jobbbat inom socialtjänst i nästan 20 år skulle behöva uppleva en socialtjänst som inte ens varit ut på det nuvarande boendet och upplevt deras vardag och inte verkar förstå att de är till för de enskilda barnets bästa.

I all hast. Har inte hunnit kolla språket mm eftersom jag måste ge mej i väg nu,

Viveca god man/vårdnadshavare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under arbete

 

Skolinspektionen har granskat utbildningen på två av introduktionsprogrammen i gymnasieskolan, yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Granskningen genomfördes i tio kommunala gymnasieskolor, geografiskt spridda över landet, under vårterminen 2013. Totalt 18 procent av de 125 000 elever som 2012 gick i gymnasieskolans årskurs 1 gick på något av de fem introduktionsprogrammen. På de två aktuella programmen gick cirka 9 200 elever.

Granskningens två huvudfrågeställningar är:

• Planeras utbildningen så att den möter den enskilda elevens förut- sättningar, behov och målsättningar?

• Genomförs utbildningen så att eleven ges möjlighet att nå de indivi- duellt uppsatta målen?

Skolinspektionen ser i denna granskning stora skillnader i utbildningskvalitet mellan de granskade skolorna. På några skolor möter vi elever vars utbild- ning i hög grad är individuellt anpassad. På andra skolor möter vi elever som knappast i något avseende får en utbildning utifrån sina individuella förut- sättningar, behov eller mål.

Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:


Planering utifrån skolans behov – inte elevens

Introduktionsprogrammen saknar nationellt fastställda programstrukturer och därför blir elevens individuella studieplan ett centralt dokument. Nästan samtliga elever har en studieplan, men i de flesta fall är den antingen ofull- ständig, inkorrekt eller okänd för eleverna. Det finns också elever vars studieplaner inte på någon punkt motsvarar det eleven i praktiken studerar. Ett fåtal elever i granskningen har varit delaktiga i utformandet av de indivi- duella studieplaner.

Den undervisning som eleverna erbjuds utgår i flera fall inte från den en- skilda elevens förutsättningar, behov eller intressen. Detta trots gynnsamma förutsättningar såsom små undervisningsgrupper med flera lärare i varje grupp. Skälen till bristande anpassning uppges vara organisatoriska; för att eleverna inte ska få håltimmar, för att fylla lärares tjänster eller tillgång till lokaler. Några skolor har dock en uttalad strävan och lyckas i hög grad med att erbjuda eleverna undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar, intressen och mål med utbildningen.


Skillnader i lärarnas bemötande påverkar elevernas

lärande

Eleverna uppger att de har goda relationer med sina lärare och att de kän- ner sig väl bemötta. Samtliga elever uppger att mentorerna är mycket viktiga personer i deras utbildning. Det finns flera elever som uppger att mentor-”Samtliga elever upp- ger att mentorerna är mycket viktiga personer i deras utbildning.”ernas stöd och uppmuntran är den direkta orsaken till att de stannar kvar på programmet i stället för att hoppa av. Dock visar granskningen att det finns stora skillnader mellan lärarna i hur de utnyttjar de goda relationerna

för att på ett professionellt sätt stödja, anpassa och utmana eleverna i deras lärande. Elevernas intressen och fram-

tida mål utnyttjas sällan i undervisningen för att motivera och inspirera eleverna till lärande. På några skolor möts eleverna av en ensidig undervisning utan engagemang,

variation eller anpassning till elevernas förutsättningar. Förutsättningar som små undervisningsgrupper och de

goda relationerna mellan elever och lärare utnyttjas inte för att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisningen. Endast ett fåtal elever kan ge ex- empel på att lärarna på ett aktivt och systematiskt sätt tar med dem i plane- ringen och genomförandet av undervisningen.

 

Otillräckligt stöd och samverkan begränsar elevernas

möjligheter

De flesta elever vars studiesituation Skolinspektionen granskar saknar tillgång till en studie- och yrkesvägledning som i tillräcklig grad möter deras behov. Studie- och yrkesvägledningen spelar på de flesta skolor i gransk- ningen en marginell roll i utformningen av elevernas utbildning och i att väg- leda dem framåt. Elever på skolor med en god tillgång till studie- och yrkes- vägledning anger ofta att vägledaren utgör ett viktigt stöd, både i rollen som vägledare men också för att motivera eleverna att fortsätta sin utbildning.

Det finns flera elever i granskningen som inte får den tillgång till elevhäl- sans kompetens som de har behov av. Elevhälsan spelar en marginell roll när det gäller att stödja eleverna i deras utbildning eller i deras sociala situation. I stället fungerar elevhälsan främst som rådgivare till lärare och mentorer. För de elever vars studiesituation Skolinspektionen granskar finns bara något enstaka exempel där elevhälsan direkt bidrar till att stödja elevens utveckling.

Bara ett fåtal elever får möjlighet att läsa gymnasiekurser trots att de be- döms ha förutsättningar för det. Skälen till detta anges vara organisatoriska eller lokalmässiga svårigheter eller till och med motstånd från lärare på de nationella programmen. Det finns också elever på yrkesintroduktion som inte får möjlighet att läsa yrkesämnen på program som de är intresserade av på grund av att en annan rektor är ansvarig för aktuellt program. Elever som går på yrkesintroduktion med en speciell inriktning får dock läsa yrkesämnen i egen grupp eller integrerat med eleverna på det nationella programmet.

 

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 7

8

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

1 | Inledning

Höstterminen 2011 infördes den reformerade gymnasieskolan, GY 2011, där en av förändringarna är att fem olika introduktionsprogram införs för elever som inte uppnår behörighet till de nationella gymnasieprogrammen. De fem introduktionsprogrammen är: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion, yrkesintroduktion samt individuellt alterna- tiv.1 I förarbetena till reformen framgår att utbildningen på introduktions- programmen ska ta hänsyn till elevernas olikartade behov och erbjuda en individuellt anpassad utbildning som effektivt svara

Av 125 000 elever som gick i gymnasieskolans årskurs 1 höstterminen 2012 gick drygt 22 700 elever på något av de fem introduktionsprogram- men. Det motsvarar cirka 18 procent av eleverna i årskurs 1. Om vi ser de fem introduktionsprogrammen som ett program så är detta det tredje största programmet efter de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga pro- grammen. Denna granskning omfattar introduktionsprogrammen yrkesintro- duktion och individuellt alternativ. På dessa program gick 3 400 respektive 5 800 elever hösten 2012.3

Mer än var tionde elev gick 2012 ut grundskolan utan att vara behörig till gymnasieskolans nationella program. Att ge dessa ungdomar möjligheter till vidare studier eller förberedelse till arbete är en av de viktigaste frågorna både för gymnasieskolan, samhället i övrigt och framför allt för ungdomarna själva. Antalet unga som saknar fullbordad gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa och personer med försörjningsstöd. I

1 En beskrivning av de olika introduktionsprogrammen finns i bilaga 2. 2 SOU 2008:28 s. 568f, se även Prop 2009/10:165 s. 427 3 Skolverkets officiella statistik för gymnasieskolan (2013)

utredningar och studier talar man enligt Socialförsäkringsutredningen om en tilltagande psykisk ohälsa bland unga, men man anger även låg utbildnings- nivå som orsak till att ungdomar hamnar i arbetslöshet och försörjningsstöd.4

Eleverna på introduktionsprogrammen utgör en stor andel av gymnasie- skolans elever, men det är ingen homogen elevgrupp. Det

”... deras betyg från grundskolan var inte tillräckliga för de nationella programmen.”

enda gemensamma är att deras betyg från grundsko- lan inte var tillräckliga för de nationella programmen. Jämfört med eleverna på de nationella programmen

kan man dock anta att det på introduktionsprogram- men finns fler elever med funktionsnedsättningar eller

andra särskilda behov som påverkar lärandet och kräver anpassning för en god studiesituation. Även elever som

gått på grundsärskolan har möjlighet att söka vissa av intro- duktionsprogrammen. Sammantaget är det elever som i många fall har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Viktigt att uppmärksamma är att det på introduktionsprogrammen även finns många elever med goda förutsättningar och hög lärandekapacitet som med en rätt anpassad utbildning snabbt kan skaffa sig behörighet till vidare studier eller komma i arbete.

Jämfört med eleverna på de nationella programmen är eleverna på intro- duktionsprogrammen i en mer utsatt situation och mer beroende av de lokala utbildningsanordnarnas planeringar. Detta utifrån att det inte finns några, på förhand definierade, nationella programplaner med ett bestämt kunskaps- innehåll som leder till ett visst yrke, en viss bransch eller högskolestudier. För att varje elev på introduktionsprogrammen ska kunna nå sina individuella mål krävs att lokala huvudmän, rektorer och lärare fattar kloka beslut. Och att de utgår från samma frågor som Skolinspektionen ställer i denna granskning:

• Planeras utbildningen så att den möter den enskilde elevens förut- sättningar, behov och målsättningar?

• Genomförs utbildningen så att eleven ges möjlighet att nå de indivi- duellt uppsatta målen?

För att besvara dessa frågor har Skolinspektionen granskat utbildningen på två introduktionsprogram genom att följa sammanlagt 40 elevers skolsitu- ation på tio olika skolor runtom i landet. Varje elev följdes i samtliga organi- serade aktiviteter under 6-8 skoldagar, främst på lektioner men också på praktik.

Eleverna intervjuades individuellt och de lärare som undervisade eleverna vid tiden för granskningen intervjuades i grupp. Även rektorer, studie- och yrkesvägledare samt representanter för elevhälsan intervjuades. I samtliga intervjuer var fokus främst på de elever vars studiesituation Skolinspektionen granskade.

4 SOU 2008:27, S 2010:04

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 9

10



SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

2 | Granskningens

resultat

Kvalitetsgranskningen har särskilt uppmärksammat ett par utvecklings- områden med stor betydelse för elevernas fortsatta utveckling mot vidare studier eller arbete:

• Planeringen av utbildningen

Utbildningen ska planeras så att den svarar mot varje elevs indivi- duella förutsättningar, behov och mål. För att klara detta finns ett par centrala samverkansområden som granskningen visar på. Ett är en förbättrad samverkan med gymnasieskolans nationella pro- gram och arbetsmarknaden så att eleverna får en utbildning som så snabbt som möjligt gör att de kommer vidare mot sina mål. En annan samverkan av stor betydelse gäller studie- och yrkesvägledningen och elevhälsan. Båda är viktiga resurser som behöver vara delaktiga i elevernas utbildning för att kunna ge varje elev det individuella stöd som behövs, både för den kunskapsmässiga och personliga utveck- lingen.

• Anpassningen av undervisningen

Undervisningen ska ta tillvara varje elevs förutsättningar, intressen och mål. Eleverna på introduktionsprogrammen kommer in med olika erfarenheter från grundskolan. Det gör att undervisningen med nöd- vändighet måste vara anpassad efter vars och ens behov. Här spelar elevens möjlighet till inflytande över sitt lärande en viktig roll. Organi- sationen med små undervisningsgrupper ger goda förutsättningar för detta, men det utnyttjas alltför sällan i den undervisning vi sett.

Inledningsvis redovisas fyra elevers studiesituation. Beskrivningarna byg- ger på elevernas egna berättelser såsom de framkommer av intervjuer och

lektionsobservationer, i några fall kompletterat med Skolinspektionens tolk- ningar. Fallen är valda för att illustrera de stora skillnader som eleverna möter i granskningens olika skolor. Fallen är autentiska men namnen är fingerade.

Alma

Alma studerar på yrkesintroduktion med inriktning hantverk – frisör. Hon blev besviken över att inte komma in på det nationella programmet och hade i början svårt att acceptera att hon gick på ett introduktionsprogram. Från grundskolan har Alma godkända betyg i geografi, hem- och konsument- kunskap, bild och slöjd. Däremot saknas information gällande kunskapsläget i de ämnen där hon saknar godkända betyg.

Målet för Alma är att komma in på det nationella hantverksprogrammet med inriktning frisör. Alma beskriver hur hon varit involverad i planeringen av sin utbildning och hon vet vilka ämnen hon behöver läsa för att nå sitt mål. Vid tiden för granskningen läser Alma därför engelska, matematik och svenska samt två yrkeskurser. Tillsammans med praktiken på en frisörsalong innebär det studier på heltid.

Alma får extrahjälp i matematik och säger att det hjälper henne väldigt mycket. I engelskan vill Alma gärna jobba med sådant hon redan kan. Men lärarna utmanar henne att våga prova svårare uppgifter. ”Lärarna är bra och om man vill plugga så får man hjälp”, säger Alma. ”Ibland tvingar de mig att plugga, det är bra men inte alltid roligt. Men om jag har en dålig dag säger dom att jag ska arbeta med något som jag tycker om”, fortsätter hon.

Alma pratar ofta med studie- och yrkesvägledaren och säger att han utgör ett viktigt stöd för henne. Just nu jobbar han med att skapa kontakt mellan Alma och gymnasieskolan dit Alma tänker söka när hon blivit behörig.

Almas frånvaro var hög i början av utbildningen och ett tag funderade hon på att hoppa av. Men nu är närvaron bättre. Kuratorn och mentorn är viktiga personer för att motivera Alma att komma till skolan och gå på lektionerna. Men Alma säger att det som mest motiverar henne att fullfölja utbildningen är praktikplatsen på frisörsalongen. Lärarna uppger att de fokuserar på att peka på de framsteg Alma gör när hon är i skolan istället för att klaga på att hon inte är där.

Maria

Maria går på yrkesintroduktion med inriktning mot handel- och administra- tion. Hon har nio godkända betyg från årskurs 9, men eftersom hon saknade godkänt betyg i matematik och svenska var hon inte behörig att antas till det nationella handels- och administrationsprogrammet. Maria har ingen frånvaro och lärarna säger att hon är en mycket social och öppen tjej som kommer i tid och arbetar flitigt med sina uppgifter på lektionerna.

Skolan har inte upprättat någon individuell studieplan för Maria. Hon läser sju grundskoleämnen enligt samma planering som alla andra i klassen, trots att hon har godkänt betyg i fyra av dem. Den individuella utformningen av utbildningen består i att Maria kan välja om hon vill delta i undervisningen i de ämnen där hon redan har godkänt betyg. Maria väljer bort två av ämnena och hennes undervisningstid motsvarar därmed ungefär halvtid.

Maria läser engelska på grundskolenivå trots att hon där har betyget Väl Godkänt. Varför hon måste läsa grundskolans kurs i engelska vet hon inte riktigt, men tycker ändå att det fungerar bra. ”Fast det är inte så mycket jag lär mig”, säger hon. Några lärare säger att Maria skulle kunna läsa gymnasie-

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 11

12

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

kurser. Men gymnasiekurser förekommer nästan aldrig på yrkesintroduktion i Marias skola.

I matematik säger Maria att hon var nära att klara godkänt i nian. Men eftersom det inte finns någon information från grundskolan om detta får hon, liksom alla de andra i klassen, börja från början i matematikboken för årskurs 9. Matematiklektionerna är alltid likadana. En kort gemensam genomgång och sen skriver läraren på tavlan hur långt eleverna ska hinna innan lektionen är slut. ”Om man blir klar snabbt kan man få gå”, säger Maria. Hon tycker att uppgifterna ofta är för lätta och hon känner igen en hel del från grundskolan.

Den enda yrkesinriktade utbildningen Maria får är en handelskurs en timme i veckan. Under förutsättning att Maria visar intresse och lämplighet kan hon få möjlighet till praktik under slutet av den kursen, enligt läraren. Men Maria tror inte att hon kommer att få göra praktik.

Maria säger att hon är osäker på hur hon ligger till i ämnena, men hoppas att det går bra. Hon tycker att de flesta lärarna är bra men att det varierar hur engagerade de är. ”Vissa gör bara sitt jobb och tycker mest att det är vårt eget fel om det inte går så bra”, säger hon.

Studie- och yrkesvägledaren har Maria sett en gång, i början på vårter- minen, då han kom in och presenterade sig för klassen, men han är inte med på några möten där elevernas utbildning eller kunskapsutveckling diskuteras. Eftersom alla elever erbjuds ett och samma studiepaket har syv inte heller någon uppgift i utformningen av elevernas utbildning.

Kevin

Kevin går första året på individuellt alternativ. Hans individuella studieplan innehåller tre grundskoleämnen. Kevin har möjlighet att komma med ön- skemål om innehållet i studieplanen. Just nu håller skolan på att se hur hans önskemål om att få lära sig teckenspråk ska kunna tillgodoses. Kevin har ganska lågt självförtroende och därför finns det flera motiverande insatser på hans studieplan, säger hans mentor. Syftet med insatserna är att stärka hans självkänsla och självförtroende för att på så sätt gynna kunskapsutveckling- en. De motiverande insatserna handlar om skapande verksamhet, att jobba i köket och kuratorsamtal för att stödja och motivera Kevin för studierna.

Kevin pratar ofta med studie- och yrkesvägledaren om exempelvis som- marjobb och framtiden. Uppdelningen mellan olika personer som var och en med sin kompetens hjälper Kevin, innebär att hans mentor mer kan fokusera sina samtal på Kevins kunskapsutveckling. Alla lärare på individuellt alternativ har fått utbildning i motiverande samtal och i arbetet som mentor.

Undervisningen anpassas till Kevins behov och förutsättningar. Eftersom han är känslig för och lätt störs av ljud får han, när han behöver det, sitta och arbeta enskilt i ett grupprum. Men Kevin möts också av utmaningar eftersom lärarna ser att han kan klara mer än han tror. Exempelvis ville Kevin i början slippa engelskan eftersom han tycker att det är svårt. Men efter flera samtal med mentorn och med utgångspunkt i engelska texter om djur, som Kevin älskar, så går det nu riktigt bra med engelskan, säger läraren.

I matematik började Kevin i en bok för årskurs 6 men där har han utveck- lats så att han nu arbetar i en bok för årskurs 9. Kevin har också bra tillgång till laborativt material i matematik eftersom han gillar att lösa problem prak- tiskt. Lärarna undviker så mycket som möjligt att betygssätta hans arbeten eller att sätta poäng på prov och fokuserar i stället på formativ bedömning av hur Kevin ska arbeta vidare.

Benny

Benny säger att han var stökig i slutet av grundskolan. Han skolkade mycket och det var tal om att han skulle gå om nian eftersom han inte fått något godkänt betyg därifrån. Men det fungerade inte alls, så i slutet av hösten började han på individuellt alternativ i stället.

Benny är klar över att han vill komma in på fordons- och transportpro- grammet. Han har en studieplan som i stort sett är densamma som för övriga elever på individuellt alternativ. Benny läser ingen yrkeskurs, men om man på individuellt alternativ hade kunnat erbjuda yrkeskurser säger han att han skulle velat läsa det. Varför han går på individuellt alternativ i stället för på yrkesintroduktion kan varken Benny eller någon annan på skolan förklara. Och än så länge finns ingen planering för en övergång till yrkesintroduktion.

Bennys undervisningstid är mindre än halvtid och i början av lektionerna sätter lärarna oftast upp ett lektionsbeting vad eleverna ska hinna på en lek- tion, samma beting för alla. Om Benny blir klar med betinget får han gå. Att alla elever arbetar enskilt med samma uppgifter beror på att det är så stor spridning i klassen, förklarar lärarna.

Lärarna säger att Benny har lätt för att lära. Men vi ser, och lärarna säger, att han inte engagerar sig mer än nödvändigt på lektionerna. Ofta lyssnar han på musik eller tittar på filmer på datorn istället. Benny har god närvaro, men tycker att undervisningen är tråkig. Hans enda motivation för att komma till skolan är målet att bli behörig till fordons- och transportprogrammet, säger han. I Bennys klass ska det finnas 15 elever, lärarna är lite osäkra

på det exakta antalet, men på lektionerna är det mellan tre och åtta elever närvarande. Eleverna kommer och går lite som de vill under de observerade lektionerna.

Planeringen av utbildningen

Planeringen av studierna utgår inte alltid från elevernas behov. Utbildningen på introduktionsprogrammen ska utformas individuellt utifrån

varje elevs förutsättningar, behov, intressen och mål med utbildningen. Skolinspektionen möter i granskningen Maria som läser grundskoleämnen

trots att hon har godkända betyg i flera av ämnena. Utöver Maria finns ett flertal elever som läser ämnen där de redan har godkända betyg.

”Maria skulle kunna läsa gymnasiekurser”, säger en lärare. ”Men så arbetar inte vi här på yrkesintroduktion. Det är på preparandutbild- ningen man gör det”, fortsätter läraren.

För flera elever i granskningen är det skolans organisatoriska eller lokalmäs- siga förhållanden som styr utbildningen i stället för elevernas förutsättningar, behov, intressen och mål. Ett exempel på detta är den elev som har godkänt betyg i hem- och konsumentkunskap och där ämnet ändå finns på hans studieplan. Lärarna och rektorn anger som skäl att det både finns en fin hemkunskapssal och en behörig lärare på skolan och att det vore synd att inte utnyttja detta. Man kan alltid utveckla nya kunskaper, säger lärarna. Alla elever i klassen ska därför läsa hem- och konsumentkunskap. Granskningen visar att elevernas frånvaro i ämnet är hög.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 13

14

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

Flertalet elever i granskningen har någon form av individuell studieplan. Vid elevintervjuerna uppger dock många elever att de inte känner till vad som står i deras studieplaner och att de aldrig eller sällan följer upp, reviderar el- ler diskuterar sin utbildning med sin mentor eller annan personal i skolan. För en elev visar det sig att den individuella studieplanen inte på någon punkt stämmer med de ämnen eleven i verkligheten läser.

Några elever som deltagit i granskningen kan dock ge exempel på hur de varit delaktiga i att ta fram och revidera innehållet i sina individuella studie- planer.

Eleverna får heltid- eller halvtidsstudier beroende på

skolan förutsättningar

Studierna på introduktionsprogrammen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltid. Det finns dock ingen generell siffra för vad som är hel- tidsstudier, men någonstans mellan 20-25 timmar per vecka är ett vanligt riktmärke.

Majoriteten av de elever vars studiesituation Skolinspektionen följer stu- derar på heltid. Ibland innebär elevernas heltid enbart ämnesstudier, ibland en blandning av studier och praktik, ibland enbart praktik och för en del elever finns också inslag av olika motiverande insatser.

För Maria, Benny och flera andra elever i granskningen är dock undervis- ningstiden ungefär halvtid utan att de begärt det eller att Skolinspektionen funnit några beslut om detta. Orsakerna kan delvis sökas i bristande samver- kan med andra skolenheter, vilket begränsar utbudet av ämnen som eleverna kan få möjlighet att läsa till enbart det som den egna skolen-

heten kan erbjuda. Även schemaläggningens flexibilitet, till- gången till motivationsskapande insatser och personal med ansvar för praktikplatser är faktorer som på de granskande skolorna påverkar elevernas möjligheter till en utbildning på heltid.

”Man kan alltid utveckla nya kunskaper ...”

Granskningen visar vidare att undervisningstiden riskerar att bli ännu mindre än halvtid. Exempelvis för Benny, som får gå när han är klar med det lektionsbeting som läraren sätter upp, eller Maria som kan välja bort delta- gande i de ämnen som hon redan har godkända betyg i.

Samverkan behöver utvecklas för att möta elevernas

behov och mål

Bara hälften av skolorna i granskningen har en närmare samverkan med de nationella yrkesprogrammen. På ett par av skolorna förekommer överhuvud- taget ingen samverkan alls och eleverna på dessa skolor har heller inte getts möjlighet till praktik.

För eleverna på yrkesintroduktion finns på några skolor inriktningar mot ett nationellt yrkesprogram, exempelvis fordons- och transport- eller restau- rang- och livsmedelsprogrammet. De elever som går sådana inriktningar får en yrkesutbildning, antingen i en egen grupp eller integrerat i de nationella programmens verksamhet. Eleverna anger att en sådan samverkan på ett positivt sätt bidrar till deras motivation för studierna som helhet. De upp- lever sig vara, och behandlas också av yrkeslärarna, som ”en i gruppen”. Dessutom underlättar denna form av samverkan elevernas övergång till det nationella programmet.

”Ett hinder som begränsar elevernas studiemöjligheter är

finns i närområdet eller till och med i samma byggnad. Kon- sekvensen för eleverna blir då att de bara erbjuds det som

finns på den egna skolenheten. Ytterligare en begräns- ning i elevernas möjligheter att få läsa gymnasiekurser,

Eleverna som inte går på någon yrkesinriktning eller som går på individuellt alternativ får ytterst sällan möjlighet att läsa gymnasiekurser. Skälen till detta sägs vara schematekniska eller andra organisatoriska skäl.

Ett annat hinder som begränsar elevernas studiemöjligheter är bristande samverkan mellan olika rektorer och skolenheter, även om de

bristande samverkan.” som de granskade skolorna anger, är att undervisnings- grupperna på de nationella programmen är så stora att de

inte kan ta emot fler elever. Alla elever på introduktionsprogrammen är inte inriktade mot vidare

studier utan vill istället få en utbildning som så snabbt som möjligt leder till ett arbete. Av den anledningen är en nära samverkan med arbetsmarknaden nödvändig. På exempelvis Almas skola fungerar samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bra beroende på en god tillgång till studie- och yrkes- vägledning samt en praktikhandledare som följer upp elevernas lärande på arbetsplatsen. På flertalet skolor i granskningen efterfrågar dock både elev- erna och arbetsplatserna en bättre kommunikation mellan skolan och arbets- platsen, så att elevernas lärande följs upp, utvärderas och dokumenteras.

Organisationen av stöd och vägledning får

konsekvenser för eleverna

På hälften av skolorna i granskningen är elevhälsans och studie- och yrkes- vägledningens resurser otillräckliga för att täcka de behov som eleverna har. Utbildningen på introduktionsprogrammen ska utformas utifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, intressen och mål. Därför behöver stöd och vägledning spela en särskilt viktig roll för eleverna på dessa program.

Flertalet elever i granskningen har i praktiken begränsade möjligheter att få hjälp och stöd av syv och elevhälsan. Orsaken till detta är i första hand en organisation som innebär att dessa funktioner främst har en konsultativ roll gentemot lärarna och mer sällan har direktkontakt med eleverna. Denna or- ganisation visar sig få negativa konsekvenser för flera elever i granskningen. Exempelvis för en elev med en fysisk funktionsnedsättning, där elevhälsan skulle kunna hjälpa till med att förbättra elevens fysiska arbetsmiljö. Ett an- nat exempel är en elev med en svår social problematik där kontakt med en kurator skulle kunna vara till stor hjälp för att försöka lösa problemen. Vidare möter vi ett par elever som uppges behöva mycket omfattande hjälp i flertalet ämnen, där specialpedagog och kanske andra insatser skulle kunna bidra till en utbildning som var bättre anpassad till dessa elevers olika behov.

På exempelvis Kevins och Almas skolor har elevhälsan och studie- och yr- kesvägledningen en annan organisation, som innebär ett eleverna enkelt har tillgång till dessa kompetenser. Elevhälsan deltar i kartläggning och utred- ning av elevernas förutsättningar och behov. Den deltar även i planeringen och uppföljningen av varje elevs utbildning. Eleverna får också studie- och yrkesvägledning utifrån sina individuella behov och syv finns lättillgänglig och rör sig mycket ute bland eleverna med ett aktivt och uppsökande arbetssätt.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 15

16

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

Några elever beskriver det på följande sätt:

Studie- och yrkesvägledaren hjälper oss med planeringen av stu- dierna och praktiken, ger information om sommarjobb, hjälper till med skrivandet av CV och har samtal om skolsituationen. Vi går till syv när vi har frågor om studievägar och framtiden. Hon ger bra svar. Syv hjälper till med allt. Hon har schemalagda samtal med alla elever men man kan också bara titta in till henne helt spontant. Hos syv är det alltid öppet. Syv rör sig ofta ute i korridoren bland oss elever. Ibland äter vi lunch eller fikar ihop.

Resurserna för studie- och yrkesvägledning på de olika skolorna varierar kraftigt för eleverna i granskningen. På en skola har 170 elever tillgång till två studie- och yrkesvägledare på heltid. På en annan skola har 130 elever tillgång till studie- och yrkesvägledare fyra timmar i veckan.

Genomförandet av utbildningen

Inte bara utbildningens utformning och innehåll ska vara individuellt anpas- sat, exempelvis genom val av ämnen, kurser och praktik. Även undervisning- en ska vara individuellt anpassad för att stödja varje elevs kunskapsutveck- ling.

en stödjande och anpassad undervisning för att eleverna ska våga satsa en gång till. Av den anledningen är det särskilt viktigt att undervisningen på introduktionsprogram- men utgår från elevernas olika behov och intressen, med aktiviteter som motiverar och upplevs som meningsfulla av eleverna.

Undervisningsgrupperna i de granskade skolorna är sällan större än tio elever, oftast betydligt mindre, och det är också vanligt med två eller tre lärare i klassrummet. Lärare och rektorer menar att små grupper behövs för att möjliggöra en individualiserad undervisning. Men bara för ett fåtal av eleverna ser Skolinspektionen exempel på att de små undervisnings- grupperna och tillgången till flera lärare verkligen utnyttjas för att individuali- sera undervisningen.

Granskningen visar att eleverna får utbildningar med stor skillnad i kvali- tet. Detta verkar i hög grad bero på vilket förhållningssätt skolorna har till sitt professionella uppdrag. Följande två exempel avser att belysa dessa olika förhållningssätt och de konsekvenser det får för eleverna.

En undervisning med eleven i fokus

På Alma och Kevins skolor och ett par skolor till sätter lärarna in undervis- ningen i relevanta och välkända sammanhang för eleverna. Lärarna har god kännedom om elevernas förutsättningar och behov och utgår från det i sin planering av undervisningen. Eleverna ges möjligheter att diskutera och framföra olika åsikter och lärarna uppmuntrar eleverna att hitta egna lös- ningar på uppgifterna. Formativ återkoppling och reflektion är här en naturlig del av undervisningen. Att eleverna tycker att undervisningen är inspirerande

Majoriteten av eleverna som ingår i granskningen berättar om upprepade misslyckanden i grundskolan. Misslyckanden som i flera fall medfört att de tappat både lusten och tilltron till sin förmåga att lära. Det krävs därför både goda relationer med lärarna samt

”De små undervisnings- grupperna utnyttjas inte för att individualisera undervisningen.”

”... uppgifterna är ofta för lätta ...”

Skolinspektionen observerar, är det dominerande arbetssät- tet enskilt arbete i läroböcker, arbetshäften eller på arbets- blad. Lärarna anger att det är viktigt att hela klassen har ett sammanhållet schema för att stärka gruppkänslan. För Maria

och utmanande märks genom det intresse och den aktivitet som präglar de observerade lektionerna. På dessa skolor har också eleverna tillgång till läromedel och lokaler som är individuellt anpassade. Granskningen visar vidare att undervisningen oftast är individuellt anpassad. Det gäller i särskilt hög grad för yrkesämnena. Vid de lektionsobservationer som Skolinspektio- nen gör ser vi ofta att elevernas arbete kontinuerligt följs upp av yrkeslärarna under lektionens gång och att de vid behov hjälper, anpassar eller justerar uppgifterna så att eleverna ska klara av dem. Yrkeslärarna ger också eleverna utmaningar, och får dem att våga pröva nya saker.

En undervisning med organisationen i fokus

På några skolor, bland annat Marias och Bennys skolor, ser dock inte Skol-inspektionen några exempel på att undervisningen utgår från deras individuella behov eller intressen. För dem är i stället undervisningens in- nehåll, läromedel och arbetssätt förutbestämt av läraren och samma för hela

gruppen. På så gott som alla Marias och Bennys lektioner, som

innebär det att hon får undervisning i ämnen som hon redan har godkända betyg i, istället för att gå vidare i sin kunskapsutveckling.

”Hon sitter med och jobbar trots att hon är godkänd. Det är viktigt för hon växer inifrån genom tryggheten, säger en av hennes lärare.”

Detta trots att Maria beskrivs som en öppen, social flicka med många godkända betyg från grundskolan, som också bedöms kunna klara flera av gymnasieskolans kurser.

På de observerade lektionerna i Bennys skola är frånvaron hög och av de elever som är närvarande väljer flera bort uppgifterna för att istället ägna un- dervisningstiden åt att lyssna på musik eller titta på film på sin dator. Benny säger att uppgifterna ofta är för lätta och att han känner igen en hel del från högstadiet. Bennys stora motorintresse har inte påverkat undervisningens innehåll i något ämne. Det enda exemplet på en anpassad undervisning för Benny som Skolinspektionen ser är i engelska. Eftersom Benny är duktig i engelska får han svårare uppgifter och hans lärare pratar också engelska med honom på en mer avancerad nivå.

 

Elevens reella inflytande över undervisningen behöver

utvecklas

Trots att flertalet lärare i granskningen säger sig vara positiva till att eleverna får inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer ser Skol- inspektionen vid lektionsobservationerna få exempel på att eleverna aktivt uppmuntras till ett reellt inflytande. Undantagen är exempelvis Kevin och Almas lektioner, där lärarna har en medveten strategi att involvera eleverna

i undervisningens innehåll och arbetssätt. Eleverna får också möjlighet att varje termin utvärdera undervisningen, tillsammans med lärarna och rektorn.

Det finns även många exempel på elevinflytande när det gäller undervis- ningen ute på praktik eller i undervisningen i yrkeskurser. Exempelvis när läraren formulerar en uppgift som eleverna sedan får lösa på olika sätt. Flera

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 17

18

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

elever som läser yrkeskurser ger också exempel på hur de får möjlighet att tillsammans med läraren kontinuerligt planera och utvärdera undervisningens innehåll.

Granskningen visar att elevinflytandet över undervisningens innehåll och arbetsformer inte är lika vanligt förekommande i de allmänna ämnena. Där handlar inflytandet oftare om att eleverna får välja vilken bok man vill läsa, tidpunkt för prov eller i vilken ordning man vill arbeta med sina uppgifter.

Det finns även exempel där lärares synsätt på undervisning begränsar elevernas möjligheter att få inflytande. Exempelvis anger en av Bennys lärare att om eleverna har olika åsikter om vad de ska göra blir det för stor sprid- ning i arbetet. Och att det därför fungerar bättre när alla arbetar med samma uppgifter. En av Marias lärare menar att elevinflytande kan vara att eleverna får välja om de vill gå på lektioner i ämnen där de redan har godkänt betyg.

Skolinspektionen anser att elevernas inflytande är alltför begränsat och att lärarna på ett mer medvetet och systematiskt sätt behöver hitta sätt att involvera eleverna i undervisningens planering, innehåll och arbetssätt.

Goda relationer utnyttjas inte alltid för att utmana

eleverna

Flertalet av de elever som Skolinspektionen möter i granskningen berättar om upplevelser från grundskolan i termer av misslyckanden, att ingen förstod dem och att krav och undervisning inte var anpassade till dem. Elevernas inställning inför att börja på introduktionsprogrammen kan beskrivas som försiktigt avvaktande. De uttrycker en tveksamhet mot att engagera sig i ak- tiviteter där det finns en upplevd risk för att misslyckas igen. Genomgående beskriver eleverna att lärarna är viktiga, för att de tror på deras förmåga och möjligheter att lyckas. Många lärare uppmuntrar och stärker elevernas självförtroende genom att visa höga förväntningar och på olika sätt utmana elev- erna att försöka och pröva nya saker. Granskningen visar att särskilt yrkeslärarna blir goda förebilder som vågar utmana eleverna.

“Om det inte hade varit för lärarna hade jag tappat sugen direkt. Jag upplever att det är kul att gå till skolan, det har jag inte känt förut”, säger en elev.

“Det känns som att lärarna tror på en och att det löser sig”, säger en annan elev.

Även Maria och Benny tycker att de får ett gott bemötande av de flesta lärare. Men granskningen visar samtidigt att deras lärare inte utnyttjar eller tar tillvara elevernas olika förutsättningar eller intressen i undervisningen. Det betyder att Maria och Benny inte får relevanta utmaningar för att utveckla nya kunskaper. Förtroendefulla relationer är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för att eleven ska kunna nå goda resultat. Skolinspektionen me- nar att de goda relationerna ger lärarna möjligheter att motivera och stärka eleverna att våga ta sig an nya utmaningar. Möjligheter som flera lärare inte tar till vara.

Granskningen visar vidare att särskilt eleverna på individuellt alternativ ibland möts av lärare som sätter trygghet och trivsel i första rummet och

”Om det inte hade varit för lärarna hade jag tappat sugen direkt ...”

inte riktigt vågar utmana eleverna att ta sig an nya eller svårare uppgifter. Ett exempel på detta är Benny som har lätt för att lära och god närvaro, men där gransk-ningen visar att lärarna förhåller sig avvaktande och undviker att ställa krav eller ha förväntningar utifrån hans kapacitet. På en annan skola säger rektorn att det finns en tradition att eleverna på individuellt alternativ ska vara för sig själva. Rektorn menar att eleverna ska slippa att känna obehag genom att lämna tryggheten på programmet och blanda sig med de andra eleverna på skolan. Skolinspektionen anser att denna omsorg om elevernas trygghet begränsar snarare än stärker elevernas tilltro till sin förmåga.

Motiverande insatser hjälper eleverna att nå sina mål

Skolinspektionen möter i granskningen Benny och Maria som inte har några inlärningssvårigheter men som av olika skäl inte fick tillräckliga betyg från grundskolan för studier på gymnasieskolans nationella program. Andra elever i granskningen har stora inlärningssvårigheter och ibland sociala, medicinska eller psykologiska problem, där grundskolan inte lyckades ge

eleverna tillräckligt stöd för att uppnå behörighet att söka till de ” En del elever har nationella programmen. En del elever har klara mål och en

klara mål och en stark stark egen motivation. Andra är ”skoltrötta” och vet inte vad de vill. Arbetet med motivation utifrån elevernas olika

egen motivation.”

förutsättningar är därför av stor vikt. För en del elever är det förmodligen helt avgörande för viljan att gå vidare i sin

utveckling. Elever som får praktik, exempelvis Alma, upplever det som

mycket stimulerande och motiverande för att fullfölja utbildningen mot målet att komma in på hantverksprogrammet med inriktning frisör. Alma hade i början tankar på att hoppa av, men en snabbt ordnad praktikplats bidrog säkerligen till att hon stannade kvar. För några elever i granskningen finns dock möjligheten till praktik tidigast under det andra läsåret. Detta innebär att deras skolor inte utnyttjar kraften i praktik som ett motiverande inslag i

elevernas utbildning.

”Andra är skoltrötta och vet inte vad de vill.”

Granskningen visar att elever som får möjlighet att läsa yrkeskurser tillsammans med elever på de nationella programmen upplever det som mycket stimulerande och motiverande. Elever som går en utbildning med inriktning

mot något yrkesprogram uppger att den organisationen på ett positivt sätt bidrar till meningsfullhet och motivation för dem i skolarbetet som helhet.

Skapande verksamhet och andra praktiska aktiviteter bidrar också ofta till att eleverna upplever motivation och meningsfullhet i utbildningen. Ett exem- pel är Kevin som har skapande bild, arbete i kök och motiverande samtal på sitt schema, i syfte att stärka hans självförtroende. En annan elev uttrycker det som så att det känns skönt att göra något kreativt som att arbeta i köket därför att det samtidigt innebär möjligheter att prata med lärarna om vardag- liga saker på ett avslappnat sätt. Dessa motivationsskapande inslag bidrar således till att stärka elevernas vilja att fullfölja utbildningen och att nå sina mål. Det är dock viktigt att skolan är uppmärksam på att elevens kunskaps- utveckling alltid står i fokus och att andra insatser är till för att stärka och stödja den utvecklingen.

De elever i granskningen som möter en varierad undervisning med prak- tiska, undersökande inslag eller ett innehåll som upplevs som meningsfullt

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 19

och ”på riktigt”, anger att det skapar lust hos dem att försöka göra sitt bästa. Skolinspektionen ser dock alltför många elever inte får en varierad undervis- ning med inspirerande, engagerande och meningsfulla inslag.

20 SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

är mycket stor. ”

inte förmår att möta varje elevs behov och målsättning också medför en risk för hög frånvaro och avbrott från

3 | Avslutande diskussion

Stora skillnader i hur utbildningarna förmår att hjälpa eleverna vidare

Skillnaden i kvalitet mellan de olika elevernas utbildningar är mycket stor. Skolinspektionen anser att en grundläggande orsak till detta är skillnader i det professionella förhållningssättet hos rektorer och lärare.

Några elever i granskningen möter ett förhållningssätt som utgår från att alla elever kan nå sina utbildningsmål om utbildningen anpassas till deras förutsättningar och behov. Detta förhållningssätt innebär att skolan är flexibel i sin planering för att hitta lösningar som stärker elevernas möjligheter till vidare studier eller arbete.

Andra elever möter ett förhållningssätt som utgår från att

”Skillnaden i kvalitet

eleverna får anpassa sig till skolans förutsättningar. Detta förhållningssätt hindrar eleverna från att snabbt komma vidare, vilket innebär att deras utbildningstid förlängs i

mellan de olika elevernas utbildningar onödan. Skolinspektionen anser att en utbildning som

studierna. Om gymnasieskolan misslyckas med att anpassa utbildningen så att elev-

erna både vill och kan fullfölja den, riskerar det att få allvarliga konsekvenser. Tiden i gymnasieskolan kan vara något av en sista chans för ungdomsskolan att kunna påverka elevernas framtida liv. Det är skolans uppgift att förbereda eleverna för framtiden utanför skolan, ute i samhället.

Sammantaget menar Skolinspektionen att det därför aldrig kan vara acceptabelt att skillnader i förhållningssätt och attityder får avgöra i vilken mån eleverna får en utbildning som ger dem goda förutsättningar att lyckas i framtida studier eller för en etablering på arbetsmarknaden.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 21

22

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

Goda relationer är inte en tillräcklig förutsättning för utveckling

De elever vi möter har alla drömmar eller tankar om framtiden, ibland lång- siktiga och tydliga, ibland kortsiktiga och mer oklara. Att då möta vuxna som tar dessa tankar och drömmar på allvar och hjälper dem att nå sina mål kan vara avgörande. Alla elever i granskningen anger att de har goda relationer med så gott som alla lärare. Skolinspektionen ser dock att det finns skillna- der i hur detta kommer till uttryck i undervisningen.

Många elever i granskningen har negativa erfarenheter från grundskolan, ofta också kopplat till känslor av misslyckanden och

en hög frånvaro. Detta påverkar självförtroendet och självkänslan hos eleverna. Utifrån detta finns lärare som är tveksamma inför att ställa krav, utmana eller ha höga förväntningar på eleverna. Skolinspektionen anser att det inte behöver finnas något motsatsförhållande mellan trygghet och höga förväntningar. Tvärtom, med de goda relationer mellan lärare och elever som granskningen visar, finns förutsättningar för att kunna stimulera, motivera och utmana alla elever till att nå goda kunskapsresultat.

Också olika forskare menar att goda relationer mellan elev och lärare är grundläggande för elevens utveckling.5 Uteblivna resultat från grundskolan behöver inte betyda att eleverna saknar studiebegåvning eller arbetskapa- citet. Skolan behöver utgå från elevernas tidigare erfarenheter och se dem som kompetenta medmänniskor med resurser, som både vill och kan lära sig saker. Tillsammans med en stimulerande och anpassad undervisning kan eleverna då snabbt gå framåt i sin kunskapsutveckling. Att höga och realistiska förväntningar på eleverna och en tilltro till deras förmåga är av stor betydelse för hur långt eleven når i sin utveckling finns väl belagt i forskning.6

För eleverna som får en undervisning på halvtid eller mindre fördröjs över- gången till vidare studier eller arbete i onödan. Det signalerar också en låg tilltro och låga förväntningar på elevernas förmåga, vilket kan försvåra studier på nationella program med en högre studietakt. Skolinspektionen bedömer att detta även medför en ökad risk för att eleverna avbryter studierna på det nationella programmet.

Att elevernas inflytande över undervisningen är en framgångsfaktor har flera forskare visat.7 Lärarna har sina undervisningsprojekt med syftet att eleven ska utvecklas i sitt lärande. Eleven å sin sida kommer till skolan med sina erfarenheter, mål och intentioner. Det är i detta möte mellan lärarnas undervisningsprojekt och elevens erfarenheter och intentioner som lärandet sker. Om skolans och elevens projekt inte är samstämmigt kommer inget, eller mycket litet lärande till stånd.8 Därför är ett reellt elevinflytande, där lärarna efterfrågar och aktivt bjuder in eleverna, en viktig faktor för elevernas motivation för studierna och därmed kunskapsutvecklingen.

Skolinspektionen anser att det finns skäl för att ytterligare höja kvaliteten på arbetet med elevinflytandet i de flesta skolor i granskningen. Detta kan ske genom att lärarna på ett systematiskt sätt, utifrån elevernas erfarenheter och mål, gör dem delaktiga i planeringen och genomförandet av undervis- ningen.

5 Hugo 2007, Hellberg 2007, Jenner i Myndigheten för skolutveckling och Hultqvist i Skolverket 2008 6 Hugo 2007 och 2013, Jenner 2004 Lundgren och Magnusson 2009 7 Vinterek, 2006 i Myndigheten för Skolutveckling 8 Hugo 2013

”Många elever i granskningen har negativa erfarenheter från grundskolan ... ”

”... lärarna sätter

individanpassning och individuella arbetsformer.”

Negativa konsekvenser av ett ensidigt arbetssätt

Skolinspektionen menar att ett ensidigt arbetssätt som domineras av enskilt arbete, som inte är anpassat till varje elevs kunskapsnivå, riskerar att få flera negativa konsekvenser. Dels riskerar det att skada elevens motivation, engagemang för studierna och lust att lära. Dels tycks en hög andel individu- ellt arbete medföra en lägre grad av engagemang för skolarbetet, något som också styrks i forskning.9 De påverkansfaktorer i relation till undervisningen som, enligt forskning, har en positiv påverkan på elevernas studieresultat är kommunikativt lärande, samarbetsinriktat lärande och kamrathandledning.10 Enskilt arbete innehåller inte någon av dessa faktorer.

Ett arbetssätt som domineras av enskilt arbete försvårar också elever- nas förberedelse för att på längre sikt klara studier på nationella program, där diskussioner, muntliga redovisningar och grupparbeten ska vara vanligt förekommande arbetssätt. Arbetsgivare efterfrågar också ofta kommunikativa förmågor varför även elever som siktar direkt mot arbetsmarknaden behöver få träna dessa förmågor.

Vilka är då skälen till att arbetssättet på många skolor i granskningen utgörs av enskilt arbete i exempelvis arbetshäften?

Av granskningen framgår att eleverna ofta är positiva till enskilt arbete. Denna positiva inställning hänför sig i huvudsak till att arbetssättet

känns tryggt och att de konkret ser hur de närmar sig målet, att få ett godkänt betyg. Det finns dock andra sätt att synliggöra likhetstecken mellan progressionen i elevernas lärande, exempelvis genom port- folio, loggböcker och formativ återkoppling. Dessa metoder

ger även möjlighet för eleven att tillsammans med läraren fördjupa sina kunskaper och reflektera över sitt lärande. Skolinspektionen anser att enskilt arbete i lärobok eller

arbetshäften kan vara bra om materialet är anpassat till elevens behov. Det kan också fungera väl för elever som upplever sig som ”dåliga eller misslyckade”. Enskilt arbete kan då användas för att stärka ett sargat självförtroende.

En annan tänkbar orsak till dominansen av enskilt arbete kan vara att lärarna sätter likhetstecken mellan individanpassning och individuella arbets- former. Skolinspektionen anser att skolorna i större utsträckning behöver hitta former som kan kombinera en individuell anpassning med en sam- manhållen undervisning som ger möjligheter till diskussioner eller att elever arbetar tillsammans. Exempelvis genom att inom ett gemensamt tema arbeta med individuellt anpassade uppgifter.

Av Skolverkets forskningsöversikt framkommer att arbetssättet enskilt arbete också kan ses som en förskjutning i ansvaret för lärandet från läraren till eleven och att det också har en disciplinerande roll. Ett sätt för läraren att skapa lugn och ro i klassen.11

Samverkan hjälper eleverna att komma vidare...

En del av de elever som Skolinspektionen möter i granskningen har siktet inställt på fortsatta studier på yrkesprogram, en del vill så fort som möjligt ut på arbetsmarknaden och en del har ännu inte något klart långsiktigt

9 Vinterek, 2006 i Myndigheten för Skolutveckling 10 Hattie ,2011 11 Skolverket, 2009

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 23

24

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

mål. Denna blandning av förutsättningar och mål kräver mycket av den som anordnar utbildningarna för att ge varje elev en god förberedelse att klara av fortsatta studier eller för att kunna få ett arbete.

... för eleverna på yrkesintroduktion

De möjligheter till yrkesutbildning som flera elever i granskningen erbjuds är alltför begränsade. Skolinspektionen anser att möjligheten till undervisning i yrkeskurser eller praktik behöver komma in tidigt i utbildningen eftersom granskningen visar att det i hög grad bidrar till elevernas motivation för studi- erna som helhet.

Skolverket har i en pågående redovisning till regeringen granskat hur gymnasiereformen implementerats och bland annat identifierat samverkan med andra program som en viktig faktor för att eleverna på yrkesintroduktion så snart som möjligt ska kunna göra en övergång till nationella program.12

För elever som siktar på en etablering på arbetsmarknaden bedömer Skolinspektionen att avsaknad eller en begränsad tillgång till praktik eller möjligheter att läsa yrkeskurser innebär att elevernas förberedelse för en etablering på arbetsmarknaden försämras jämfört med elever som har god tillgång till dessa insatser.

... för eleverna på individuellt alternativ

Eleverna på individuellt alternativ har oftast en längre väg till andra studier el- ler till arbetsmarknaden. Av den anledningen är det nödvändigt att ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar för lärandet som exempelvis inlärnings- svårigheter, medicinska eller sociala svårigheter. Om skolan inte gör det, riskerar man att stöta bort istället för att stödja eleverna. Men forskning visar att även för de elever som har det besvärligast finns det ofta resurser och styrkor som riskerar att begränsas eller kvävas av alltför mycket fokus på om- sorg och trivsel.13 I granskningen finns exempel på att skolor, i all välmening, ger eleverna en fristad och att anpassningen och hänsynstagandet riskerar att bli överbeskyddande.

Konsekvenser av skillnader i tillgång till stöd och

vägledning

För eleverna på introduktionsprogrammen bedöms studie- och yrkesvägled- ningen generellt sett spela en större roll än för elever på nationella program.14 Skolinspektionen ser utifrån granskningens resultat att skolornas huvudmän och ansvarig rektor behöver dimensionera och organi-

sera studie- och yrkesvägledningen så att varje elev har möjlighet att få stöd och hjälp av en utbildad studie- och yrkesvägledare utifrån sina individuella behov.

”Flertalet elever i granskningen har sin mentor som vägledare.”

Flertalet elever i granskningen har sin mentor som vägledare. Mentorn kan visserligen vara en god väg- ledare men har sällan den professionella kunskap och kompetens som en utbildad studie- och yrkesvägledare har. Elever som inte

12 Skolverket U2012/3589/S 13 Hugo, 2007 14 Prop. 2009/10:165

får tillgång till professionell vägledning riskerar att få svårare att kunna göra väl underbyggda val för att snabbt hitta sin väg genom utbildningen.

Även elevhälsan behöver spela en större roll för eleverna ”Även elevhälsan på introduktionsprogrammen. Eftersom granskningen

behöver spela en större visar att även ansvaret för elevhälsofrågor ofta läggs hos mentorerna, finns här samma problematik som

roll för eleverna ...” med syv. Skolinspektionen anser att de skillnader i till- gång till elevhälsa som finns mellan skolorna i gransk-

ningen medför risker för att de elever som är i behov av mer kvalificerat stöd av medicinskt, socialt eller psykologiskt slag inte uppmärk- sammas och inte får den hjälp som de behöver.

Avslutande reflektioner

Det är viktigt att satsa resurser så tidigt som möjligt i skolan, så att eleverna får en god grund för att kunna utvecklas vidare. Men det finns samtidigt behov av att uppmärksamma de elever som i slutet av sin skolgång har behov av olika insatser för att komma vidare. Eleverna på introduktionsprogrammen hör till den gruppen. För ungdomsskolan kan introduktionsprogrammen vara den sista chansen att ge dessa elever en utbildning som möjliggör en bra start på vuxenlivet med fortsatta studier eller arbete.

Man kan välja att se eleverna på introduktionsprogrammen som en sär- skilt utsatt elevgrupp. Det finns flera faktorer som talar för det, exempelvis att eleverna inte uppnådde grundskolans mål vilket säkerligen påverkat självför- troendet, självkänslan och motivationen för studier. Vidare att elever med sto- ra stödbehov, av både medicinskt och socialt slag, i högre andel återfinns på introduktionsprogrammen jämfört med andra program. Även elever med så

”En elevgrupp i en utsatt situation.”

kallad skoltrötthet eller negativa attityder mot studier återfinns oftare i denna elevgrupp. Men om man bara definierar

eleverna på introduktionsprogrammen utifrån dessa för- hållanden kan det innebära att skolan inte uppmärksam-

mar individuella skillnader, utan betraktar elevgruppen som en helt homogen grupp med skoltrötthet och studiemotstånd. Det kan få till följd att skolans förväntningar på elevernas förmåga och vilja att utvecklas sätts för lågt, vilket kan få till konsekvens att man inte tar tillvara varje elevs förutsättningar och resurser för att så snabbt som möjligt nå sina mål.

Ett annat synsätt är att betrakta introduktionsprogrammens elever som en elevgrupp som befinner sig i en utsatt situation, men där alla elever ändå har möjligheter att utvecklas och nå sina individuella mål. Detta förutsätter att skolan skapar meningsfulla lärandesituationer, där man tar tillvara varje elevs erfarenheter, kompetenser och intressen i en individuellt anpassad utbild- ning.

Den här granskningen har visat på flera exempel där elever får sin rätt till en god utbildning tillgodosedd. Men den visar också med tydlighet att det behövs en ökad medvetenhet och kunskapsuppbyggnad hos både skolor och skolansvariga, så att alla elever på introduktionsprogrammen får samma möjligheter till en god utbildning. Idag planeras inte utbildningen för alla elever så att den möter den enskilda elevens förutsättningar, behov och mål- sättningar. Utbildningen genomförs inte heller så att alla elever ges möjlighet att nå de individuellt uppsatta målen. Det är ett tydligt ansvar för skolor och skolansvariga att se till att så sker.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 25

26

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

4 | Att tänka på för att skapa en utbildning som

utgår från varje elev

För att utbildningen på introduktionsprogrammen ska utvecklas så att den motsvarar författningarnas krav, krävs att utgångspunkten är varje elevs rätt att få en utbildning som motsvarar de förutsättningar, behov och mål som eleven har. Ansvaret för detta delas av skolans huvudman, ansvarig rektor, lärare samt övriga aktörer som på olika sätt medverkar i introduktionspro- grammens utbildningar.

• Utgå från elevernas tidigare erfarenheter och se på dem som kompe- tenta medmänniskor som både vill och kan utvecklas och lära sig nya saker.

• Kartlägg varje elev utifrån vilka kunskaper och resurser hon eller han har och utgå från det för att ge dem det personliga stöd som de är i behov av för att utvecklas och nå sina mål.

• Involvera eleverna i planeringen av utbildningen och i undervisningens innehåll. Det synliggör och följer upp kunskapsutvecklingen samtidigt som det bidrar till att motivera eleverna att nå sina mål.

• Ställ höga och realistiska förväntningar på eleverna – och ge varje elev individuellt anpassat stöd för att nå upp till förväntningarna.

• Ta tillvara de förutsättningar, intressen och mål som eleverna har och ha det som utgångspunkt för planeringen av undervisningen.

• Se till att undervisningen är meningsfull och engagerande för elev- erna, med en variation i arbetssätt och inslag av praktiska aktiviteter i linje med elevernas intressen och mål.

• Stärk samverkan med de nationella programmen samt grundskolan för att tillgodose elevernas individuella behov och önskemål, så att de så snabbt som möjligt kan gå vidare till andra studier eller arbete.

• Skapa möjligheter till samverkan mellan lärare, studie- och yrkesväg- ledare och elevhälsan, så att de med sina olika kompetenser skapar en helhet i elevernas studier och ger dem det stöd de behöver.

5 | Bakgrund, syfte och

frågeställningar

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men sedan lång tid tillbaka finns en gemensam politisk vilja att gymnasieskolan ändå ska vara en skola för alla. Detta utifrån att elever med enbart grundskola eller ofullständig gymnasieut- bildning visat sig ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och även riskerar andra former av utanförskap. Ett viktigt uppdrag för utbildningsväsendet är därför att utveckla framgångsrika sätt att arbeta med ungdomar som lämnar grundskolan utan att ha nått behörighet till gym- nasieskolans nationella program.

Gymnasieskolans introduktionsprogram ersätter, från och med hösttermi- nen 2011, de tidigare individuella programmen (IV) för de elever som saknar behörighet att studera på de nationella gymnasieprogrammen. Enligt en stat- lig utredning speglade inte målet för IV, att alla elever skulle bli behöriga till ett nationellt program, de behov som fanns hos elever på IV så som det var utformat.15 I propositionen inför den reformerade gymnasieskolan menar man att alla elever inte behöver en utbildning som enbart riktar sig mot behörig- het till fortsatta studier på gymnasieskolans nationella program, utan för en del elever behövs en utbildning som leder till etablering på arbetsmarknaden. Vidare talas om en utbildning som erbjuder en individuellt anpassad studie- väg som tar hänsyn till elevernas olikartade behov och erbjuder en utbildning som effektivt svarar mot dessa behov. Avsikten är att skapa tydligare utbild- ningsvägar som bättre möter elevers olika utbildningsbehov, både vad gäller bakgrund och framtidsplaner.16

15 SOU 2008:27 s. 42 och 564f 16 Prop. 2009/2010:165

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 27

28

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

De individuellt utformade introduktionsprogrammen syftar till att gynna elevernas kunskapsutveckling, bidra till deras personliga utveckling samt till att stimulera eleverna till fortsatta studier eller att etablera sig på arbets- marknaden. Härtill är en god samverkan mellan grundskolan och gym- nasieskolan samt en väl fungerande studie- och yrkesvägledning av stor betydelse.17

Av en rapport från SKL framgår också att dokumentation av elevens utveckling är en framgångsfaktor, inte minst för att få till stånd ett framgångs- rikt samarbete mellan olika instanser kring eleven. Även i uppföljningssyfte ses dokumentation som en viktig faktor.18

I denna granskning ingår två av introduktionsprogrammen, yrkesintroduktion och individuellt alternativ, och granskningens frågeställningar är:

Planeras utbildningen så att den möter den enskilde elevens förutsättningar, behov och målsättningar?

• Utformas studieplanen utifrån elevens tidigare skolbakgrund, erfarenheter, behov och målsättning?

• Har eleven inflytande över sin studieplans utformning? • Följer skolan upp sina insatser för varje elev för att utvärdera ef-

fekterna? • Får eleven studie- och yrkesvägledning utifrån sina behov? • Samverkar skolan med interna och externa aktörer för att stödja

och skapa en helhet i elevens utbildning?

Genomförs utbildningen så att eleven ges möjlighet att nå de individuellt uppsatta målen?

• Får eleven möjlighet till stödjande och motiverande insatser uti- från sina behov?

• Anpassas undervisningen till elevens behov och förutsättningar? • Bemöter lärarna eleven på ett sätt som skapar goda förutsätt-

ningar för lärande? • Har eleven inflytande över undervisningens innehåll och utform-

ning?

17 SOU 2008:28 s. 568f, se även Prop 2009/10:165 s. 427 18 SKL 2010 s. 22

6 | Metod och

genomförande

Projektet har granskat utbildningen på två av gymnasieskolans introduktions- program, yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Granskningen genom- fördes i tio slumpmässigt valda kommunala gymnasieskolor, geografiskt spridda över landet, under vårterminen 2013. För att fånga elevernas skol- vardag och för att förstå hur elever tänker och upplever sin skolgång och för att förstå hur personal resonerar och handlar utifrån sitt uppdrag valdes ett kvalitativt angreppsätt och metodval.

Utifrån granskningens frågeställningar, med de föreskrifter som finns i styrdokumenten, kompletterat med de framgångsfaktorer som forskning och andra studier pekar på, granskades därigenom kvaliteten på utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Detta perspektiv tillgodosågs genom att inspek- törerna under cirka två veckor på varje skola följde skoldagarna för fyra på förhand utvalda elever, med lektionsobservationer och ibland med praktikbe- sök.

Lektionsobservationerna genomfördes, med vissa anpassningar, med hjälp av det observationsschema som Skolinspektionen tagit fram för att bedöma undervisningens kvalitet i ämnesgranskningar.

Förutom observationer av undervisningen genomfördes semistrukturera- de kvalitativa intervjuer. Den för alla inspektörer gemensamma intervjuguiden med öppna frågor kunde kompletteras med följdfrågor eller justeras utifrån den aktuella situationen på skolan. De utvalda eleverna intervjuades enskilt och berörda lärare intervjuades i grupp. Eleverna som ingick i granskningen fick skriftligt ge sitt samtycke till att ingå i projektet, med möjlighet att när som helst avbryta sitt deltagande.

Ansvarig rektor intervjuades, liksom studie- och yrkesvägledare och en eller två representanter för elevhälsan. För de elever som hade praktik under besöksveckorna intervjuades även elevens handledare.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 29

Dokumentationsstudier har i huvudsak utgjorts av studier av de individuella studieplanerna för de elever som granskningen följde. Huvudmannens plan för utbildningarna har inte granskats.

30 SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

7 | Referenser

Hattie, J (2012)

Synligt lärande för lärare

Hellberg, K. (2007)

Hugo, M (2013)

Lundgren, M. och Magnusson, J. (2009)

SFS (2010:39) SKL (2010)

Skolverket (2010a)

Skolverket (2011c)

Socialstyrelsen (S 2010:04) Vinterek (2006)

Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: Skolvardag och vändpunkter. Umeå: Linköpings universitet

Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse: Institutionsvård i fokus, nr 1 2013

Att inte följa den förväntade vägen. En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret. Mölndal: FoU i väst.

Gymnasieförordning.

Individuella program i gymnasieskolan – slasktratt eller framgångssa- ga?

Risk för IG. Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riske- rar att inte nå målen.

Introduktionsprogram.

Förtidspensionering av unga. i Myndigheten för skolutveckling

Hugo, M. (2007)

Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Taberg: Jönköping university press.

Jenner, H. (2004)

Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus nr. 19

Propositionen (2009/10:165)

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

SFS (2010:800)

Skollag.

Skolverket (2009)

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Skolverket (2011a)

Mer om...Introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Skolverket (U2012/3589/S)

Delrapportering av uppdrag om gymnasieskolreformens lokala förankring – Introduktionsprogrammen.

SOU (2008:27)

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 31

8 | Bilagor

1. Refensgrupp samt skolor och kommuner 2. Översikt av introduktionsprogram

32 SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

Bilaga 1

Referensgrupp samt skolor och kommuner

En referensgrupp kopplades till projektet. Referensgruppen har bidragit med sakkunskap om introduktionsprogrammen och de tidigare individuella programmen samt med kunskap om vetenskapliga metoder. Gruppen har dessutom haft en kvalitetssäkrande funktion.

Referensgruppen har bestått av:

Professor Gunnar Berg, Mälardalens Högskola FD Martin Hugo, Högskolan i Jönköping Undervisningsråd Charlotte Mannerheim, Skolverket Undervisningsråd Helene Moquist, Skolverket

Skola

Kommun

Bromangymnasiet Frans Suell/Jörgen Kocks gymnasium Mimers Hus gymnasium Rinmangymnasiet Rönnowska skolan

Eskilstuna Malmö Kungälv Eskilstuna Helsingborg

Fischerströmska gymnasiet

Karlskrona

Fridhemsgymnasiet

Umeå

Polhemsskolan

Gävle

Rodens yrkesgymnasium

Norrtälje

Virginska skolan

Örebro

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 33

34 SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT

Program

Vilka elever?

Innehåll

Syftar till 

Rätten att välja biträde


Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocessen och har ensamkommande barn/unga själva föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde. När registrering sker på ansökningsenheten ges information om rätten till ett offentligt biträde och möjligen också att kunna välja ett kvinnligt eller manligt biträde. Ingen information ges emellertid om rätten att själv kunde välja ett särskilt biträde. 

Enligt Migrationverkets handbok i asylärende skall sådan information ges men enligt Statskontorets rapport ”En ny modell för Migrationsverkets förordnande av offentliga biträden” varierar eller uteblir den information som ges mellan olika ansökningsenheter och kan även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan. 
Enligt gällande lagstiftning får en asylsökande välja offentligt biträde som ska företräda honom/henne i asylprocessen. Utlänningslagen gör inget förbehåll för rätten att välja biträde ska omfatta enbart myndiga personer, utan regeln torde gälla för alla som söker asyl i Sverige. Det finns emellertid i dagsläget nästan ingen möjlighet för minderåriga asylsökande att välja eget biträde. Biträde förordnas istället direkt efter att den asylsökande lämnat en ansökan och innan en god man förordnas av överförmyndaren och det är Migrationsverkets assistenter som väljer ett biträde från en särskilt sammanställd lista. Det finns skäl att ifrågasätta hurvida den gällande ordningen är rättssäker och tillgodoser den minderåriges intressen.

Rätten och möjligheter till familjeåterförening för ensamkommande underåriga

Asylrätten ska värnas liksom rätten till familjeåterförening och ensamkommande underåriga som beviljats uppehållstillstånd i 13 månader ska undantas från vad som sägs i Lag 2016:752 då det inte kan anses rimligt att jämställa ensamkommande underåriga i en utsatt situation med vuxna och i förekommande fall begränsa deras möjlighet att återförenas med sin familj. 
Sedan 2016-07-20 har över 11000 föräldrar ansökt om uppehållstillstånd i Sverige för att kunna återförena med sin son eller dotter. I 6605 fall har  deras ansökan beviljats men i de fall deras son eller dotter har ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader är möjligheterna till en återförening i Sverige mycket begränsade.

 


 

När Lagen, 2016:752 om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige trädde i kraft den 20 juli 2016 innebar det att huvudregeln i svensk lagstiftning om familjeåterförening och FN:s Barnkonvention om barns rätt helt eller delvis sattes ur spel. Förutom att de uppehållstillstånd som beviljades var tillfälliga och tidsbestämda begränsades även möjligheten till familjeåterförening.

Sedan lagen trädde i kraft fram till 2018-06-01 har 1700 ensamkommande underåriga beviljats tillfälliga tidsbestämda uppehållstillstånd. 652 av dem som flyktingar i tre år vilket innebär att föräldrar kan få uppehållstillstånd. Men för föräldrar till över 1000 underåriga som beviljats uppehållstillstånd i 13 månader som alternativt skyddsbehövande är möjligheterna till uppehållstillstånd mycket begränsade. (Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en flykting beviljas om flyktingen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd på grund av anknytning till alternativt skyddsbehövande ska inte beviljas.)

 

För ungdomar som levt ett självständigt liv i många år är det inte alltid positivt att flytta ihop med familjen och långt ifrån alla föräldrar som har sin son eller dotter i Sverige ansöker om familje återförening. Men många gör det och sedan den 20 juli 2016 fram till 1 juni 2018 har 11012 ärenden inkommit  till Migrationsverket  från föräldrar  med barn i Sverige.

I 6605 fall har  deras ansökan om uppehållstillstånd beviljats men över 4000 har fått avslag av olika anledningar. I en del fall kan det handla om att sonen eller dottern fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande eller att de hunnit bli myndiga på grund av en utdragen handläggning då åldern vid beslutstillfället är avgörande vid en ansökan.

 

Om uppehållstillstånd beviljats på grund av särskilt ömmande omständigheter kan en eventuell familjeåterförening normalt kunna ske i familjens hemland, enligt Migrationsverket bedömning, eftersom de inte anses vara i behov av skydd och därför finns ofta inte några hinder för att återförenas med familjen i hemlandet. (Uppehållstillstånd ska inte beviljas enligt bestämmelsen om synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund ska uppehållstillstånd beviljas en utlänning som befinner sig i landet om ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.)

 

Huvudregeln

Ensamkommande underåriga som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande bör därför undantas från de inskränkningar och begränsningar som är ett hinder för familjeåterförening. Huvudregeln i svensk lagstiftning ska tillämpas som anger att om familjeåterförening inte bedöms kunna ske någon annanstans får familjen uppehållstillstånd i Sverige, förutsatt att vissa kriterier uppfyllsOm uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har den ensamkommande underårigas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL., förutsatt deras son eller dotter  är under 18 år, ogift, ansökan inte grundar sig på oriktiga uppgifter, relationen inte är ett skenförhållande eller framstår som oseriös, avsikten är att leva tillsammans och att släktskapet kan bevisas.

 

FN:s Barnkonvention

-Enligt vad som sägs i FN:s Barnkonvention om barns rätt till familjeåterförening som Sverige förbundit sig att följa, bland annat vad avser familjeåterförening, är det förenligt med barnets bästa att leva tillsammans med sin familj. För att tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen och utifrån vad som kan anses vara deras  bästa och i övrigt vad som sägs i FN:s Barnkonvention om barns rättigheter, ska barn så långt det är möjligt kunna bli omvårdnat av sina föräldrar..

Svensk rätt

 

-Då ensamkommande underårigas ålder vid beslutstillfället är avgörande vid en ansökan om om familjeåterförening kan en utdragen handläggning innebära att de hinner bli myndiga innan Migrationsverket fattat beslut i frågan. 
Svensk rätt förbinder svenska myndigheter, som Migrationsverket och Socialtjänsten, att efterforska nära anhöriga till ensamkommande underåriga.  Arbetet med efterforskning ska starta så snart de sökt asyl. Under tiden som de är asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för efterforskningen, § 2 d förordningen (1994:36) mottagande av asylsökande m.fl.

Om uppehållstillstånd beviljas övertar Socialtjänsten ansvaret för efterforskning och har därutöver dessutom ansvaret vad avser umgänge/återförening utifrån 1 kap. 2 § SoL. Särskilt ska socialtjänsten beakta vad hänsynen till barn/ungas bästa kräver och insatser på individnivå, det vill säga utrednings,-stöd och behandlingsinsatser. (Socialstyrelsens vägledning)


Det kan ifrågasättas om handläggningen är tillräckligt effektiv och om gällande regelverk följs då gode män, särskilt tillförordnade vårdnadshare och offentliga biträden har erfarenheter av att förhållandevis många ensamkommande hinner bli myndiga före Migrationsverkets beslut.
Särskilt anmärkningsvärt är att Socialtjänsten inte tar ansvar varken för efterforskning eller den del av umgänget som gäller återförening. Den omständigheten bidrar till att en samverkan mellan myndigheterna uteblir och att handläggningen fördröjs.

 

Återförening i hemlandet

 

de fall ensamkommande underåriga själva vill att återföreningen ska ske i hemlandet ska åtgärder vidtas som möjliggör detta. Till exempel genom en ändamålsenlig utbildning som kan leda till en anställning i hemlandet. En sådan åtgärd möjliggör att de kan återvända till hemlandet, bidra till familjens försörjning och i förekommande fall vara behjälpliga med att återbetala familjens lån för resan till Sverige. Att återvända ”tomhänta” är för många inte möjligt.

 

 

Från kaos till stabilitet

 

Den kaotiska situation som rådde 2015 innebar stora påfrestningar på asylmottagningen och flera myndigheter. Idag har förhållandena stabiliserats i flera avseenden så har till exempel Migrationsverkets handläggningstider för första gången på över två år i maj 2018 understigit 500 dagar i barnärenden. Den tillfälliga lagen och kontroller av inre-och yttre gräns har inneburit att antalet registrerade ensamkommande underåriga asylsökande minskat från 35369 2015 till 417 i slutet av maj 2018.

 

Däremot har situationen förvärrats vad avser den psykiska hälsan hos många ungdomar, kriminalitet, gängbildningar och ett omfattande drogmissbruk har eskalerat och är i det närmaste utom kontroll.

Förutom höga kostnader för asylmottagningen är den problematiken viktig att komma till rätta med. Alla åtgärder som kan bidra till att vända den negativa utvecklingen med ungas psykiska ohälsa, kriminalitet och drogmissbruk bör prövas.Men att inskränka rätten till familjeåterförening är ingen framkomlig väg det kan däremot ett undantag från begränsningen till familjeåterförening vara liksom regeringens beslut om den särskilda lagen om uppehållstillstånd för gymnasiestudier och beslutet att kostnadsersättning ska kunna lämnas till elever som deltar i lärlingsliknande utbildning inom vissa introduktionsprogram.

 

Den 13 juni antog riksdagens regeringens förslag att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Den 1 juli 2018 har regeringen att besluta om de tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som trädde i kraft för snart två år ska gälla sista delen av giltighetstiden och om rätten till familjeåterförening även ska gälla för ensamkommande underåriga med uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.

 

 

Johnny Samuelsson,ordf.

Gode män Vårdnadshavare, RGMV

Registrerade ensamkommande barn/unga

Under 2017 fram till och med den 6 september har 891 ensamkommande barn/unga från 54

stater registrerats som asylsökande, 185 av dem flickor.

Flertalet i åldern 13-17 år de allra flesta 16-17 och från Marocko 177,  Afghanistan 147,

Somalia 114, Syrien 94 och Etiopien 44.

 

Handläggningstid

Handläggningstiden i augusti var 608 dagar och i snitt under året 531 dagar.

 

 

Återvändande

90 har frivilligt återvänt till hemland,  Albanien 38, Afghanistan 18, Irak 13, Makedonien 3

och Serbien 3.

 

121 har frivilligt återvänt till Dublinland, Tyskland 54, Danmark 20, Finland 13, Frankrike

11, Norge 5,

 

Med tvång har 4 återvänt till hemland Albanien och 2 till Dublinland, Norge och 1 till

tredjeland Armenien.

 

Avgjorda ärenden

Av 3202 avgjorda ärenden gällande  ensamkommande barn/unga från Afghanistan har 2512

beviljats uppehållstillstånd, 522 har fått avslag (varav 17 Dublin) Genomsnittlig

handläggningstid 567.

 

Av 126 avgjorda ärenden gällande ensamkommande barn/unga från Marocko har 5 beviljats

uppehållstillstånd, 5 har fått avslag, 16 fått avslag  (varav 1 Dublin) Genomsnittlig

handläggningstid 205 dagar.

 

 

Av  182 avgjorda ärenden gällande barn/unga från Somalia har 127 beviljats

uppehållstillstånd, 128 har fått avslag (0 Dublin) Genomsnittlig handläggningstid 502 dagar.

 

 

Av 148 avgjorda ärenden gällande ensamkommande barn/unga från Etiopien har 116

beviljats uppehållstillstånd, 27 har fått avslag, (0Dublin) Genomsnittlig handläggningstid

546 dagar.

 

Av  368 avgjorda ärenden gällande barn/unga från Syrien har 352 beviljats

uppehållstillstånd, 0 avslag,  Dublin 11. Genomsnittlig handläggningstid 461 dagar.

 

 

Ändringar av födelsedatum

Antal ändringar av födelsedatum  för ensamkommande barn/unga, avgränsat  till dem som fått sin ålder ändrad

från under 18 år till över 18 år.

 

Januari 170

Februari 173

Mars 81

April 79

Maj 109

Juni 236

Augusti 675

September 146

Totalt 2160

 

Statistik

Artiklar visade
1280312
Back to Top