Myndigheter och organisationer

Arbetsmiljöverket
Tfn 010 7309000 månd-fred 8.00-16.30


Barnombudsmannen 
http://www.barnombudsmannen.se/


BEO
Barn- och elevombudet, BEO, är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt en självständig funktion och  ska motverka kränkande behandling av barn och elever i skola och förskola samt tillvarata barns och elevers enskilda rätt.Upprätthålla kontakter med andra myndigheter, och organisationer vars verksamhet rör kränkande behandling (till exempelkommuner, Diskrimineringsombudsmannen och elevorganisationer).Sprida kunskap om de lagar och regler som rör kränkande behandling av barn och elever.

Kontakt
Tfn 08 5860800
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 


Bris
http://www.bris.se/


CAN
Tfn. 084124600
E-post  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.can.se


Caritas
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Diskrimineringsombudsmannen (DO)
DO har tillsyn över att diskrimineringslagen följs och utreder bland annat anmälningar om diskriminering och trakasserier, liksom granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förbygga diskriminering. DO svarar på frågor om vad som står i diskrimineringslagen och andra bestämmelser som rör diskriminering och föräldraledighet. Däremot görs inga bedömningar av enskilda ärenden.

Kontakt
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Växel: 08-120 20 700, måndag-onsdag och fredag kl. 9-16 (lunchstängt kl. 12-13) samt på torsdagar kl. 9-12 och kl. 15-16 (stängt kl. 12-15).
www.do.se 


ECPAT  Sverige (rapportera misstanke om människohandel och trafficking.)
Tfn 08592000
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
http://www.ecpat.se 


Elektra
Elektra arbetar med förebyggande arbete mot våld och förtryck i hederns namn.  Elektra erbjuder utbildning för yrkesverksamma som möter målgruppen i sitt arbete och med attitydpåverkande processer i utbildningskonceptet Sharaf hjältar och hjältinnor.

Telefon: 08-691 72 83
Mobil: 0739-50 22 83
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.http://elektra.fryshuset.se/


EU
http://www.eu-upplysningen.se/


Frälsningsarmen, eftersökning
www.fralsningsarmen.se/


Godmanakuten
support@godmanakuten
www.godmanakuten.se


IVO
Den 1 juni 2013 inrättades Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som då tog över tillsynen och viss tillståndsverksamhet från Socialstyrelsen. IVO har drygt 600 medarbetare och den årliga budgeten är cirka 650 miljoner kronor. Verksamheten bedrivs vid tre myndighets övergripande avdelningar i Stockholm och sex regionala kontor i landet. Inspektionens uppgifter består främst av tillsyn och tillståndsprövning avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare har inspektionen bland annat ansvar för de register som behövs för att utföra verksamheten. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enhetlighet med lagar och andra föreskrifter. http://www.ivo.se/Sidor/default.aspx 

Kontakt
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tfn 020-120 06 06 telefontid alla vardagar mellan 8-18
http://www.ivo.se/Sidor/default.aspx 


JO
Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet, granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.J O kan kritisera en myndighet eller en enskild tjänsteman och i särskilda fall väcka åtal mot en tjänsteman som tros ha begått tjänstefel eller annat brott i tjänsten. JO kan dock inte ändra på en kommuns beslut eller en domstolsdom.

JO:s beslut är inte rättsligt bindande, vilket betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid. Ofta använder myndigheten JO:s uttalanden i arbetet med att förbättra interna rutiner och regler.

Det enklaste sättet att skicka in en anmälan är att använda det formulärsom finns på hemsidan

JO:s beslut är inte rättsligt bindande, vilket betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid. Ofta använder myndigheten JO:s uttalanden i arbetet med att förbättra interna rutiner och regler.

Kontakt
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tfn 08 7565100
www.jo.se/


Länkarnas Riksorganisation
Tel: 08-18 96 88
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.rikslankarna.se 


Länsstyrelserna
www.lansstyrelsen.se/


Migrationsverket
www.migrationsverket.se


RGMV
Bättre förutsättningar för gode män/vårdnadshavare
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.rgmv.se  www.rgmv1.se


Riksdagen
Frågor om riksdagen
Telefon: 020-349 000
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Rådgivningsbyrån
Tfn. 0200-880066. måndag-onsdag 09.00-10.30
http://www.sweref.org/


Rädda Barnen
Tfn 08-698 90 00
https://www.raddabarnen.se


Rättshjälpsmyndigheten
(kan i vissa fall ge bistånd för att bekosta juridisk hjälp.)
Tfn. 060-13 46 10 (månd-fred,9-12)
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Röda korset
Efterforskning, familjeåterförening och rödakorsmeddelanden
kl 09.30-12.00. 
www.redcros.se


Skatteverket
Tfn.0771–567 567
Telefontider Måndag–torsdag 08:00–18:00
Fredag 08:00–16:00


Skolinspektionen
Tfn 08 58608000
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.skolinspektionen.se


Skolverket
Är en statlig myndighet som har  information om vilka regler som gäller i skolan. Deras upplysningstjänst kan svara på allmänna frågor utifrån lagstiftningen, men tar inte ställning i enskilda ärenden.

Skolverkets upplysningstjänst, Tel: 08-527 332 00, telefontid 9.30-11.30 & 13-15
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.skolverket.se


Sociala missionen
Lena Rösell
Migrationsfrågor
Tel: 08-556 023 24


Socialstyrelsen
Socialstyrelsen är en statlig myndighet som varje år får sina arbetsuppgifter av Socialdepartementetoch arbetar för att vården i Sverige ska vara säker för patienterna vara lika för alla  i hela Sverige. De söker ny kunskap om socialtjänst  och sjukvård genom att läsa statistik, undersökningar och forskning för att kunna informera dem som ger vård och socialtjänst hur de kan arbeta bättre och vad människor behöver

Upplysningstjänsten kan svara på vad som står i lagen på hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område. Däremot kan vi inte hjälpa till med att tolka lagar och föreskrifter. De kan inte heller avgöra om hälso-och sjukvården eller socialtjänsten gör rätt eller fel. Upplysningstjänsten tar inte ställning i enskilda ärenden.

Tfn 075-247 30 00
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.socialstyrelsen


SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är ytterligare en statlig skolmyndighet. SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. SPSM:s råd- och stöduppdrag handlar om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Den kompetens som erbjuds kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.

Tfn: 010-473 50 00, vardagar 8-16
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 


Svenska FN förbundet
Tfn 08-462 25 40
http://fn.se


Vårdguiden
Guide till hälso- och sjukvården
http://www.vardguiden.se


UNICEF
Tfn: 08-692 25 00
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.unicef.se


UNHCR
https://sverigeforunhcr.se


Migrationsmyndigheter i andra länder

Finska Migrationsverket http://www.migri.fi/ingangssidan

Island: Útlendingastofnun http://www.utl.is/

 Ny i Danmark /www.nyidanmark.dk/da-dk

UDI Norge http://www.udi.no/

 Australien: Department of Immigration and Citizenship

Frankrike: OFII, Office Français de l'Immigrations et de l'Intégration (migration)

Frankrike: Office Français de protection des réfugiés et apatrides (asylprövning)

Kanada: Citizenship and Immigration (övergripande ansvar)

Kanada: Immigration and Refugee Board (prövningsmyndighet)

Nederländerna: The Immigration and Naturalisation Service, IND

Schweiz: Bundesamt für Migration - BFM

Storbritannien: UK Border Agency

Tyskland: Bundesamt für Migration und Flüchtlinge

 

Godmancentrum

Har du frågor om uppdraget kan du helgfria dagar kontakta RGMVs länsombud, som är kunniga och har erfarenheter av uppdraget. 

Göran Dreveborn, Skåne

Tfn. 076-823 77 23


Viveka Kitredge, Södermanland

Tfn. 07233023578


Gunilla Öhman, Västernorrland

Tfn.0706 857684 


Ilva Edvinsson, Västernorrland

Tfn. 070 2200664


Ann-Sofie Gothnell, Västerbotten

Tfn. 0705 331995


Lena Mårtensson, Skåne

Tfn. 0705 29979


Thore Jansson, Värmland

Tfn. 0701 904593


Åke Engman, Uppsala

Tfn. 0706 824506


Christina Hahre, Västmanland

Tfn. 0707 890338


Carina Bindzau, Stockholm

Tfn. 0707 603517


Bengt Winnow, Blekinge

Tfn. 0708 553459


Annika Sehlstedt, Jönköping

Tfn. 0708 359673


Ann-Helene Danielsson, Halland

Tfn. 0703 166241


Anna-Lena Ståhle, Jönköping

Tfn 0705 818835


Birgitta Målar, Dalarna

Tfn 0709181564 

Begäran om om kontaktfamilj eller kontaktperson

I och med att du gör en muntlig eller skriftlig anmälan om kontaktfamilj eller kontaktperson är socialtjänsten skyldig att öppna en utredning. Försäkra dig om att så sker genom att begära en skriftlig bekräftelse.


Kontaktfamilj

En kontaktfamilj tar emot barn och unga i sitt hem t.ex. 1-2 helger i månaden. Anledningen till att en kontaktfamilj behövs, kan vara många. Socialnämnden utreder och beslutar om behovet finns. Kontaktfamilj är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot den enskildes vilja. Insatsen beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).


Kontaktperson

En kontaktperson hjälper barn och unga som behöver extra stöd, stimulans eller aktiviteter. Man träffas och gör något tillsammans promenerar, fikar, gå och handla, gå på bio, teater eller en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta ungdomens  isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.

Ledighet för semester eller vid sjukdom  

Gode män/vårdnadshavare måste självklart kunna ta ledigt från uppdraget  men det finns vissa hinder  eftersom uppdraget är personligt och då uppdraget kan innebära akutaställningstaganden och därför måste en behörig god man alltid finnas till hands. Således kommer en god man  fortsatt vara det under ledigheten. 

Om du är förhindrad att utföra uppdraget på grund av  sjukdom eller eller längre ledighet som semester kan du begära att bli entledigad så att överförmyndare/nämnd kan förordna någon annan för uppdraget under din frånvaro. Anledningen till detta är att det inte finns någon laglig möjlighet att förordna en ”tillfällig” god man. Dessutom kan inte en god man utfärda en fullmakt till någon annan med innebördatt denne får behörighet att företräda huvudmannen. Du kan ju alltid återkomma till uppdraget efter semestern eller sjukdom och Överförmyndare/nämnd kan då entlediga den gode man somförordnats under din frånvaro och i stället förordna dig som tidigare varit ställföreträdare.

Vid en kortare ledighet finnas oftast möjlighet att komma överensom en mer praktisk och mindre administrativ lösning än ett entledigande.  Men det måste i sådana fall bli med överförmyndarens godkännande och i alla händelser ska din huvudman, socialtjänsten och personal på boendet informeras. Du bör också givetvis se till att fickpengar finns att tillgå för huvudmannen samt att eventuella räkningar kommer att betalas under tiden du är borta.

 

 

 

 

 

 

 

Krav för att bli svensk medborgare genom ansökan

För att bli svensk medborgare krävs att den sökande ska:
-kunna styrka din identitet
Den som söker medborgarskap måste kunna stryrka sin identitet genom att visa pass eller id-kort i original. Särskilda krav ställs beroende vilket land man kommer ifrån.Om identititeten inte kan styrkas kan man söka medborgarskap efter åtta år i om man haft permanent uppehållstillstånd under den tiden och haft haft samma identitet hela tiden.
-ha fyllt 18 år
-ha permanent uppehållstillstånd (PUT), permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållskort

Efter fem års oavbruten laglig vistelse i Sverige. Med laglig vistelse menas i detta sammanhang att under hela vistelsen i Sverige uppfyllt kraven på uppehållsrätt.
-ha varit en viss tid i Sverige
För att bli svensk medborgare måste man ha bott i Sverige en viss tid (hemvisttid).  Som hemvisttid räknas tid i Sverige med tillstånd för bosättning.
Hur länge man måste ha varit bosatt i Sverige varierar. I de flesta fall ska man ha varit bosatt i Sverige i fem år, men för den som är statslös gäller fyra år och för en flykting minst fyra år om uppehållstillståndet grundar sig på utlänningslagens 4 kap 1§. 
Den som är gift, lever i ett registrerat partnerskap eller är sambo med en svensk medborgare och bor tillsammans sedan minst två år tillbaka, kan söka svenskt medborgarskap redan efter tre år i Sverige. Har make, maka, partner eller sambo tidigare haft ett annat medborgarskap (eller varit statslös) måste han eller hon ha varit svensk medborgare i minst två år och den sökande ska dessutom ha anpassat dig till svenska förhållanden. Omständigheter av betydelse är till exempel längden på äktenskapet, kunskaper i svenska språket och förmågan att försörja sig. En nordisk medborgare kan söka medborgarskap efter två år.

-ha levt ett skötsamt liv i Sverige.
Om man har begått ett brott i Sverige är väntetiden längre längre. Och beror på vilket straff som utmätts.. Om man blivit dömd till böter kan ett medborgarskap tidigast sökas ett år efter brottet.
Om man har blivit dömd till ett års fängelse kan du söka svenskt medborgarskap efter sju år. Men illa får inte bli svenska medborgare.Migrationsverket kan avslå ansökan om man: inte har betalat skatt, böter eller andra avgifter,underhållsbidrag
eller 
har andra skulder som har hamnat hos Kronofogden.

Avgifter för svenskt medborgarskapAnsökan om medborgarskap 1500, barn under 18 år och personer mellan 18-20 år 175. För de som är statslösa och har fått flyktingförklaring eller är statslösa och har fått resedokument av Migrationsverket utgår ingen avgift

Ansökan på webben
När du gör en webbansökan betalar du avgiften med kontokort eller betalkort i samband med ansökan.

Ansökan eller anmälan på blankett
Om du inte ansöker på webben betalar du avgiften via bankgironummer 5223-6999. I rutan "Meddelande till betalningsmottagaren" skriver du förnamn och efternamn på den person ansökningsavgiften gäller samt personnummer. Betalar du avgift för flera personer samtidigt anger du alla personnummer. Om du har med barn under 18 år i din ansökan ska du inte betala avgift för dem.  Skriv på ansökningsblanketten när och på vilket sätt du har betalat avgiften. När du skickar in ansökan ska du skicka med kvitto på betald avgift

Anmälan om svenskt medborgarskap till Länsstyrelsen
Medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och ska lämna in en anmälan om svenskt medborgarskap betalar avgiften till Länsstyrelsen där du lämnar in din anmälan. Kontakta den aktuella Länsstyrelsen för mer information.


Kan du bli svensk medborgare?
Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. OBS! Migrationsverkets medborgarskapsguiden gör bara en automatisk beräkning utifrån de svar som du har lämnat. Det besked ges är bara en fingervisning, inte ett löfte om att få svenskt medborgarskap medborgarskapsguiden

Svenskt medborgarskap kan innebära fördelar som:

  • Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta här i landet och bara svenska medborgare har rösträtt till riksdagsvalen.
  • Bara svenska medborgare kan bli invalda i riksdagen.
  • Bara svenska medborgare kan bli poliser eller yrkesmilitärer. Det finns även andra yrkesgrupper som bara får tillsättas med svenska medborgare.
  • Som svensk medborgare blir det enklare om du vill arbeta i andra EU-länder.

Utöver detta har utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd och är folkbokförda i Sverige i princip, samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. 












 

 

Migrationsverket tillämpar gymnasielagen

 

För Migrationsverkets handläggning av ansökningar om tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier innebär Förvaltningsrättens dom i Malmö tills vidare inga förändringar. Det innebär att sänkt beviskrav fortfarande gäller vad avser identitet för de som ansöker. 

Iövrigt att den som studerar eller har för avsikt att studera på gymnasieskola men fått avslag på sin asylansökan kan, om vissa villkor uppfylls, från och med den 1 juli 2018 ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier på introduktions program, nationella program, Komvux, särvux, folkhögskola och de så kallade yrkespaketen.
Lagändringen är tillfällig och ansökan måste skickas in mellan den 1 juli och 30 september 2018 och den sökande måste befinna sig i Sverige när ansökan görs.

För att omfattas 

-ska en första ansökan om uppehållstillstånd som ensamkommande barn ha registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.


-Beslutet om utvisning ska ha fattats när den sökande är 18 år eller äldre.


-Beslutet om utvisning ska ha fattats 15 månader eller senare från registreringsdatumet, men tidigast den 20 juli 2016.

-Väntetiden på beslut var mer än 15 månader och beslutet om utvisning delgavs den 20 juli 2016 eller senare

 

Även sökande som har överklagat sitt asylärende till domstol och väntar på ett beslut på sin asylansökan kan omfattas och vill ansöka om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier om de uppfyller villkoren och ska skicka sin ansökan till Migrationsverket. Som i alla ärenden där en person beviljas ett tillstånd kontrolleras om personen har begått brott eller om det finns något som pekar på att personen skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

 

 

Prognos för 2018

Asyl 2018

23 000 väntas söka asyl, varav 1500 ensamkommande barn

12 800 bedöms vara öppna ärenden vid årets slut, varav 2 500 förlängningsärenden

Cirka 54 000 ärenden beräknas avgöras, varav runt 10 000 förlängningsärenden
Syrien, Georgien, Irak och Afghanistan är de största asylsökande nationaliteterna (i januari 2018)

Arbetstillstånd 2018

61 000 ärenden väntas inkomma, varav 40 000 förstagångsärenden

68 000 ärenden beräknas avgöras, varav 41 000 förstagångsärenden

Studier 2018

24 000 ärenden väntas inkomma, varav 15 000 förstagångsärenden

23 000 ärenden beräknas avgöras, varav 14 000 förstagångsärenden

Anknytning, (asyl och övriga tillståndsärenden) 2018

56 000 väntas söka på anknytning, varav 44 000 förstagångsärenden

Cirka 95 000 anknytningsärenden beräknas avgöras, varav 12 000 förlängningsansökningar

Kommunmottagning (bosättning) 2018

46 700 nyanlända totalt beräknas tas emot i kommunerna i år

varav 23 000 är sökande från asylmottagningen, vilka har fått uppehållstillstånd

varav cirka 19 000 är inresta anhöriga till före detta asylsökande, vilka har fått uppehållstillstånd

varav 5000 är kvotflyktingar

Återvändandeärenden (asyl och övriga tillståndsärenden) 2018

28 400 återvändandeärenden beräknas avgöras

varav 10 000 bedöms lämna landet självmant (efter avslag på asylansökan)

varav 3 500 bedöms lämnas över till polisen för att verkställas med tvång (efter avslag på asylansökan)

varav 12 100 bedöms vara överlämnade till polis och avvikna

(efter avslag på asylansökan)

11 500 verkställighetshinder väntas inkomma

11 200 bedöms avgöras under året

Inskrivna i mottagningssystemet 2018

Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bedöms minskar från 76 000 till 48 000 vid årets slut, varav knappt hälften i Migrationsverkets boenden. Inskrivna ensamkommande barn beräknas minska under året från 4 700 till omkring 1 600 vid årets slut.

Europas största flyktingläger


Mottagningscentret CARA di Mineo beläget på den sicilianska landsbygden mellan Mineo och Caltagirone var tidigare en amerikansk militär förläggning. Jämfört med flyktingläger i till exempel, Kenya, Syrien och andra platser med hundratals tält och svåra förhållanden för tusentals människor ger Mineo, Europas största mottagningscenter för flyktingar och migranter, ett helt annat intryck.
Det  liknar på håll mer ett radhusområde i en välmående förort. Här finns ett stort antal hus, fotboll-och basketplaner och lekplatser för barn och vissa ordnade aktiviteter och möjlighet att gå i skola.

IMG_2950.jpgIMG_3180.jpg

Det är ett öppet centrum men asylsökande kan komma och gå som de vill efter anmälan. Centret är omgivet av taggtråd och det finns beväpnade vakter som skydd för dem som bor där.  

 IMG_2961.jpgIMG_2949.jpgIMG_2954 2.jpg

CARA di Mineo är överbefolkat, trångt och isolerat och var från början avsett för cirka 1500 personer men på grund av den tidigare stora inströmningen av flyktingar och migranter till Italien finns enligt uppskattade uppgifter från olika organisationer över 3000 personer där som väntar på besked i asylärendet. Men enligt uppgifter från personalen i augusti 2018 handlar det snarare om 2000.

Självklart är påfrestningarna stora för dem som bor där. Precis som i Sverige är handläggningstiderna långa och dessutom ligger centret tämligen isolerat på landsbygden, utefter väg ss417 drygt 5 mill från Catania, en mil till tätorten Mineo och närmare tre mil till Caltagirone. Det är svårt att nå omkringliggande samhällen vilket innebär att  flertalet väljer att förbli på centret men företagsamma ungdomar ordnar på något vis en cykel och ger sig ut på milslånga cykelturer  för att söka arbete på landsbygden eller i Catania.

IMG_3173.jpgIMG_3199.jpg

Svårigheter att ta sig ifrån Mineo gör att många blir kvar trots besked om uppehållstillstånd men en del bland annat ungdomar lyckas och ta sig till Catania och sedan vidare till Rom eller någon annan storstad på det italienska fastlandet. För en del av dem är Rom slutmålet för andra fortsätter färden numera främst till Frankrike och Tyskland då Sverige inte längre är lika lockande som tidigare.

Handläggningstiden är tänkt att vara högst sex månader men är i själva verket vara betydligt längre då det blir förseningar på grund av det stora antalet flyktingar/migranter. 

Jag pratade med två artonåringar från Nigeria utanför mottagningscenter som båda hoppades på ett bättre liv i Europa än det haft i Afrika. Men förutsättningarna för att deras önskan  ska bli verklighet är inte ljusa. Båda har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd och deras hopp står nu till att deras advokater i sin överklagan kan få myndigheterna att ändra sitt beslut. 

Har man ingenstans att sova kan man kanske tag sig in till kompisar på centret.

(J Samuelsson, god man 2018-11-30)

 

 

 

Sverige kan berömma sig av att under flera år tillhört de länder i Europa som tar emot flest ensamkommande barn/unga och dessutom kanske har den bästa mottagningen. Här får de en god man och offentligt biträde, rätt till sjuk-och tandvård och skolgång.  De kan överklaga beslut till rättsliga instanser och ansöka om verkställighetshinder och inhibition. 

Men det finns brister. Enligt gällande lagstiftning ska inga ensamkommande som vistas i Sverige vara utan en fungerande, tillgänglig vårdnadshavare  men sedan 2010 har över 61000 ensamkommande barn/unga registrerats som asylsökande i Sverige men ingen av dem har företrätts av en ställföreträdare vid registreringstillfället  när de sökt asyl.
Flertalet i åldern 13-15 år de allra flesta 16-18 år med viss livserfarenhet och i flera avseenden kompetenta men tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen.

Men trots det och att de saknar rättslig handlingsförmåga förväntas de själva, i en livsavgörande situation sakligt kunna redogöra för viktiga  omständigheter och förstå vad som är viktigt att berätta. 
För unga hbtq-personer, traumatiserade och de med  funktionsnedsättningar eller är i människohandel är avsaknaden av en företrädare  särskilt allvarlig eftersom det finns en uppenbar risk att de överhuvudtaget inte blir sedda med med Migrationsverkets nuvande rutiner.


Barn/unga har rätt att komma till tals men förutsättningarna  måste vara sådana att de kan göra det

Ensamkommande är  i olika avseenden som nämnts tämligen okunniga om asylprocessen och söker inte sällan kunskap genom att fråga kompisar om goda råd som inte alltid är så goda eller  gogglar på olika nätverk. Men osäkra på vad som är viktigt att berätta, ensamma i världen och i tron att deras egna skäl och uppleveler inte är tillräckliga återberättar de i stället vad smugglare och andra vuxna sagt till dem.  


För att de ska få en riktig chans att komma till tals krävs:

- att de företräds av rättrådiga, erfarna och i övrigt lämplig ställföreträdare med kunskap om psykisk ohälsa, människohandel och HBTQ som ska vara  närvarande vid alla delar av asylprocessen således även när barn/unga söker asyl vid en ankomstenhet 

- att asylutredningar som gäller barn/unga  ska utgå ifrån en samtalsmetodisk strategi i stället för en förhörsliknande intervju

- att endast särskilt  lämpliga handläggare i barnärenden ska handlägga asylärenden som gäller ensamkommande barn/unga

- att de offentliga biträden som utses ska ha den kompetens som krävs och vara tillgängliga för barn/unga redan vid deras ankomst till Sverige


En rättssäker mottagning

Den nuvarande ordningen är inte rättssäker och överensstämmer inte med vad som sägs i gällande lagstiftning om barn/ungas bästa och inte heller med Mottagandeutredningens uppfattning om en rättssker mottagning. De är hög tid att Migrationsverket vidtar åtgärder så att en ställföreträdare kan  närvaro vid registreringstillfället för att ge råd och stöd  genom:

- att dela upp mottagningen på ankomstenheten så att den huvudsakliga delen av intervjun senareläggs och genomförs först efter det att en god man förordnats. 

- att alternativt verka för att en förteckning med gode män som kan kontaktas finns tillgänglig på ankomstenheterna.


Om Karim

För Karim, en sextonårig ensamkommande asylsökande grabb från Afghanistan var det självklart att tacka nej till dem som utanför skolan och på andra platser sålde droger och till den frikyrkliga församling som inte bara erbjöd honom ett evigt liv utan även uppehållstillstånd om han konverterade.

Det var således inget fel på hans moraliska kompass men han klarade inte av att byta buss och förstod aldrig varför Migrationsverket inte trodde på honom trots att han själv upplevde att han utförligt redogjort för sina asylskäl.

Ansökan om asyl

När Karim kom till Sverige var han traumatiserad, hade medfödda funktionshinder, obehandlade frakturer på underarmar och en fot samt  skallskador.
Han funktionshinder som efter en förhållandevis lång tid skulle 
diagnostiserassom autismspektrumstörning innebar, att han saknade tidsuppfattning, orienteringsförmåga, nedsatta minnesfunktioner samt förmåga att se sammanhang när han sökte  asyl på en av Migrationsverkets ankomstenheter.

Handläggaren var av förklarliga skäl ovetande om detta och behandlade därför hans asylansökan utifrån antagandet att han var en fullt fungerande person och således utan hänsyn till eller förståelse för hans oförmåga att redogöra för viktiga omständigheter. 
Rutinmässigt fick han lämna fingeravtryck, personuppgifter och fotograferades. Via fax bekräftade det utsedda biträdet hans asylansökan, överförmyndaren kontaktas om behovet av en god man och socialtjänsten angående boende.
Den delen föranledde inga problem för Karim men det gjorde däremot den efterföljande intervjun om varför han sökte asyl, hur han tagit sig till Sverige, identitet, ålder och andra omständigheter.

Karim svarade efter bästa förmåga på frågorna. Men handläggaren noterade att hans svar var anmärkningsvärt knapphändiga, att han inte kunde redogöra för sina asylskäl samt att han besvarade de frågor som ställdes ofullständigt eller inte alls.  
Men det förhållandet ifrågasattes inte och det föranledde inte heller några särskilda åtgärder senare i asylprocessen. Trots att Karim var traumatiserad, hade medfödda funktionshinder, obehandlade frakturer på underarmar och en fot samt  skallskador uppmärksammades det inte.

Diagnos

För vuxna omkring Karim, personal på HVB där han först placerades och senare familjehem, lärare och skolpsykolog samt  jag som god man som över tid lärt känna honom och observerat hans oförmåga i vardagliga sammanhang blev diagnosen autismspektrumstörning en bekräftelse på den uppfattning som funnits att allt inte stod rätt med honom. För Karim själv som förstod att han inte var som andra var det en befrielse att få ett namn på sina problem och han kunde i olika sammanhang nästan lite stolt framhålla att han var autistisk. 
Men beroende på långa väntetider på barn-och ungdomspsykiatrin och att det tog tid att förstå vad som var fel fick han diagnosen först efter de två efterföljande asylutredningarna och beslutet att han inte beviljades uppehållstillstånd. De överklagande till rättsliga instanser som gjordes förändrade inte det förhållandet och inte heller den ansökan om verkställighetshinder som gjordes när hans diagnos bekräftats.


Karims berättelse

Tiden i Sverige gjorde Karim tryggare och med professionell hjälp och hjälpsamma människor omkring sig kunde han efter hand, om än fragmatiskt berätta om vissa omständigheter och förhållanden som han inte kunnat ge uttryck för under den tidigare prövningen av hans ärende.
Hade han kunnat det skulle han vid asylutredningen berättat hur hans föräldrar sålt honom till människohandlare när han var liten då han inte var som andra barn och förts bort från sitt hem av okända personer till Teheran. Under en följd av år där utsatts för övergrepp, tvingats arbeta i ett stenbrott och utföra sexuella tjänster.

Om sina skador har Karim tidigare berättat att han ramlat ned från ett berg i Teheran men efterhand har det framkommit att skadorna uppkommit vid olika tillfällen men han kan inte närmare beskriva hur det gått till. Han kan ha utsatts för grov misshandel, vilket kan förklara varför hans skador inte behandlats och därför läkt ihop felaktigt. Det läkare som undersökt honom i Sverige har av förklarliga skäl inte kunnat ange hur skadorna uppkommit eller kunnat bekräfta att det rör sig om misshandel men utesluter det inte heller. 

Ett anpassat mottagande

Under sin tid i Sverige gjorde olika aktörer imponerande insatser. Han placerades på ett särskilt till hans problematik anpassat boende, fick snabbt börja skolan ien Asperger klass, psykiatrisk behandling, ledsagning och sitt ben opererat.
Med tanke på Karim och de omfattande insatser som gjordes för hans bästa är oerhört olyckligt att Migrationsverkets beslutade att inte bevilja honom uppehållstillstånd. I synnerhet som beslutet kunnat bli annorlunda om mottagandet varit mer förberett och observant på att det förekommer att  ensamkommande barn/unga som söker asyl kan vara autistiska.

 

Karim lämnar Sverige

Vi var på väg från Stockholm till en liten ort i Uppland långt ute på landet för att besöka ett familjehem. Karim blickande ut över det vidsträckta uppländska öde höstlandskapet och sa eftertänksamt, att här skulle 30 miljoner människor kunna bo. Förundrad över hur stort landet han kommit till var satte han upptäckten av allt outnyttjat utrymme i relation till sin egen situation och drog slutsatsen att det rimligen borde finnas plats för honom också, men så blev det inte.

Oförstående varför han fått avslag på sin asylansökan, överklaganden och väntan på vad ytterligare en ansökan om verkställighetshinder skulle innebära orkade han inte längre.
En dag tog han ut sina små besparingar och lämnade Sverige. Från ett tåg på väg till Paris ringde han och sa adjö.

Karim kommer sannolikt att överleva men inte mer än det, på gatorna i Paris eller hos den afghanska kolonien utanför Rom dit han nog tagit sig.

(J Samuelsson, god man 2018-11-30)

När barnet fyller 18 år upphör den gode mannens förordnande utan särskilt beslut. Den unge betraktas nu som vuxen i asylprocessen, vilket medför att ansvaret för mottagandet övergår till Migrationsverket, som anvisar den unge till en förläggning (3 § LMA). Socialtjänsten avslutar placeringen.

Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet har upphört (5 kap. 1 § nionde strecksatsen SoL). Barns och ungas rätt till stöd och hjälp efter placering utanför hemmet gäller oberoende av barnets ålder när vården avslutas och om barnet eller den unge varit placerad i familjehem, HVB  eller stödboende. Om barnet efter fyllda 18 år inte har ett fortsatt vårdbehov och ansvaret övergår till Migrationsverket är det dock inte aktuellt med stöd och hjälp från socialtjänstens sida enligt denna bestämmelse.

Att det inte är aktuellt med stöd och hjälp från socialtjänsten efter placering för de ungdomar som fyllt 18 år och där ansvaret övergått till Migrationsverket beror på att de då omfattas av LMA. Den som har rätt till bistånd enligt LMA, har inte rätt till förmåner av motsvarande karaktär från kommunen (1 § LMA).

1 § andra stycket LMA: Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader.

Socialtjänstlagen
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

LMA
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1994137-om-mottagande-av-asylsokande-mfl_sfs-1994-137

Handbok, Ensamkommande barn och unga s. 49-40
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-8

Svarsfunktion för flyktingfrågor

Socialstyrelsen

106 30 Stockholm

Telefon: 075-247 30 00

www.socialstyrelsen.se

Förlängd skolplikt, möjlighet att prioritera svenskämnet före andra och extra undervisningstid i svenska är några av regeringens förslag för att förbättra skolresultaten för nyanlända elever.

70 000 elever, nästan tio procent, i den svenska grundskolan är födda utomlands. Dessa elever har svårare att nå grundskolans mål, endast 63 procent nådde gymnasiebehörighet 2010. Det är en trend som förvärrats de senare åren. Regeringen presenterar idag en rad åtgärder för att förbättra skolgången för dessa barn.


Förlängd skolplikt

För elever som kommit till Sverige efter 12-årsåldern och inte har nått målen i svenska i årskurs 9 förlängs skolplikten tills dess att målen är uppnådda eller eleven fyller 18 år.


Högst ett år i förberedelseklass


Målet är att nyanlända elever så fort som möjligt ska ingå i den ordinarie undervisningen. Ingen ska gå mer än ett år i förberedelseklass.


Prioriterad timplan


Det första året en elev går i svensk skola ska tid kunna flyttas från andra ämnen till svenskundervisningen. Föräldrar och elever ska få tydlig information om framsteg i svenskämnet.


Fler lektioner i svenska


Elever i årskurs 6-9 som är nyanlända ska kunna få mer undervisning i svenska. Regeringen anslår 30 miljoner kronor per år i statsbidrag. Det ska gå till att nyanlända elever får tre timmar mer svenska i veckan, de fyra första terminerna i svensk skola.

Flera av dessa förslag skickas idag ut på remiss. Samtidigt får Skolverket i uppdrag att fram stödmaterial till skolorna samt fördela statsbidraget för mer svenskundervisning.

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/96/98/6136ac8c.pdf

Statistik

Artiklar visade
1280301
Back to Top