(Studiematerialet för fritt användas  förutsatt att källan anges)

Självstudier, grundläggande utbildning för god man till ensamkommande ungdomar

Syfte är att studierna skall ge grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper som är relevanta för uppdraget som möjliggör att redan det första uppdraget som god man för ensamkommande ungdomar kan utföras utifrån en god kunskapsnivå och bra beredskap för att möta de krav uppdraget kräver.
Studierna kan bedrivas i valfri takt, individuellt eller tillsammans med andra intresserade i en studiecirkel utifrån den beskrivna kursplanen och de mål som anges.
(Start hösten 2012)


Komma igång med studierna är enkelt
Logga in och följ anvisningarna. Studiematerialet finns på God man akuten, är internetbaserat och i övrigt hänvisas till Jan Wallmans böcker i ämnet.
Instuderingsfrågor, testfrågor finns tillgängliga efter inloggning och möjlighet till återkoppling, frågor och respons finns på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Inledning

Uppdraget som god man har i Sverige anor från 1600 talet då medborgarna av humanitära skäl och av pliktkänsla ställde upp för att ge stöd och hjälp till de i samhället som inte klarade sig själva. Inga speciella kunskaper krävdes, solidaritet och medmänsklighet var grundstenarna i uppdraget som utfördes utan krav på ersättning när samhällets rättsliga instanser kallade.

Samhällsutvecklingen har inneburit att uppdraget som god man förändrats och blivit alltmer komplex och inte minst gäller det uppdraget som god man för ensamkommande ungdomar med sina speciella omständigheter.
Humanitet och pliktkänsla är alltid en del av uppdraget men det krävs också förmåga till samverkan, förståelse för ungdomen situation, grundläggande juridiska kunskaper inom olika områden för att  kunna tillgodose kraven på vad som kan anses vara en ensamkommande ungdoms bästa.

 

Kursplan

1.Uppdraget som god man för ensam kommande barn/ungdomar.

Mål
En god man skall känna till ungdomens rättigheter och skyldigheter, vad som kan anses vara ungdomens bästa, gode mannens ansvar som ställförträdande vårdnadshavare och föremyndare och ha insikt om sitt val av förhållningssätt till ungdomen, känna till uppdragets uppgifter och de lagar och förordningar som styr uppdraget.
Ingående moment
Förhållningssätt och anknytning till ungdomen, ansvar, befogenheter, begränsningar, Föräldrabalken, Lag om god man för ensamkommande barn, Barnkonventionen, ungdomens rättigheter och skyldigheter.


2. Asylprocessen för ensamkommande ungdomar
Mål
Kännedom om Migrationsverkets uppgifter, åtgärder vid besked om uppehållstillstånd respektive avslag, grunder för överklagande alternativt återvändande, Dublinförordningens konsekvenser för ensamkommande ungdomar.
Ingående moment
Utlänningslagen, Migrationsverkets organisation och ansvar, Utlänningslagen, permanent uppehållstillstånd, klassificering av beslut, avslag, överklagande, återvändande, vekställighet,Eu:s flyktingpolitik, Dublinförordningen, eftersökning av och återförening med närmast anhöriga.


3
. Samarbetspartners

Mål
Kännedom om myndigheters, företags, förvaltningar, organisationers, boendens ansvar och uppgifter. Kunna genomföra samtal med ungdomen med hjälp av tolk och förstå betydelsen av samarbete med  vuxna kring ungdomen.
Ingående moment
Överföremyndare/nämnds uppgifter, erfarenhetsutbyte med andra gode män, Migrationsverket, Socialtjänstlagen, Socialtjänstens ansvar, socialsekreterare och BBIC, skola, språkintroduktion, HVB/familjehem/EBO, offentligt biträde, tolk och tolksamtal, frisk-sjukvård, BUP, frivilligorganisationer, samarbete och samverkansfrågor.

 

4. Ensamkommande ungdomar och god man
Mål
Förståelse för ungdomens situation och betydelsen av kunskap om ungdomens religion och förhållanden i hemlandet. Kunskap om problem som kan uppstå med uppdraget och  möjliga lösningar, ungdomens ekonomi, tidåtgång och ersättning för uppdraget.
Ingående moment
Den ensamkommande ungdomens livssituation, religion, landkunskap, problem och lösningar, ekonomiska bidrag från Migrationsverket, socialtjänsten och studiemedel från CSN, tidåtgång för uppdraget samt ersättning som god man före och efter PUT samt som särskilt tillfördnad vårdnadshavare.


För ytterligare information om kurs, självstudier och föreläsningar, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. telefon 0704-820410. (Kursmaterialet får användas fritt förutsatt att källan anges.)

 












 









 

 
























 


Handel med minderåriga omfattar dels det man brukar kalla  trafficking som handlar om att utnyttja barn och ungdomar för sexuella syften dels också om att utnyttja barn och ungdomar för arbete, stölder, organhandel, tiggeri, narkotikahandel etc.

 

Släkt och vänner

Om personer som uppger sig vara släkt eller vänner kontaktar boendet eller god man och vill att att den minderåriga ska åka iväg för att träffa dem, är det bara att säga ifrån.
Att  träffa släkt och vänner är positivt men det första mötet skall ske på boendet efter överenskommelse så att du i möjligaste man kan försäkra dig om att personerna är vad de utger sig för att vara.
Efterhand kanske det finns skäl att släppa på tyglarna när du lärt känna den minderåriga bättre och bildat dig en uppfattning om släkt och vänner men tills dess anledning att vara restriktiv.
Vid alla tillfällen den minderåriga på egen hand eller tillsammans med en kompis vill åka iväg från boendet skall du informeras och tillfrågas av personalen på boendet om inte annat är överenskommet.


Minderåriga försvinner

Varje år försvinner underåriga från boenden och det är sällan att de påträffas. En del går under jorden för att undvika avvisning eller överföring men det finns också ungdomar som inte har det skälet som försvinner oförklarligt och ingen tycks veta vad som händer med dem. Därför finns det skäl att vara restriktiv och medveten om att ungdomarna löper risk att utnyttjas av  personer som vill tjäna pengar på dem.
Det finns platser som inte är bra miljöer och där ungdomarna kan råka illa ut som god man bör du prata med de underåriga om detta och inte tillåta att de släpps iväg vind för våg.

Anmälan

Om det finns anledning tro att ungdomen utnyttjas av personer som utger sig för att vara vänner eller släktingar, anmäl detta till Socialtjänsten. Man behöver inte veta säkert det räcker med att tro att det kan vara så för att göra en anmälan, anonymt också.
UNICEF har bra information om handel med barn och ungdomar.


Slaveri
( Följande text är hämtat från UNICEF)

Människohandel är en form av slaveri där framförallt barn och kvinnor behandlas som egendom
 FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking, som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Rekryteringsmetoderna består av allt från fagra löften om en bättre tillvaro och framtid till ren kidnappning. Över hela världen kämpar vi för att stoppa den här grymma exploateringen av barn och vi ser till att barnen som drabbas får rehabilitering 




Vad innebär begreppet handel med barn?



Med handel med barn (så kallad child trafficking) menas enligt såväl internationell som svensk rätt att någon till exempel rekryterar, transporterar eller inhyser ett barn och tar kontroll över henne eller honom i syfte att utnyttja barnet på olika sätt. Ofta är tre länder inblandade: ursprungslandet (barnets boendeland), destinationslandet (det land som tar emot barnet) och transitländer (genomfartsländer), men människohandel kan även ske inom ett lands gränser.

Hur utnyttjas barnen?
Barnen som faller offer för människohandlarna behandlas som varor som säljs och köps och utnyttjas hänsynslöst, för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Både flickor och pojkar utnyttjas exempelvis sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Många fråntas sina pass, hålls inlåsta eller saknar på andra sätt kontakt med det omgivande samhället  kanske för att de inte kan språket eller helt enkelt för att de är så rädda att de inte vågar söka sig ut.

Svåra psykiska och sociala följder



Offren för människohandel utsätts bland annat för hot, misshandel, övergrepp, våldtäkt, tortyr, fysiska skador, förödmjukelser och förnedring. Barnen får förutom fysiska skador mycket svåra psykiska men, och förlorar sin barndom och ungdom. Konsekvenserna blir trauma och depressioner.
Trafficking kan också få mycket allvarliga sociala följder, inte minst för de unga kvinnor och flickor som sålts för sexuellt utnyttjande. De som lyckas fly och återvända till sitt hemland möter en mycket tuff verklighet där de har svårt att återanpassa sig. På grund av skam och skvaller accepteras de ofta inte av sin familj eller sin hemby och blir socialt utstötta. De får alltför sällan den hjälp till rehabilitering som de behöver och därför är risken stor att de på nytt utnyttjas i prostitution eller annan exploatering.

Världens tredje största organiserade brottslighet



Trafficking är en omfattande och lönsam, internationell och ofta välorganiserad handel som finns överallt i världen. FN uppskattar att omkring 1, 2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år. Eftersom verksamheten är dold och olaglig, finns ingen exakt statistik över hur många som drabbas.
Att människohandeln är så lukrativ beror på att den sker i flera led med många aktörer. Människor kan, till skillnad mot andra varor, säljas om och om igen. Sexhandeln är en mycket lukrativ marknad för den som på något sätt är delaktig i att förmedla kontakter mellan köpare och offer. Det är vanligt att en hel kedja av personer finns bakom en flicka som prostituerar sig, till exempel rekryterare, pojkvänner, transportörer och hyresvärdar.
FN beräknar att de kriminella grupperna tjänar cirka sju miljarder dollar varje år på handeln med kvinnor och barn. Det innebär att människohandel idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel.

Varför säljs barn?



De främsta orsakerna till att handel med barn existerar är utbredd fattigdom och maktlöshet. Barnen kommer ofta från fattiga förhållanden och svåra sociala livsvillkor. De har många gånger levt i omgivningar med våld, missbruk och förtryck och kanske inte gått i skola. Många kidnappas och tvingas in i handeln, andra lockas av löften om jobb och ett bättre liv i något annat land eller område. Andra anar oråd, men är tillräckligt desperata för att vara beredda att pröva i princip vad som helst i hopp om att det ska bli bättre för familjen. Det förekommer även att föräldrar frivilligt skickar sina barn till ett annat land för att skydda dem mot våld eller mot tvångsrekrytering till militär verksamhet i hemlandet.
Att barn i hög grad utnyttjas beror på att de är lättare att exploatera än vuxna. I grunden handlar det också om att det finns människor som betraktar barn, och särskilt flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. Efterfrågan när det gäller sexuella tjänster, främst bland män, är ett annat skäl till att barn köps och säljs för att utnyttjas i prostitution.

Vilka är handelsvägarna?


Vägarna för människohandeln förändras hela tiden i takt med ekonomiska och politiska omständigheter, skärpning av lagstiftning eller att polis och tull blir mer uppmärksamma på problemet. Men fortfarande sker handeln främst från landsbygd till stad och från fattigare till rikare regioner. Handeln med barn sker i alla riktningar i världen men de främsta vägarna fortsätter att vara från syd till nord och från öst till väst.

Hur ser verkligheten ut i Sverige?


Det saknas uppgifter om hur många barn som förs till Sverige varje år för att utnyttjas. De fall som hittills upptäckts handlar om barn som sålts för att utnyttjas i sexhandeln, delta i stöldligor eller för att tigga. Människohandeln är välorganiserad och komplicerad. Offret befinner sig ofta i en beroendeställning till människohandlarna och ser inget annat alternativ än att vara lojala mot dem. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Flickan eller pojken berättar därför sannolikt inte heller om sin situation och ber inte själv om hjälp.


Svensk lagstiftning


I brottsbalken finns en särskild bestämmelse om människohandel, ett brott som kan ge upp till tio års fängelse. Andra bestämmelser som kan vara relevanta i sammanhanget gäller koppleri, köp av sexuell tjänst, köp av sexuell handling av barn, olaga frihetsberövande och människosmuggling. I Sverige är det förbjudet att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja, det vill säga att prostituera sig.
Enligt utlänningslagen kan den som varit utsatt för människohandel få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under den tid som en rättegång pågår. Däremot är det svårt att få ett permanent uppehållstillstånd.
Socialtjänstlagen och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige. Det är alltså socialtjänsten som har ansvar för skydd och vård av barnen så länge de finns i Sverige. Lagen om god man för ensamkommande barn anger att ett barn som vid ankomsten till Sverige är skilt från sina föräldrar har rätt att få en god man


Vad gör UNICEF i världen?



Vi arbetar för att förhindra människohandel genom att påverka lagstiftning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. En viktig del är det förebyggande arbetet. Föräldrar, lärare och barn i riskområden söks upp och informeras om den verklighet som ofta döljer sig bakom fagra löften om arbetstillfällen i städer och andra länder.
Vi kämpar också för att alla barn ska få gå i skolan, där de skyddas mot exploatering och får kunskap om sina rättigheter. Vi samarbetar med polis och tull i olika länder för att tillsammans identifiera offer och genomföra räddningsaktioner. De barn som räddas från till exmpel prostitution ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser, chans att få utbildning och återförenas med sin familj, om det är bäst för barnet.

bVad gör UNICEF i Sverige?
I Sverige arbetar vi för att bilda opinion och påverka beslutsfattare i syfte att handeln med barn ska upphöra. Det krävs både förebyggande åtgärder och direkt hjälp till dem som utnyttjas i människohandeln. Målet är att varje enskilt barn ska få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade (se ovan).
UNICEF Sverige har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram skriften "Kan det vara människohandel?" som syftar till att hjälpa handläggare och utredare vid olika myndigheter att upptäcka barn som utsatts för människohandel. Här finns bland annat en checklista med frågor och åtgärder som kan behöva vidtas. Hämta skriften som en pdf eller beställ den gratis genom att maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
UNICEF Sverige anser att det krävs omfattande insatser för att förebygga handeln med barn och hjälpa de barn som drabbats. Vi arbetar därför för:
En skärpt och tydlig lagstiftning som innehåller en särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken. Det måste framgå av lagen vilken typ av exploatering som barn kan vara utsatta för. Barn under 18 år måste ha ett absolut skydd.
Ökade utbildningsinsatser för personal inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det krävs både ökad kunskap om vad människohandel är och om hur myndigheterna ska agera om misstanke finns att ett barn är utsatt för det.
Bättre hjälp och stöd till de barn som är offer för människohandel. Utgångspunkten måste vara barnets bästa och att en ordentlig utredning görs om lämpliga insatser. Samarbete krävs mellan socialtjänst, polis och Migrationsverket, samt kontakter med myndigheter och organisationer i barnets hemland.
En nationell handlingsplan mot människohandel med särskilda åtgärder för att bekämpa handeln med barn.
Att regeringen tar initiativ inom EU för att främja politisk vilja och avsätta resurser så att människohandeln med barn upphör.
Förbättrad statistik för att veta hur många barn som faller offer för människohandeln i Sverige och om den, som det befaras, ökar.

Vad säger Barnkonventionen?


2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
34 Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
35 Staten ska bekämpa handel med barn.
39 Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Källa UNICEF, Sverige
http://www.polisen.se/Aktuellt/Rapporter-och-publikationer/Rapporter/Publicerat---Nationellt/Dokument/Manniskohandel-for-sexuella-och-andra-andamal-2010/

Som god man/sfv borde man kunna utgå ifrån att hanteringen av läkemedel på HVB för ensamkommande unga sköts professionellt, säkert och enligt gällande regelverk. Men så är det nödvändigtvis inte.
Bristfälliga rutiner, rullande arbetstidsschema, bristande kompetens hos pesonalen och att socialtjänsten inte uppmärksammar frågan kan innebära att läkemedel kommer på avvägar eller att medicineringen inte ges  på så sätt som läkare  föreskrivit. Oavsett om det gäller självmedicinering eller delegation kan konsekvenserna bli allvarliga för de ungdomar som behöver medicin och som förlitar sig på att personalen gör rätt. 
Återigen kan gode män som på ideell grund ställer sig i samhällets tjänst konstatera att det som skall vara på ett bestämt sätt inte är det.  Myndigheter och förvaltningar med ansvar för verksamheten gör inte det som krävs och tillsynmyndigheten, IVO i det här fallet, klarar inte av tillsynen. Saken blir inte bättre av att vårdcentraler och distriktsköterskor inte självklart samarbetar med HVB i frågan.

Säker läkemedelshantering även vid egenvård (återgivet utifrån Socialstyrelsens anvisningar)

Även om den samlade HVB-verksamheten i landet uppvisar skillnader ifråga om verksamheter så finns en beståndsdel i något som skulle kunna kallas för en minsta gemensam nämnare, nämligen läkemedel. Det finns ett mycket detaljerat och noggrant regelverk med bindande föreskrifter hur de olika momenten (ordination, iordningställande och administrering) ska utföras och av vem. Vi redovisar bestämmelserna och vilka begränsningar och samtidigt möjligheter som finns för praktisk och ändamålsenlig tillämpning och tillgodoseendet av föreskrivna säkerhetskrav.

De gällande föreskrifterna som har sin utgångspunkt i grundläggande krav i bl.a. hälso- och sjukvårdslagstiftningen är samordnade i en författning (SOSFS 2000:1). Men den har varit föremål för ändringar vid ett flertal tillfällen och nu finns ett ytterligare ändringsförslag med förslag på ”Läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar”. I förslaget finns också krav på ”Läkemedelsberättelse” och ”Närståendes medverkan”. Vi informerar om förslaget och nyheterna.

Sedan en tid tillbaka finns inom ramen för Socialstyrelsens författningar föreskrifter om egenvård (SOSFS 2009:6). I förskrifterna finns klara och tydliga regler för hur förskrivaren ska göra den individuella bedömningen av patientens/läkemedelsmottagarens förmåga att själv kunna ta ansvar för sin läkemedelsbehandling. Vi redovisar bestämmelserna och gällande förutsättningar och krav.



Delegering

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering förtydligas delegeringsförfarandet. Sjuksköterska kan, enligt Patientsäkerhetslagen och SOSFS 1997:14, delegera arbetsuppgifter till annan befattningshavare som hon bedömt har tillräckliga kunskaper för uppgiften.
Delegering innebär att någon som tillhör hälso- och sjukvårds-personalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till annan person som saknar formell men har reel kompetens för uppgiften.

 

Formell kompetens 

Formell kompetens innebär legitimation för yrket. Sjuksköterskan är den som har formell kompetens gällande uppgifter i läkemedelshanteringen.

 

Reel kompetens

Reel kompetens innebär att någon genom praktisk yrkes-erfarenhet eller genom fortbildning erhållit kompetens för den uppgift som avses att delegeras. 

 


Delegeringsbeslut

 

I kommunens hälso- och sjukvård får en sjuksköterska, genom delegering överlåta åt en annan personal att iordningställa och administrera läkemedel eller andra sjukvårdsåtgärder. En förutsättning för delegering är att en god och säker vård av den boende/brukaren kan garanteras. Även sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan delegera arbetsuppgifter till annan personal. Delegering bör ske restriktivt och efter säkerställande av den aktuella personens kompetens, erfarenhet, noggrannhet, omdöme och lämplighet i övrigt.

Delegeringar ska vara skriftliga, personliga, tidsbestämda och ska regelbundet omprövas.

Innan delegeringen ska den som vill delegera en uppgift till dig ge information om författningar och den medicinskt ansvariga sjuksköterskans (MAS) riktlinjer om delegering, läkemedelshantering och avvikelsehantering för att du ska förstå vad delegering innebär.

 

Den som delegerar en arbetsuppgift ansvarar för sitt beslut. Vid delegering måste alltid den som delegerat en arbetsuppgift förvissa sig om att den som delegerats arbetsuppgiften kan utföra den på ett tillfredsställande sätt.

 

Den som får en delegering och saknar kunskap för uppgiften är skyldig att informera sjuksköterskan om att hon/han inte klarar uppgiften. Vid en delegering får man inte åta sig en uppgift som man bedömer sig inte vara kompetent att utföra

 

Delegeringsbeslut skall vara klart definierade, personliga och skriftliga. Beslut om delegering av arbetsuppgift kan gälla för enstaka tillfällen eller för en begränsad tid - dock högst 1 år. Delegeringsbeslutet bör förvaras minst tre år.

 

Den som delegerat en arbetsuppgift skall kontinuerligt bevaka att uppgiften fullgörs på sätt som är förenligt med god vård och säker vård. Om beslutet inte längre är förenligt med god och säker vård skall det omedelbart återkallas.

 

Delegering är personlig, vikarie på tjänsten övertar inte den delegerade arbetsuppgiften. Den som fått en delegering får aldrig delegera vidare till någon annan.

 

Delegeringsbestämmelserna gäller oavsett om delegeringen sker inom den egna organisationen eller över en verksam-

hetsgräns. Arbetsledare och MAS skall underrättas om de delegeringar som sker inom verksamhetsområdet.

 

Områdeschef informerar personal vid nyanställning att läke-

medel ej får ges utan delegering.

 

Lämnar den som fattat beslut om delegering sin befattning upphör beslutet att gälla. Efterträdaren tar ställning till om delegeringsbeslutet fortfarande gäller. Om uppgiftsmottagaren tillfälligt är tjänstledig, kan delegationsbeslutet gälla om giltighetstiden fortfarande löper då denne återinträder i tjänst.

 

Checklista delegering 

1. Genomgång av - Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter.

2. Genomgång av läkemedelshantering i hälso- och sjukvård.

3. Genomgång av Apodos-systemet och hur en dosett fungerar.

4. Genomgång av olika administrationsformer.

5. Praktisk administrering (överlämnade under överinseende) innefattande kontroll av namn - datum - klockslag.

6. Genomgång av vikten av rapportering till sjuksköterskan vid förändringar i den boendes tillstånd.

7. Kunskapsprov. 

8. Genomgång av dokumentation i samband med överlämnandet av läkemedel.

9. Lämna ut rutiner vid överlämnandet av läkemedel.

 

 

Delegering av iordningställande av läkemedel

Enligt läkemedelshantering i hälso- och sjukvård, kan sjuksköterska endast delegera iordningställande och administrering (överlämnandet) av följande läkemedel:

receptfritt tarmreglerande läkemedel

injektion av insulin med insulinpenna

överlämna iordningställda läkemedelsdoser

läkemedel som av tillverkan färdigställts för att överlämnas direkt till den boende (exempelvis flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med klysma samt inhalator med inhala-
tionspulver)

vidbehovs läkemedel, vid akuta kända situationer (se nedan).

 

Stående ordinationer av flytande läkemedel
Iordningställande av flytande läkemedel som ej avses i ovanstående text, kan generellt ej delegeras. Dock kan undantag göras efter sjuksköterskans bedömning till undersköterska/vårdbiträde som har goda kunskaper och kännedom om vårdtagarens behov. Delegeringen görs skriftligt. Försiktighet bör iakttas vad gäller delegering av iordning-
ställande av haldoldr, cicordinol och antibiotika.

Blankett
Delegation av läkemedelsordination gällande pandemisk influensa, influensa- och pneumokockvaccination

Lagstöd
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:14)
Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering (SOSFS 2001:01)
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)
Ändring i föreskriften om läkemedelshantering (SOSFS 2001:17)
Ändring i föreskriften om läkemedelshantering (SOSFS 2005:24)

 

 

Definition av egenvård

Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd, som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en person själv kan utföra.

Den egenvård som personen själv utför eller med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård. Läkare och övrig legitimerad

hälso- och sjukvårdspersonals bedömning, planering och uppföljning av egenvården är alltid hälso- och sjukvård.


Bedömning

Vilka åtgärder som utgör egenvård kan inte anges generellt utan är beroende av omständigheterna i varje enskilt fall. Bedömningen kan endast

göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom det egna ansvarsområdet.

Bedömning och planering av egenvård skall alltid ske i samråd med patienten. Bedömningen kan bli olika för samma patient och åtgärd beroende

på var patienten befinner sig i vårdkedjan.

Bedömningen skall utgå ifrån patientens:

1. 2. 3.

Fysiska hälsa (funktionsförmåga) Psykiska hälsa ( t ex minne, koncentration, förståelse) Livssituation (t ex fysisk miljö, sociala förhållande)


Riskanalys

I bedömningen ska en riskanalys ingå. Om analysen visar att det finns risk för att patienten skadas får en hälso- och sjukvårdsåtgärd inte

bedömas som egenvård.


Läkemedel

Om patienten inte har förmåga att förstå och klara av att sköta sin medicinering själv ska den alltid utföras av hälso- och sjukvårdspersonal och

åtgärden kan därför aldrig bedömas som egenvård. I dessa fall gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om

läkemedelshantering inom hälso- och sjukvårdens tillämpas.

4Om läkemedelshanteringen är bedömd som egenvård men den enskilde är i behov av praktisk hjälp/handräckning, kan patienten ansöka om

bistånd enligt socialtjänstlagen.


Dokumentation

Egenvårdsbedömningen ska dokumenteras i patientens journal och ska beskriva följande:

Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård  Vem som ska utföra egenvården  Hur information och instruktioner skall ges till dem som

ska utföra egenvården

Vem ska kontaktas om något oförutsett händer t ex att patienten utsätts för skada.  Vem ska kontaktas om patientens situation förändras.

Vem som skall följa upp egenvårdsbedömningen  Hur och när egenvården ska följas upp.

När en omprövning av egenvården ska göras Patienten ska få en kopia av egenvårdsbedömningen, som kan vara ett utdrag ur journalen

eller dokumenterad på en särskild blankett (bilaga 1)


Bistånd socialtjänstlagen (SoL)

Har patienten behov av hjälp med att utföra egenvårdsåtgärderna kan han/hon ansöka om bistånd för praktisk hjälp/handräckning med egenvård. Ansökan görs till kommunernas socialtjänst med egenvårdsbedömningen som underlag för beslut.

 

 

I Sverige råder brevhemlighet
Personal på HVB, familjehem kan ha öppnat brev som ställts personligen till de barn/unga som bor där.  Det får de inte göra detsamma gäller för gode  män och vårdnadshavare som inte heller kan utfärda en fullmakt till personalen att öppna ungdomens post. 
Att det kan finnas goda skäl att i vissa fall hjälper inte, utan barn/ungas tillstånd är det olagligt.

I Sverige råder brevhemlighet som innebär att om någon olovligen bereder sig tillgång till en postförsändelse som kommit till barn/unga begår man ett brott enligt Brottsbalkens 4 Kap. 8 §.Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller i ett elektroniskt kommunikationsnät, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2012:280).

9 § Den som, utan att fall är för handen som i 8 § sägs, olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under lås eller eljest tillslutet, dömes för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år. Det framgår av 4:8-9 BrB.


Vad gäller godmansskapet specifikt så framgår av 11 § Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn, att flertalet av reglerna i Föräldrabalken som avser godmanskap ska tillämpas. Som god man ska du företräda barnet och ta till vara barnets intresse i olika angelägenheter. Det finns dock inget stadgande i FB som ger dig som god man eller vårdnadshavare behörighet att öppna ett brev som är adresserat direkt till barnet. Detta även om öppnandet är ett led i företräda barnet. 

Föreligger en nödsituation, så att fara hotar barnets liv, hälsa eller egendom och du öppnar barnets post för att försöka undanröja faran, kan det föreligga grund för ansvarsfrihet enligt 24 kap. 4 § BrB. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs dock att det är försvarligt att du öppnar brevet. D.v.s. att faran motiverade ett öppnande av barnets post och att du inte hade möjlighet att undanröja faran på annat sätt, än genom att utan barnets tillåtelse, öppna barnets post.

Det är alltså förbjudet att olovligen öppna någon annans post, även brev adresserade till omyndiga. För att få göra det krävs att du som god man antingen har barn/ungas samtycke eller stöd i lagen annars anses man öppna posten olovligen vilket man kan dömas för.

För ungdomar som väntar på beslut  i asylärendet är varje dag av ovisshet en påfrestning  med hopp om det bästa men ängslan för det värsta och ett brev en god eller dålig underrättelse Som god man och vårdnadshavare vill du självklart kunna förklara innebörden i brev som kommer från Migrationsverket, Migrationsdomstolar eller Landsting för att undvika missförstånd. Om du anser att det är viktigt för att du ska kunna utföra ditt uppdrag som god man på bästa sätt och det kan motiveras med hänsyn till barnets bästa att du läser barnets post frågar barnet om samtycke till att öppna dennes post. Förklara vad svensk lag och Barnkonventionen säger om bar/ungas rättigheter och varför du vill kunna öppna posten. Om det finns ett samtycke kan det ske muntligen eller skriftligen men bevittnas i bägge fallen. Ett bevittnat skriftligt samtycke är att föredra för att undvika missförstånd. 

Förklara tillvägagångssättet för chefen för HVB hemmet, vuxna på EBO och familjehemmet. Var inte så säker på att dessa  gillar det här upplägget. För en del HVB, EBO och familjehem  kan det vara en alldeles ny ordning som kan uppfattas som en inskränkning av det som i många fall uppfattats som en självklar uppgift för personalen och att den gode mannen öppnar posten ett ifrågasättande av förtroendet för de som arbetar på boenden.

under arbete

Den remiss regeringen överlämnat till Lagrådet Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå är viktig information för nyanlända elever på introduktionsprogram då det innebär att de som beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader får möjlighet att slutföra studierna för att bli behöriga till studier på ett nationellt program. Om studierna på det nationella programmet är yrkesinriktade och leder till en examen möjliggör det en anställning och i förlängningen att de kan beviljas permanent uppehållstillstånd.

Ansvariga myndigheter har ett ansvar för och säkerställa att berörda ungdomar får tillgång till relevant information från nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa, som framgår av Barnkonventionen.

Med tanke på extremt långa väntetider, tillfälliga uppehållstillstånd och en försämrad psykisk hälsa och andra omständigheter borde ansvariga myndigheter med vissa förbehåll informera om regeringens förslag som beräknas träda i kraft 1 juni 2017.  Sannolikt skulle det påtagligt förbättra situationen för ungdomar som idag lever ovisshet om framtiden och är okunniga om konsekvenserna av tillfälliga uppehållstillstånd.

http://www.regeringen.se/4adf30/contentassets/11a4383d7c384c5c80c691ce5158c562/uppehallstillstand-for-studier-pa-gymnasial-niva

https://www.mp.se/just-nu/10-fragor-till-maria-ferm-om-forslag-om-langre-uppehallstillstand-gymnasiestudier

__________________________ 

Beslut om tillfälligt uppehållstillstånd 13 mån kan leda till uppehållstillstånd

تسميم أقامت هاي موقت ١٣ ماهه امكان أقامت دائميي شدن دارد.

 

Om några månader blir det troligen nya bestämmelser som innebär att du som fått eller får ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader kan få det förlängt med 13 månader om du sköter dina studier. 

تا چند ماهاي ديگر مقررات هاي جديدي پيشمياد كه به معنايي است، كسانيكه حقامت موقت ١٣ ماهه گرفته است يا خواحد گرفت ميتواند ١٣ ماهه ديگر تمديد شود اگر همه چيز در مكتب خوب پيش برود و كسانيكه مسعوليت پزير باشند در مكتب.

 

Om du efter 13+13 månader alltså 2 år och två månader eller tidigare kommer  in på ett nationellt program får du studera så länge, att du hinner få en yrkesutbildning.  

اگر شما بعد از ١٣+١٣ هاه يعني ٢ سال و ٢ ماه در داخل  يك  درس پروگرام ملي شويد ميتوانيد درس هاي خود را ادامه بدهيد تازمانيكه،" yrkesutbildning" يا آموزش شغل شما تمام شود يا خاطمه پيدا كند.

 

När du fått  yrkesutbildning har du 6 månader på dig att få ett arbete vilket inte borde bli ett problem om du studerar för att bli elektriker, vårdbiträde, snickare och liknande jobb som är bra betalda.

وقتي "yrkesutbildning" يا آموزش شغل شما به پايان ميرسد آن وقت شما ٦ ماه وقت داريد داخل كار يا شغل شويد. كسانيكه شغل نجاري، برق, يا يك بخش از پرستاري و يا شغل هاي هم شكل اين ها را خوانده باشند و حقوق خوب داشته باشد، نخواهد كدام مشكلي پيش بياد براي كار دريافتن يا كار كردن.

 

Alltså du blir inte utvisad efter 13 månader om du sköter dina studier. Tvärtom kan du få permanent uppehållstillsånd. Men då måste du välja att studera och förstå att din fritid blir mindre. 

 

Det är upp till dig att ta den här chansen.

يعني تو نخواهد دوباره به كشورت فرستاده و يا ديپورت شوي بعد از ١٣ ماه، اگر شما مواظب درس هاي خود باشيد. برعكس تو ميتواني اقامت دائمی دريافت كني. آن وقت تو بايد درس خواندن را انتخاب كني و بفهمي كه تفريحات شما كمتر ميشود. اين مربوط به شما ميشود كه اين شانس را انتخاب كنيد.

________________________________________________

Beslut om tillfälligt uppehållstillstånd 13 mån kan leda till uppehållstillstånd

Om några månader blir det troligen nya bestämmelser som innebär att du som fått eller får ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader kan få det förlängt med 13 månader om du sköter dina studier.

Om du efter 13+13 månader alltså 2 år och två månader eller tidigare kommer  in på ett nationellt program får du studera så länge, att du hinner få en yrkesutbildning.

När du fått  yrkesutbildning har du 6 månader på dig att få ett arbete vilket inte borde bli ett problem om du studerar för att bli elektriker, vårdbiträde, snickare och liknande jobb som är bra betalda.

Alltså du blir inte utvisad efter 13 månader om du sköter dina studier. Tvärtom kan du få permanent uppehållstillsånd. Men då måste du välja att studera och förstå att din fritid blir mindre.

Amhariska (etiopien)


ጊዜያዊ የመኖሪያ ፈቃድ ላይ ውሳኔ 13 ወር የመኖሪያ ፈቃድ ሊያስገኝ ይችላል

 

ሄይ, የእርስዎን ቋንቋ ወደ ይህንን መረጃ መተርጎም እና ከጓደኞች እና ቤተሰብ ጋር መላክ ይችላሉ

 

በጥቂት ወራት ውስጥ ምናልባት እየተቀበሉ ወይም የእርስዎን ጥናት እንዲንከባከቡ ከሆነ ከ 13 ወር እንዲራዘም ማግኘት ይችላሉ 13 ወራት ውስጥ ጊዜያዊ የመኖሪያ ፈቃድ ያገኛሉ ለማረጋገጥ አዳዲስ ሕጎች ይሆናል.

 

ከዚያም 13 + 13 ወራት ሁለት ዓመት እና ብሔራዊ ፕሮግራም ውስጥ ገብቶ ከሁለት ወራት በኋላ, እናንተ ለረጅም ጊዜ ጥናት ከሆነ, የሙያ ስልጠና ማግኘት ጊዜ አላቸው.

 

እናንተ 6 ወራት ስልጠና ለመሆን በማጥናት ከሆነ ችግር መሆን የለበትም አንድ ሥራ ለማግኘት ጊዜ የኤሌክትሪክ, ነርሲንግ ረዳት አናፂዎች እና በደንብ የሚከፈላቸው መሆኑን ያሉ ስራዎች.

 

የእርስዎን ጥናት እንዲንከባከቡ ከሆነ ስለዚህ 13 ወራት በኋላ ከአገር አይሆንም. ከዚህ በተቃራኒ, ቋሚ uppehållstillsånd ማግኘት ይችላሉ. ነገር ግን ከዚያም ለማጥናት እና ጊዜ ያነሰ ሊሆን እንደሚችል መረዳት መምረጥ ይኖርብናል.

ይህ እድል እንዲወስዱ ድረስ ነው

Migrationsverket följer noga utvecklingen i Irak

Utvecklingen i norra Irak är mycket oroande och Migrationsverket följer därför noga utvecklingen. I en ny kommentar ändrar verket inte sin tidigare rättsliga bedömning av situationen, men förtydligar hur minoriteters skyddsbehov ska prövas och i vilka fall interna flyktalternativ kan bli aktuella.
Det främsta syftet med den nya rättsliga kommentaren är att ge Migrationsverkets medarbetare vägledning vid bedömningen av irakiska asylsökandes skyddsbehov.

Information och analys från Lifos
IS (Islamiska staten, tidigare ISIS) har på ett halvår lagt under sig en tredjedel av Iraks yta. Framryckningen fortsätter i landets norra och centrala delar. Anbar, Nineva, Salah al-Din och Diyala fortsätter att vara de mest stridsdrabbade provinserna. IS har utan nämnvärt motstånd erövrat bland annat provinsen Salah al-Dins huvudstad Tikrit och hejdades inte förrän utanför Samara, 12 mil norr om Bagdad.
Den 3 augusti tvingades de kurdiska Peshmergastyrkorna till reträtt från Sinjar i västra Nineva efter en motoffensiv från IS. Uppemot 200 000 civila, del flesta yezidier, tvingades på flykt. Många är nu fast på Shingalberget nära Sinjar. Situationen för dem är mycket svår; människor dör av hunger och törst. Peshmergatrupper och hjälporganisationer har kunnat nå dem med viss hjälp och transporterat flera tusen med helikopter till den kurdiska regionen (KRI).

USA har satt in flyg för att hejda IS:s snabba framryckning och hjälpa civila på flykt. Man hoppas samtidigt att hindra att stridigheterna sprider sig till KRI.
I Bagdad förekommer inga strider, däremot har bilbomber och skjutningar blivit vanligare. Från de södra provinserna har få incidenter rapporterats. Lifos, Migrationsverkets enhet för landinformation och landanalys, bedömer att IS:s ökade aktiviteter i norr minskat dem i Bagdad och Babil. Organisationen verkar inte ha kapacitet till att föra ett tvåfrontskrig, vilket sannolikt inte regeringssidan heller har.
IS:s framryckning har drabbat befolkningen i Ninevaprovinsen särskilt hårt. I Nineva bor stora delar av Iraks minoriteter. Kristna har flytt gång på gång. Andra minoriteter som turkmener, shabaker och yezidier har i flera fall inte fått möjlighet att fly utan har mördats direkt när IS intagit ett område. I de områden som IS har erövrat har kvinnor utsatts för våldtäkter och tvångsgifte. Det rapporteras också att unga kvinnor och flickor kidnappas och utnyttjas som sexslavar.
Uppemot 1,2 miljoner människor har drivits i internflykt genom IS:s erövring av landområden i norra och centrala Irak. De flesta har försökt hålla sig kvar i sina hemprovinser. Av dem som sökt skydd i någon annan provins har KRI tagit emot majoriteten.

Rättslig bedömning
Migrationsverket bedömer att det fortfarande råder inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i de fyra provinserna Anbar, Nineva, Salah al-Din och Diyala. Det finns inga tecken på att striderna kommer att mattas av i dessa provinser.
I resten av Irak, med undantag för de kurdiska provinserna (KRI), råder det enligt Migrations­verket andra svåra motsättningar. I KRI är säkerhetsläget och det politiska läget stabilt.
Inte i någon provins har våldet nått den omfattningen att alla som befinner sig där löper risk att drabbas enbart genom att vistas där.
– Därför måste en individuell bedömning av skyddsbehovet göras i varje enskilt asylärende. En sådan prövning utgår från aktuell landinformation. Ju lägre konfliktnivån är desto högre krav ställs på den sökandes individuella utsatthet för att den sökande ka kunna få skydd i Sverige, säger tjänsteförrättande rättschef Carl Bexelius. 
Vid den individuella prövningen är det också viktigt att ta hänsyn till om den sökande tillhör någon av de särskilt utsatta minoriteter som omnämns i kommentaren. Det kan då bli aktuellt att bevilja skydd enligt flyktingbestämmelsen i utlänningslagen.
Personer som kan få effektivt skydd i någon del av hemlandet anses inte vara flyktingar enligt en sedan länge accepterad princip inom den internationella flyktingrätten. Mot bakgrund av att endast delar av Irak påverkas av den pågående konflikten finns det fortfarande möjligheter för den som är skyddsbehövande på sin hemort att söka skydd i någon annan del av Irak. Med hjälp av aktuell landinformation gör Migrationsverket en individuell bedömning om internflykt kan vara relevant och rimligt i varje enskilt asylärende.
Migrationsverket kommer givetvis att ta hänsyn till det föränderliga läget i Irak i arbetet med personer som ska återvända dit efter att ha fått avslag på sina asylansökningar.
Migrationsverket fortsätter att noga följa utvecklingen i Irak. Läs mer i den rättsliga kommentaren om situationen i Irak

 

Jobbar 12 timmar om dagen för en femtiolapp
I Europa går varje år tusentals unga asylsökande under jorden efter att ha nekats asyl och skall utvisas till sitt hemland eller överföras till en annan EU stat.
Enbart i Sverige har i år närmare ett hundratal försvunnit.
De som går under jorden lever för stunden, glädjeämnena är få, varje dag är en kamp för att överleva och varenda krona eller euro är välkommen.Om tillfälle ges tar de tillfälliga underbetalda jobb på någon biltvätt, bygge eller restaurang hos mindre seriösa arbetsgivare eller hushållsarbeten i privat hem. 
I många fall tvingas de till kriminalitet och prostitution.

 

 

 

 

 

 

 

Jovisst lyckas många men flertalet gör det inte 
För flera år sedan kom Farzad till Sverige gömd på en långtradare  med en dröm om att få uppehållstillstånd, utbildning och ett arbete. Tack vare sin gode man och ett engagerat familjehem fick han en utbildning som ledde till anställning och drömmen blev verklighet.  Farzad arbetar nu som kranförare i byggbranchen, lever ett bra liv och gör nytta i samhället. 
Men flertalet blir bidragsmottagare i stället för skattebetalare framförallt på grund av en dåligt anpassad utbildning. Det förhållandet får  allvarliga konsekvenser för statens finanser och är en tragedi för ungdomar som vill göra rätt för sig.
http://lararnastidning.se/stora-brister-i-gymnasiets-sprakintroduktion/  
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/11/okad-jamlikhet-i-skolan-med-stadieindelad-timplan/  
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/11/dir.-2017116/
Dagens Nyheter 

Ungas sociala inkludering och delaktighet!

MUCF:s rikskonferens är en mötesplats för dig som arbetar med eller är engagerad i ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Kom och nätverka, mingla och välj bland 18 spännande seminarier om hur vi tillsammans kan arbeta med ungas sociala inkludering genom delaktighet, fritid och hur vi får unga att må bra. I år har vi även tre workshops som sträcker sig över två seminariepass.

Datum: 30 november-1 december

Plats: Folkets hus, Stockholm

Ur programmet

En vision och vägen dit - att leda öppen ungdomsverksamhet

Validering av ungas lärande i den öppna fritidsverksamheten

Öppna kommunen! Goda exempel på kommuners arbete för och med unga hbtq-personer

Vad fan ska vi med civilsamhället till? - Samverkan mot våldsbejakande extremism

Youmo i praktiken - Unga nyanländas rätt till kunskap om hälsa, jämställdhet, sexualitet och rättigheter

Tipsa oss

I år kör vi en favorit i repris: Öppet seminarium! 

Tipsa oss om era fantastiska verksamheter för ungas sociala inkludering och delaktighet och ta chansen att få visa upp er på årets rikskonferens.

 

Anmälan

Vår rikskonferens brukar bli fullsatt så missa inte din chans att delta. Anmäl dig redan idag!

MUCF:s rikskonferens 2017

Kontaktperson

Jeff Jonsson, projektledare

e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

telefon: 08-566 219 49

Diarienummer: 1230/17

 


 

 

I höst bjuder Myndigheten för delaktighet in till två regionala konferenser i Helsingborg den 3 oktober och Umeå den 22 november på temat mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Målet med dagen är att stärka och inspirera er i ert arbete med mänskliga rättigheter och funktionshindersfrågor i er kommun. Ni får ökad kunskap och verktyg genom intressanta föreläsningar med goda exempel på hur man i praktiken arbetar med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen är några av talarna.

Ni får även möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med andra.

Konferenserna är kostnadsfria. Detaljerat program och anmälan skickas ut efter sommaren. Skicka gärna inbjudan vidare till era kollegor och andra intresserade.

Välkomna!

Vid frågor kontakta:

Jessica Dahlbäck, e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 
Telefon: 08-600 84 16

Med vänlig hälsning

 

Myndigheten för delaktighet

Sturegatan 3, Box 1210, 172 24 Sundbyberg
Växel: 08-600 84 00
Registratur: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Besök oss på

www.mfd.se

Facebook

Linked in

Full delaktighet för alla

Myndigheten för delaktighet, MFD, är en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshinderområdet. Vi arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället.

 

 

Statistik

Artiklar visade
1280293
Back to Top