Ensamkommande 18-åringar ska kunna bo kvar i kommunen 

Regeringen har tidigare beslutat att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor så att kommunerna om det finns skäl för det kan låta ensamkommande ungdomar  bo kvar i kommunen och fortsätta sina studier efter det att de fyllt 18 år eller fått sin ålder uppdaterad  under asylprocessen i väntan på ett slutligt avgörande. 

Några nationella riktlinjer för hur kommunerna ska agera finns inte och därför kan socialnämnden i landets 290 kommuner  utifrån lokala tolkningar av lagar och förordningar, och möjligen också ekonomiska skäl bestämma om en ungdom ska få bo kvar eller inte. 
Generella formella hinder för ett fortsatt boende finns inte men socialnämnden kan anse att det finns omständigheter som gör det  olämpligt  att den som ansöker beviljas ett fortsatt boende bland annat med hänsyn till yngre barn/unga på boendet.

En rimlig förutsättning är väl också att ungdomen är skötsam och inriktad på att sköta sina studier.

I alla händelser har socialnämnden ett utredningsansvar och innan en ungdom ”skrivs ut från boendet” skyldighet att utreda vårdbehovet enligt vad som säg i SoL 11 kap 1§ och utifrån den utredningen bevilja avslag eller tillstyrka ungdomens ansökan och dessutom meddela motiveringen till beslutet, 4 kap 1§.
Det således den myndiga ungdomen som skriftligen ansöker om en fortsatt boende som ställs till kommunens socialnämnd. 

Att man blivit myndig innebär i många fall inte att man är mogen att stå på egna ben utan kan behöva hjälp av en vuxen som lämpligen kan vara den före detta gode mannen till vilken ungdomen kan utfärda en fullmakt som delges Migrationsverket, Socialtjänsten överförmyndaren och boendet. 

2017-11-19

 Under arbete

Att uppmärksamma destruktiva, farliga beteenden

Uppgifter från Säpo visar på en ökning av antalet underrättelser om personer som visat intresse att ansluta sig terrororganisationer, och att terrorfinansiering har ökat under år 2017. Ensamkommande ungdomar tar i normalfallet avstånd från terrororganisationer. En del av dem har ju själva blivit utsatta för våld från organisationer som exempelvis IS (Daesh), Al-Shabaab och Boko Haram. De allra flesta har därmed inget intresse av att låta sig rekryteras. De har ambitionen att få uppehållstillstånd och studera för att få ett arbete som leder till självförsörjning, etablering i samhället och en möjlighet att hjälpa sina eventuella anhöriga. Men förutsättningarna att få uppehållstillstånd och en utbildning som leder till arbete har försämrats under senare tid.

Därmed ökar risken för att ensamkommande mister hoppet och asnluter sig till destruktiva sammanhang, vilket RGMV tidigare har varnat för. För gode män finns det anledning att vara uppmärksamma och vidta åtgärder för att förhindra att uppgivna ungdomar med en oviss framtid låter sig rekryteras till våldsbejakande rörelser. 

För vidare läsning har Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, CATS, publicerat en studie om svenskar som sedan år 2012 rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgrupper.

 www.godmanakuten.se
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/06/center-mot-valdsbejakande-extremism-inrattas-vid-bra/
http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-06-16-sakerhetspolisens-underrattelseflode-allt-mer-omfattande.html
https://www.fhs.se/sv/nyheter/2017/unik-forskningsrapport-analyserar-individer-som-anslutit-sig-till-terrorgrupper-i-syrien-och-irak/

 

 

 

Flertalet ensamkommande ungdomar tar avstånd från terrororganisationer och har inget intresse av att låta sig rekryteras utan har i stället ambitionen att få uppehållstillstånd och studera för att få ett arbete som leder till självförsörjning, etablering i samhället och i många fall hjälpa sina anhöriga. En del lyckas med det andra gör inte det utan hamnar i ett utanförskap och kan därmed löpa en större risk att rekryteras.

 

Men hur vanligt är det att de dras till terroristorganisationer som IS, al-Shabaab och Boka Haram?
Uppgifter från Säpo visar att minst hundra ungdomar rekryterats och rest till Syrien/Irak eller länder i Afrika, sedan 2102 men det kan röra sig omkring 300 eller fler. 
Enligt obekräftade uppgifter från polisen i Göteborg ingår ett antal ensamkommande ungdomar i de siffror som redovisats. 
Motivet till att man ansluter sig varierar men det tycks inte ha något att göra med varifrån man kommer. Flera av dem som rekryterats är födda i Sverige och har levt under ordnade förhållanden. Personliga ideologiska, religiösa mål och utanförskap kan vara orsaken till att unga män men också kvinnor ansluter sig.

 

Migrationsverkets prognos pekar på att omkring 8000 ensamkommande kommer att söka asyl i Sverige 2015, de flesta i åldern 16 till 18 år. Omkring 26- 30 % av dem kommer att utvisas till hemlandet eller överföras till första asylland. Till var och en av dem förordnas en god man vilken kan ha ansvar för en men vanligtvis flera ungdomar. En god man som regelbundet träffar dessa  ungdomar har således möjligheter att påverka ungdomarna i rätt riktning förutsatt att det finns ett engagemang, medvetenhet om problematiken och kunskap om hur man ska gå tillväga. Men långt i från alla gode män  har kunskaper i frågan eller är medvetna om problematiken och är inte heller engagerade.

 

Omkring 23000 ensamkommande har kommit till Sverige de senaste fem åren. Bland dem finns ungdomar som kan komma att rekryteras vilket motiverar, att gode män är uppmärksamma och att religiösa samfund, politiska nämnder, ansvariga myndigheter samverkar och erbjuder gode män vårdnadshavare, lärare och socialsekreterare och andra inblandade aktörer en relevant utbildning och ungdomar ett utbildnings material som främjar kritiskt tänkande, särskilt i förhållande till det antidemokratiska och våldsbejakande budskap som är tillgängligt för ungdomar dygnet runt genom internet.

 

Konkreta åtgärder som omedelbart kan vidtas är som exempel att Överförmyndaren i kommunen uppmärksammar gode män/vårdnadshavare om risken för att ensamkommande rekryteras och i de utbildningar ÖF åläggs anordna för gode män från och med 2015 kan rekryteringsfrågan ingå. Socialtjänsten har möjlighet att ta  upp frågan i samband med BBIC utredningar och varje skola kan informera ungdomar som placerats i förberedelseklasser eller språkintroduktion. Det kan ske i samverkan med den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, polis och organisationer.

 

Det som dessutom fordras i förebyggande syfte är en utbildning som kan ge arbete och möjlighet till inkludering i samhället eller i ett annat land och att de som fått beslut om utvisning eller överföring ges möjlighet att slutföra sina studier innan beslutet verkställs. Men den dåligt anpassade utbildning som de erbjuds idag klarar en övervägande del av ensamkommande ungdomar inte av vilket  banar väg för ett utanförskap som innebär att de hamnar i riskzonen för att rekryteras det gör öven de som skall utvisas eller överföras då de i många fall går under jorden i stället för att lämna landet.

 

Många ensamkommande lever idag vid sidan av samhället och behöver hjälp av sina gode män/vårdnadshavare men även av kontaktpersoner för att bättre integreras. De behöver även en meningsfull fritid och i stället för förströelse för stunden och att de ses som de 16-18 åringar de är och inte som barn i behov av omsorg och omhändertagande. Bättre är att se dem som resurser, en tillgång för samhället, som kan bidra till att täcka de behov av arbetskraft Sverige och företagare efterfrågar. 

 

Ett mottagande som inte är rättssäkert har normaliserats

Statens åtagande är långtgående, kostsamma och avsikterna goda för att mottagande av ensamkommande asylsökande barn/unga ska vara rättssäkert och för deras bästa.

1978 infördes huvudregeln att ingen skall avlägsnas från landet utan att ha erbjudits bistånd från ett offentligt biträde och sedan 2010 gäller i princip även fritt val av offentligt biträde. Om vissa villkor uppfylls kan också tillstånd till byte av offentligt biträde ges.
Men i många fal tolkas och tillämpas de lagar som reglerar mottagningen  
i strid med med lagstiftarens syfte. 


-Biträden kan utses som inte för barn/ungas talan på ett professionellt sätt och saknar den särskilda kompetens som krävs i barnärenden. I sådana fal kan följden bli, att en sökande med asylskäl som i normalfallet skulle ge uppehållstillstånd i stället  kan få en felaktig statusförklaring eller beslut om utvisning.


-Rätten att byta ett olämpligt biträde är i praktiken inte möjligt då rättsliga instanser som Domstolsverket, genom olika förbehåll som processkostnader tidsaspekter och i övrigt ett stort antal restriktioner begränsar de möjligheter lagstiftaren avsett ska finnas. Endast i enstaka fall om ens något ges tillstånd att byta ett olämpligt biträde. 

-Information om en sökandes rättigheter varierar mellan olika ansökningsenheter och även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan. Det kan innebära, att rätten att välja biträde eller ombud om det önskemålet skulle finnas inte blir möjligt.


-Sedan 2010 har över 61000 ensamkommande barn/unga registrerats som asylsökande i Sverige men ingen av dem har företrätts av en god man vid registreringstillfället  när de sökt asyl.


Den rättssäkerhet som eftersträvas har inte uppnåtts och då inga åtgärder vidtagits för att rätta till det som blivit fel  har ett mottagande som inte är rättssäkert kommit att normaliseras. 
Det är ett samhällsproblem som alla inblandade myndigheter, rättsliga instanser och organisationer har ett ansvar för att komma till rätta med. 

En bra början på 2019 är att utan dröjsmål starta den processen nu.

 


 

 

61000 ensamkommande med rätt till ett offentligt biträde

Under den senaste tioårsperioden har över 61000 ensamkommande barn/unga sökt asyl i Sverige. Flertalet kom 2014-2015 då 42418 registrerades och för var en utsågs att offentligt biträde med uppgift att bistå dem i asylprocessen med utgångspunkt från reglerna i 26 § rättshjälpslagen (1996:1619) om lämplighet för uppdraget och av samma lag framgår att till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget.

I förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9) framgår även att höga krav bör ställas på den som förordnas som rättshjälpsbiträde.
I normalfallet kan det anses, att de offentliga biträden som utses av Migrationsverket uppfyller de krav som kan ställas men med det urvalssystem av offentliga biträden som Migrationsverket tillämpar, där särskilt lämpliga biträden i barnärenden inte prioriteras, kan även biträden utses som inte för barn/ungas talan på ett professionellt sätt och saknar den särskilda kompetens som krävs, komma i fråga. I sådana fall kan följden bli, att de som har ett uppenbart skyddsbehov i stället kan få en felaktig statusförklaring eller beslut om utvisning.

 

Jamilah, en gravid tonåring

En av dem som kom 2015 var Jamilah en gravid tonåring från en by några mil norr om Mogadishu som några månader efter ankomsten till Sverige födde en liten flicka. I hennes fall utsågs ett biträde specialiserad på avtalsrätt men saknade erfarenhet av asylrätt och kunskap om förhållandena i Somalia och förståelse för de kulturella förhållanden och de uppväxtvillkor som präglat Jamilah

Redan vid det första mötet då inlagan om uppehållstillstånd skulle formuleras skar det sig mellan biträdet som blev påtagligt irriterad av Jamilahs många frågor och Jamilah andra sidan som ansåg att biträdet inte lyssnade på henne. Vid de fortsatta kontakterna blev det inte bättre. Jamilah saknade förtroende för biträdet och  ville att någon annan skulle företräda henne.

Utifrån hennes önskemål och då de motsättningar som uppkommit var ett hinder för Jamilha att sakligt redogöra för olika omständigheter samt att den inlaga som biträdet skrev i jämförelse med andra inlagor jag tagit del av var  förhållandevis tunn och saknade väsentliga uppgifter begärde jag för första gången under många år som god man i ett brev till Migrationsverket att Jamilah skulle få ett annat biträde. 
Men begäran avslogs då byte av biträde bara får ske efter särskilt tillstånd och de skäl som åberopats i Jamilahs fall ansågs inte utgöra ett skäl för byte. Nu gick det ändå bra för Jamilah då Migraionsverket beviljade hennes uppehållstillstånd och även för  hennes lilla dotter.


Byte av biträde

Enligt 21 § 2 st rättshjälpslagen får byte av biträde ske bara efter särskilt tillstånd, och sådant tillstånd får lämnas, om djupgående motsättningar uppstått mellan biträdet och den rättssökande eller om eljest särskilda skäl föreligger. I stadgandets motiv (prop 1978/79:90 s 176) uttalas bl a att av kostnadsskäl dittills gällande restriktiva praxis i fråga om biträdesbyte bör bibehållas och att prövningen, om förutsättningar för byte föreligger, bör ske med noggrannhet. Innebörden härav får anses vara att part och biträde får finna sig i att fortsätta sitt samarbete även när vissa motsättningar uppkommit, bara dessa inte är så allvarliga att de kan betecknas som djupgående. För att byte skall tillåtas kan ej, såsom domstolsverket gjort gällande, krävas att motsättningarna vid en objektiv bedömning kan anses ha orsakats av att biträdet inte handlagt ärendet med omsorg eller eljest handlat felaktigt.

Ett byte av biträde handlar om pengar, tid och det är avgörande för utfallet om det är biträdet som hävdar djupgående motsättningar än om barn/unga gör det.

 

Fritt val av offentligt biträde

Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocessen och Rättshjälpslagen 26 § (1996:1619) ger en asylsökande rätt att välja det offentligt biträde som ska företräda honom/henne i asylprocessen. Har ensamkommande barn/unga själva föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde.

För alla asylsökande som registrerats ska information ges om rätten att välja biträde och även kunna anlita ett eget ombud men får då själv stå för kostnaderna för ombudet. Men huruvida det sker kan variera mellan olika ansökningsenheter eller utebli helt och kan även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan.

I Jamilahs fall gavs ingen sådan information och även om hon tillfrågades, hur skulle hon veta vilket biträde som bäst kunde tillvarata hennes intressen. Eftersom hon av förklarliga skäl inte hade något önskemål utsåg Migrationsverket enligt gällande rutiner ett offentligt biträde för henne vilket även innebar att hon i ett senare inte kunde välja biträde då det bara är före ett förordnande den möjligheten finns.

https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc614aff0/1512998066840/standard_lamplighetsprovning_offentligt_bitrade.pdf  

 

God mans bedömning av biträdets lämplighet


Det som skall vara på ett bestämt sätt är inte alltid det vilket gode mäns erfarenheter och Statskontorets rapport "En ny modell för Migrationsverkets förordnanden av offentliga biträden" från 2102 visar. Statskontoret rapport pekar på allvarliga brister i Migrationsverkets hantering av offentliga biträden i asylärenden både avseende lämplighetsprövningen och förordnanden vilket gode män om oturen är framme kan bli blir varse. Vissa omständigheter har åtgärdats sedan rapporten skrevs men i huvudsak kvarstår problemen.

Offentligt biträde
Det offentliga biträdet har en viktig roll i asylprocessen för att värna om rättssäkerheten därför är det viktigt att ett kompetenta biträden förordnas.

Som god man och med normal tilltro till myndigheters förmåga att agera korrekt  tar man oftast  för givet, att de biträden MV förordnar är lämpliga  och förväntar sig, att såväl prövning som förordnanden sker med omsorg.

Upptäckten att så inte alltid är fallet är nedslående liksom det faktum att det i praktiken är omöjligt byta ett biträde som är ointresserad av ärendet, skriver bristfälliga inlagor, bemöter underåriga på ett olämpligt vis och inte är  fokuserade på att tillvarata den deras intressen.

Att inte tillräckliga åtgärder vidtagits sedan Statskontorets rapport skrevs 2012 ger anledning till oro för hur rättssäkerheten påverkas av MV brister i hanteringen avseende lämplighetsprövning och förordnanden av offentliga biträden. Självklart är, att för underåriga asylsökanden ska ett offentligt biträde förordnas och lika självklart borde det vara att gode män ska kunna känna sig säkra på att biträdet är engagerad och har en särskild kompens  i barnärenden.



Det är Migrationsverkets ansvar att pröva lämpligheten för dem som önskar komma ifråga som offentliga biträden. Ensamkommande asylsökande barn/unga ska alltid kunna förlita sig på att det biträde som ska föras deras talan i asylprocessen är lämpliga  och gode män ska inte behöva komma i en situation där det finns skäl att ifrågasätta biträdets lämplighet. 

Om så ändå blir fallet står erfarna gode män inte handfallna. Erfarna gode män har ofta en bred erfarenhet på olika nivåer inom olika  samhällsfunktioner och de kunskaper som krävs för att kunna bedöma kvaliteten på inlagor och och förmåga att etablera en förtroendefull kontakt med barn/unga.  
I de fall juridisk kunskap behöver inhämtas finns i regel sådana kontakter som kan konsulteras.
Om gode män inte har de kunskaper och egenskaper som kan krävas beror det på att överförmyndare inte följt lagstiftningen och förordnat rättrådiga, erfarna och i övrigt lämpliga män och kvinnor och/eller inte anordnat kvalitativa grund-och påbyggnadsutbildningar. 

Ett rättsosäkert förfarande - 800 ensamkommande utan hjälp

Om Migrationsverket beaktade att underåriga saknar rättslig handlingsförmåga, Överförmyndare, att inga barn/unga som vistas i Sverige ska vara utan en fungerande, tillgänglig vårdnadshavare och om Socialtjänsten intresserade sig för frågan skulle inga ensamkommande asylsökande barn/unga som är kompetenta i flera avseenden men tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen, okunniga om sina rättigheter och ovana att föra ett samtal via tolk stå utan att god man när de söker asyl eller ett  offentlig biträde som kan  informera och vägleda dem i vad som är viktigt att berätta.
Men beroende på, att det som sägs i  Föräldrabalkens  9 kap 1 § samt 10 och 11 kap om att underåriga saknar rättslig handlingsförmåga och att att en god man ska förordnas snarast, Lag om god man för ensamkommande barn 2005:429 inte efterföljs. Samt Migrationsverket uppfattning att en asylansökan inte är en del av asylutredningen har under under 2018 över 800 ensamkommande fått klara sig själva utan någon som företräder dem.

En asylansökan handlar inte enbart om registrering av personuppgifter det görs även en intervju som blir en del av asylprövningen. För barn/unga gäller det då att förstå vad som har ett bevisvärde och viktigt att berätta och att allt som sägs i eller glöms i stunden kan vara dem till last då det som framkommer vid intervjun ligger till grund för och jämförs med vad de berättar i den kommande asylutredningen och påverkar eller till och med kan bli avgörande för Migrationsverkets beslut i asylärendet.

Det är uppenbart att den ordning Migrationsverket tillämpar, med hänvisning till att man inte kan vänta på att en god man ska förordnas och uppfattningen att en  ansökan om asyl inte är en del av asylutredningen samt att det biträde som förordnas som tillika blir en icke närvarande ställföreträdare/god man, står i strid med vad som sägs i gällande lagstiftning på området och Barnkonventionens artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

Det finns anledning för Migrationsverket att utan dröjsmål vidta åtgärder och till exempel dela upp mottagningen på två tillfällen och senarelägga intervjun vilket möjliggör att en god man kan utses och företräda barn/unga i en utsatt situation.

Bland landets 230 överförmyndare/nämnder finns rimligtvis ett flertal som genom ett interimistiskt förfarande kan tillhandahålla en förteckning av lämpliga gode män, motsvarande den datorbaserade förteckning som finns vad avser offentliga biträden, som handläggare på Ankomstenheten kan kontakta då ensamkommande barn/unga  söker asyl.

Socialtjänstens arbete ska präglas av ett barnrätts perspektiv. Det innebär att barnets bästa är den givna utgångspunkten i arbetet. Det torde kunna tolkas så att det borde finnas ett intresse att verka för och vidta åtgärder som kan anses var för barn/ungas bästa.

Som till exempel att en företrädare alltid ska vara närvarande när ensamkommande söker asyl.

EU:s gränsövervakning: ja till regler för Eurosurs verksamhet

EU-länderna ska utrustas bättre för att förebygga, upptäcka och bekämpa olaglig invandring, men också rädda migranternas liv, tack vare det nya gränsövervakningssystemet "Eurosur", vars driftsregler antaitd av parlamentet. Eurosur kommer att göra det möjligt för EU-länderna att i realtid dela bilder på och uppgifter om utvecklingen vid EU:s yttre gränser med varandra.

Eurosurs kommunikationsnät är gjort för att göra det lättare att upptäcka, förhindra och bekämpa olaglig invandring och gränsöverskridande. Parlamentets ledamöter har utöver det insisterat på att det ska användas för att rädda migranters liv.

– Bara genom att ha ett gränsöverskridande europeiskt gränskontrollssystem kan vi förhindra att Medelhavet blir en begravningsplats för flyktingar som försöker ta sig över havet i icke sjödugliga små båtar i jakt på ett bättre liv i Europa. För att förhindra att tragedier som den vid Lampedusa händer igen är det viktigt med snabba insatser, sa den nederländske liberalen Jan Mulder, som lett parlamentets arbete med texten.

De EU-länder som använder Eurosur-systemet är skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna, inklusive principen om "non-refoulement" som gör det förbjudet att skicka tillbaka personer till ett ställe där det finns fara för deras liv eller frihet.

Eurosur-reglerna kräver också att användarna respekterar EU:s grundläggande rättigheter, inklusive skydd av persondata. Allt utbyte av persondata mellan EU-länder eller med tredjeländer via Eurosur måste även i fortsättningen ske bara i undantagsfall och följa gällande dataskyddsregler.

EU-länderna får inte heller använda Eurosur för att skicka information till tredjeland om informationen kan användas för att identifiera en person vars ansökan om internationellt skydd håller på att behandlas eller vars liv eller fysiska integritet kan riskeras.

Eurosur syftar till att förbättra skötseln av EU:s yttre sjö- och landgränser genom att öka informationsutbytet mellan EU-länderna och med EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex. Det kan handla om att realtid utbyta uppgifter och underrättelser från olika myndigheter och övervakningssystem, som exempelvis satelliter eller fartygsrapporteringssystem, via ett skyddat kommunikationsnätverk.

Enligt Frontex korsade mer än 72 000 personer olagligt EU:s yttre gränser under 2012, vilket är hälften så många som året innan.
Eurosurs driftsregler är resultatet av en överenskommelse med EU-ländernas regeringar. Bulgarien, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland börjar med systemet den 2 december 2013. Andra länder börjar den 1 december 2014.

Systemet antogs med 479 röster för, 101 emot och 20 nedlagda röster.

Nya riktlinjer för familjehem (Eva WENNBERG)

Det behövs nya riktlinjer för familjehem, anser Eva Wennberg som under stor del av sitt liv arbetat med barn och unga med problem av oika slag. Hon har lång efarenhet av verksamheter som HVB och familjehem och anser att 
KSL ska se över de traditionella riktlinjerna för ersättning till familjehem och IVO de regelverk som gäller för HVB och vissa mindre enheter. Idag driver Eva Wennberg ett familjehem för bland annat ensamkommande barn och unga.

 

Sveriges alla kommuner, socialnämnder som ska hålla budget- vart är ni på väg ?

Kommunförbundets rekommendationer för ersättningar till familjehem är från stenåldern vilket gör att Sveriges kommuner inte lyckats rekrytera de familjehem som det finns ett enormt behov av.

På 80-talet fanns s.k ”storfosterhem”som skulle utplånas under en tioårsperiod.

När vi var inne på 90-talet hade de flesta gett upp och kastat in handuken.

Det regelverk som sattes upp i och kring dessa familjer jämfördes med Institutionsvård där det skulle vara personal och att fortsätta som familj var oprofessionellt.

Ja, nå, dom försvann.

 

Under 2000-talet har begreppet ”konsulentstödd familjehemsvård” blivit så vanligt att idag försöker kommunerna anpassa sina upphandlingar till sådan verksamhet.

Trots att den inte står under IVO och dessutom inte är tillståndspliktig (HVB). Till vissa små delar kan den dock synas i sömmarna men det finns dåligt underlag rent juridiskt.

 HVB likställs idag med institution. I olika skepnader men står under IVO och alla andra myndighetskontroller, brandskydd, Miljö och hälsa, ska bedrivas i vårdbyggnader och dessutom har arbetsmiljöverket tillträde.

 

Ta en vanlig familj idag som är lämpliga som familjehem:

Medelålders, villa , bil, bor rymligt och har en medelgod standard.

Som personer ska de engagera sig på fritiden, kvällar och helger i dessa ofta trasiga barn.

En aktiv och meningsfull fritid, vilket betyder ledsagare under en lång tid innan barnen blir självgående.

Det måste finnas någon som kan följa med på skolan, många möten där. Någon i familjen måste ha tid för ev besök på BUP en eller ett par gånger i veckan. Gärna ta emot barnets kompisar på besök, andra anhöriga.

Uppföljning av placeringen och ev. handledning dagtid med handläggare.

Pappa ska visa världen och mamma finnas till hands för grundtryggheten hemma.

 

  • Hur många av dessa familjer kan avstå en lön och fortsätta leva precis så här ?
  • Varför tror kommunförbundet att familjer ska få ett litet bidrag för det enorma arbete som krävs kring dessa på olika sätt trasiga barn?
  • Ersättningen idag ligger på 6.000- 12.000 i månaden i arvode, och observera då arvode som det dras skatt på och som INTE är pensionsgrundande inkomst. Skulle du halvera din lön och avstå pension, säga upp din fasta anställning för att hjälpa ett barn under flera år?

Omkostnadsdelen på 170:- /dygn ( 5.100 ) i månaden ska täcka ALLA omkostnader.

Egen dator, mobiltelefon, Cykel, sportutrustning, ev. utlandsresa om familjen åker, andra semester resor. Mat husrum, kläder , bensinkostnader till och från den aktiva fritidssysselsättningen, BUP, läkarkontakter, och ev mindre skadegörelse i hemmet.

Fickpengar, resor till nätverk, fritidssysselsättningens avgifter. Ja listan blir lång.

Eget rum som ofta behöver kompletteras med lite möbler och en ny säng när barnet kommer.

 

Jag fick lite hicka när jag såg en kommun i mellan Sverige lägga ut en upphandling på konsultstödd verksamhet.

De hade ca 200 barn placerade i familjehem, konsultstödda och snittkostnaden var 2.300 per dygn. 

Med enkel matematik så är det ca 69.000 i månaden per placerad.

Migrationsverket betalar 1.900 per dygn till kommunerna per placerat barn i olika boendeformer. ( då ingår inte den sk. Dagersättningen/ fickpengen ) Glasögon och något klädbidrag går att söka separat.

Det blir 57.000 i månaden.

 

I mitt huvud så kan kommunerna avlöna en person med LÖN, ca 22.000:- pensionsgrundande och på objektanställning.

Omkostnadsdelen kan vara som den är trots att den många gånger inte täcker kostnaderna.

Handledning kan ordnas inom kommunens anställda eller nyrekrytering.

 

Lön familjehem 22.000 + arbgavg. 29.000

Handledning 1/10 del 25.000 + arbgavg. 3.288

Övriga kostnader administration 4.000

Omkostnadsdel 5.100

 

Ca : 41.600 i totalkostnad per placering.

 

På 200 placerade barn och unga blir det en besparing på 5.480.000 per månad !

Migrationsverket sparar otroliga pengar, för inte tala om tid i integrationsprocessen.

Inget barn ska behöva växa upp på en institution.

 

Rekrytera familjehem direkt på uppdrag av kommunen, ge familjerna lika mycket som konsultfirmorna gör och spara pengar !

 

 

 

Tack vare ett vänligt bemötande av Sällskapen Länkarnas Riksorganisation har  "Akuten" fått tillstånd att publicera en  artikel av Svante Bäckström, Drogfakta som ingående och kunnigt beskriver olika droger och effekter vid användandet. 
Förutom de kunskaper artiklen ger om droger och fysiska, psykiska och sociala effekter i olika avseenden beskriver också författaren olika igenkänningstecken för att upptäcka missbruk vilket kan komma till praktisk nytta för vuxna kring ungdomarna som gode män, personal på HVB och socialtjänsten om man saknar dessa kunskaper.


DROGFAKTA

Av Svante Bäckström


 Innehåll

 Cannabis Sativa
 Amfetamin och kokain
 Heroin och opiater
 LSD och andra hallocinogener
 Ecstasy
 Bensodiazepiner och blandmissbruk
 Sniffning
 Anabola steroider och doping
 Katdroger
 Något om att upptäcka missbruk


Cannabis sativa
 

Cannabis sativa är en hampväxt som odlas i stora delar av världen, den innehåller cannabinoider och det är dessa som framkallar berusning. Den viktigaste ingrediensen är THC (tetrahydrocannabinol) och halten av den substansen kan variera beroende på var växten odlas och klimatet på den platsen.
   
Hasch är den form, som vi mest kommer i kontakt med i Sverige. Den består av kåda som tas tillvara från växtens blommor, som sedan pressas till kakor. Färgen på dessa kakor kan variera från ljust brunt till nästan svart. Hasch säljs på gatan i små bitar som sedan smulas sönder och blandas med tobak, som sedan röks i pipa eller handrullade cigarretter.
 Marijuana består av cannabisväxtens torkade blomställningar och toppskott, som även drygas ut med blad och delar av stammen, vilket gör att det liknar örtkryddor och därför ofta kallas för "gräs". Marijuana röks oftast också i handrullade cigarretter, s.k. joints.
   Cannabisolja (cannabisextrakt) är i vätskeform och droppas i tobak eller på cigarretter. Den har en högre halt av THC och är därför dyrare. Den används också för att öka THC-halten i svagare preparat.

Effekter av cannabis

Hos ungdomar påverkas den psykiska mognaden vid haschrökning. Detta gör att en tonåring inte utvecklas normalt och det anses av expertis på området, vara långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.
   Korttidsminnet tillsammans med det logiska tänkandet försämras av cannabisrökning. Lång tids missbruk av substansen gör missbrukaren avtrubbad och passiv. Det är inte heller ovanligt att personlighetsförändringar uppträder.
   Den allvarligaste psykiska komplikationen ar haschpsykos. Missbrukaren insjuknar dramatiskt, drabbas av växlande sinnesstämningar som vanföreställningar, oro, och aggressivitet. Människor som lider av andra psykiska problem och börjar röka cannabis kan drabbas av psykos redan vid cannabisrökning i mindre omfattning.
   Den som rökt hasch i stora mängder i unga år löper per ökad risk all insjukna i schizofreni.
   Hormonbalansen kan påverkas hos bada könen. Hos ungdomar kan detta vara en orsak till all kroppen inte utvecklas normalt. Hos unga man kan det innebara att den sexuella lusten försämras och att hos unga kvinnor rubbas menstruationscykeln vilket kan påverka fruktsamheten.
   Cannabis liksom alkohol, försämrar människans immunförsvar och man löper större risk all drabbas av kronisk bronkit, lungcancer och andra lungsjukdomar. Detta beroende på all cannabis innehåller 50 procent mer tjära än vanlig tobak.


Effekter av cannabis på kort sikt

Själva ruset gör att man känner sig avslappad och upprymd, man pratar och skrattar mer än vanligt. Tidsbegreppen blir otydliga, kort tid kan kännas lång och tvärt om. Mot slutet av ruset blir man fundersam och sömnig.   
Cannabisruset ökar hjärtverksamheten och ögonvitorna blir lite rödaktiga. Mun- och halstorrhet, samt sug efter sötsaker är också kroppsliga tecken.
Negativa reaktioner uppstår hos människor som befinner sig under stress och är deprimerade. Dessa reaktioner visar sig då ofta som ångest, panikkänslor och nedstämdhet. Detta kallas ibland för snedtändning.
Cannabisrus nedsätter förmågan att köra bil på samma sätt som när man druckit alkohol.
Längden på ruset är 2-3 timmar beroende på hur stor dos man tagit och följs av ett bakrus som kan vara långdraget med trötthet som symptom.
Cannabis i höga doser kan liknas vid ett LSD-rus eller ruset av andra hallucinogena droger. Man får störningar i syn och hörsel och verklighetsuppfattningen blir helt förändrad, vilket kan ge upphov till panikattacker eller psykos. Drabbas man av psykos krävs det sjukhusvård.

Långtidseffekter
THC har en förmåga att lagras i fettvävnaderna hos missbrukaren och det kan sitta kvar i tre till fyra veckor. Vid ansträngning, kan det lösas ut kroppen igen och ge en så kallad "baktripp". Sådana kan återkomma flera gånger och kan upplevas som skrämmande.
Avslutningsvis kan sägas att det är som med alkohol när det gäller cannabis. Man blir beroende av det efter längre tids missbruk. Toleransen ökar och beroendet kan vara både psykiskt och fysiskt, dock med betoning på det psykiska beroendet. Historiskt har det visat sig att cannabis varit den första drogen för många innan de gått vidare till tyngre. Detta är dock helt individuellt och beroende på personligheten hos missbrukaren.


AMFETAMIN OCH KOKAIN

De preparat som vi tar upp i det här avsnittet är mycket lika, men de är ändå så olika när man tittar på vem och vilka som använder dem. Amfetamin är en drog som används av den gemene på gatan och är, för att vara en drog, förhållandevis billig beroende på tillgången för tillfället. Kokain däremot, är en drog som är dyr och på grund av det inte speciellt vanlig bland ungdomar, som inte har det ekonomiskt gott ställt. Detta gör att vi har två droger som kan kallas för klassdroger, men kontentan av det hela blir, att när man gått ner sig på drogen så jämnas klassgränserna ut efterhand och är nog det sämsta sättet som finns, om man har för avsikt att bekämpa klassklyftorna i vårt samhälle.


Preparat
Amfetamin och kokain räknas till centralstimulantia, som påverkar det centrala nervsystemet.
Amfetaminet framställs på kemisk väg, medan kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer i form av ett fint vill kristalliskt pulver. Amfetaminet är oftast förekommande i form av gulaktiga kristaller.
Rena är dessa preparat mycket starka och är därför ofta utblandade med ett icke narkotiskt medel, för att kunna säljas på gatan till missbrukarna direkt.


Användning
Från att tidigare varit en mer intravenös drog, har amfetaminet idag fått ytterligare sätt att intas på, då det under det senaste årtiondet blivit en vanligare drog bland ungdomar. Man sniffar, blandar med läsk eller tar det som en tablett eller kapsel.
Kokain har av tradition nästan alltid sniffats (snorats). Det kan även injiceras under huden eller i en ven. Det kan också placeras på slemhinnorna munnen, ändtarmen eller slidan.
Både kokain och amfetamin har av tradition kopplats samman med och använts som sexdroger, då det ansetts att de kan förlänga sexakten.
Prismässigt är kokainet mycket dyrare än amfetamin vilket gjort att de två drogerna använts i olika kretsar i samhället.
Till den här gruppen skall även Crack räknas, det är en speciell form av kokain. Det röks i pipa eller vattenpipa och har i förhållande till de andra drogerna en mycket kort rustid, som gör att det krävs större mängder av det, för att upprätthålla en längre tids rus. Crack är inte speciellt vanligt i vårt land än.


Effekter

Effekten av drogen beror på mängden och sättet som den intas på. Hur ofta man tagit den tidigare spelar också en viss roll, liksom sinnesstämningen vid intaget. Drogens verkan kan också påverkas om den intas tillsammans med exempelvis alkohol eller annan narkotika.

Fysiska effekter
Små doser av amfetamin och kokain framkallar ett rus som ger känslor av ökad energi, mindre behov av sömn samt en ökad sinnesmedvetenhet. Kokainruset är förhållandevis kort, ca 40 minuter, medan amfetaminruset kan vara i flera timmar. Man kan också drabbas av dålig aptit, ökad andnings- och hjärtverksamhet, förhöjt blodtryck samt utvidgade pupiller.
Kraftigare doser av amfetamin och kokain medför muntorrhet, feber, svettningar, huvudvärk, synrubbningar och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, förhöjd kroppstemperatur, svettning och blekhet.
 Mycket kraftiga doser av amfetamin och kokain kan orsaka mycket oregelbunden hjärtverksamhet som ger växlande ansiktsfärg mellan kraftig rodnad och blekhet. Man kan drabbas av darrningar, bristande koordination och kollaps.
Många dödsfall har inträffat på grund av brustna blodkärl i hjärnan, hjärtförlamning eller på grund av att kroppstemperaturen stigit okontrollerat. Kokainets bedövningseffekt kan i stora doser förorsaka andningsförlamning med döden som följd. Dosen behöver nödvändigtvis inte vara speciellt stor om kokainet tagits tillsammans med annan drog.

Psykiska effekter
Kort tids bruk av amfetamin och kokain kan ge upphov till känslor av ökad livlighet och energi, avtagande trötthet och en känsla av välmående.
Beroende på personlighet ersätts dessa känslor efter ett par dagars eller en veckas missbruk av en känsla av utbrändhet och abstinens.

Långtidseffekter
En stor del av de fysiska effekterna av långvarigt missbruk är likadana som de som uppkommer efter kort tids missbruk, till exempel aptit- och viktförlust. Då amfetamin och kokain blockerar hungerkänslor, äter vanligen missbrukaren inte tillräckligt och utvecklar på grund av detta olika sjukdomar, som har samband med vitaminbrist och undernäring.
Det är inte ovanligt att balans och rörelseschemat påverkas vilket kan kännetecknas av knyckig eller svajig och skruvande gång. Vidare att man upprepar rörelser med händerna tvångsmässigt och pillar på saker gång på gång, sa kallad "pundning".
Hos kroniska missbrukare av amfetamin och kokain förändras ruset till att delvis bestå av rastlöshet, häftig retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar, som att det kryper insekter under huden. Detta tillstånd kallas för amfetamin- eller kokainpsykos och är mycket likt paranoid schizofreni, som är ett mycket svårbehandlat tillstånd.

Karaktäristiska tecken
För den som injicerar amfetamin och kokain regelbundet ökar risken för överdosering. Beroende på att man ofta delar "verktyg" (sprutor) ökar risken att drabbas av Hepatit C och HIV.
Vid långvarig sniffning av kokain drabbas missbrukaren av tjock hals, rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och frätskador på nässkiljeväggen och inte sällan hål på densamma.


HEROIN OCH OPIATER

Opievallmon (Papaver Somniferum) har odlats i ett par tusen år och har använts som läkemedel och berusningsmedel. På 1800-talet skaffade sig England och Frankrike monopol på opiehandeln med Kina. Av råopium framställs morfin och ur morfinet vidareutvecklas heroin och kodein. Opiemissbruket kom till Europa under 1800-talet och skapade då sociala problem efterhand, då det ur opiumet utvanns morfin som användes inom sjukvarden som smärtstillande medel, som antingen dracks eller injicerades. Heroinet lanserades som ett botemedel mot morfinmissbruk och det visade sig vara ett effektivare smärtstillande medel, men samtidigt skapades det en våg av nya missbrukare. Heroinet kom att bli den dominerande drogen i missbrukarkretsar över hela världen.
Det har även framställts syntetiska opiater (opioider), petidin och metadon. Dessa utvecklades för att ersätta de smärtstillande medel som ledde till missbruk, men visade sig också de vara beroendeframkallande. Metadonet används för att minska abstinensbesvären hos heroinmissbrukare som går på avvänjning. Det är ett omdiskuterat sätt att bekämpa heroinmissbruk. Metadonet tar bort suget efter heroin när det tas på rätt sätt. Petidin och kodein används inom sjukvården som smärtstillande respektive hostdämpande medel, men kan i förlängningen skapa ett missbruk. Det var orsaken till att man tog bort kodein ur det receptfria sortimentet på våra apotek.

Utseende och form
Opium förekommer i mörkbruna bitar eller i pulverform som missbrukaren röker eller äter. Alla har vi väl både sett och hört om de beryktade opiumhusen i Kina och Europa, om inte annat så genom filmer som behandlat smuggling och handel med opium. Heroin är vanligen ett vitt eller brunaktigt pulver (horse, sud, brown sugar), som man löser upp i vatten för att injicera eller så röker eller sniffar man pulvret. Heroinet som säljs på gatan är oftast utblandat med socker eller kinin för att få ut så mycket pengar som möjligt av den mängd man förfogar över. Inte sällan har det blandats ut med rent livsfarliga ämnen som startat rena massakrer bland missbrukarna. På senare år har rökheroin blivit allt vanligare. Detta kommer huvudsakligen från Mellanöstern. Heroinet läggs på en bit aluminiumfolie, som sedan värms underifrån med en tändare och missbrukaren drar in de rökångor som stiger upp från folien. På engelska kallas det "to chase the dragon", det vill säga "att jaga draken".

Effekter
Drogens effekt beror på hur mycket man intar eller på hur man intar den, vilken vana man har vid drogen, vilket humör man är på, eller om man tar den samband med andra droger. Missbrukarens psykiska balans för tillfället är också en viktig faktor som avgör hur effekten kommer att bli.

Korttidseffekter
Opiater ger kortvarig stimulans och dämpar aktiviteten i centrala nervsystemet. Direkt efter injicering av heroin i en ven upplever man en våg av välbehag som efter ett tag övergår i en känsla av tillfredsställelse. När detta uppstår förlorar man hunger och smärtkänslor och man tappar den sexuella lusten. Hos opiatmissbrukare drar pupillerna ihop sig, vilket är ett typiskt yttre tecken. Om missbrukaren tagit en större dos så känns kroppen varm och man blir torr i munnen. Inte sällan sover missbrukaren bort en stor del av ruset när han/hon tagit en större dos. Vid intag av alltför stora doser kan andningsstillestånd och hjärtstillestånd inträda och leder då ofelbart till döden, om inte hjälp kan sättas in omedelbart. Men i beaktande av att missbrukaren oftast håller sig på avskiljda platser när man injicerar, så är det inte ovanligt att heroinister dör av överdoser.
   I medicinsk användning av morfin varar en vanlig dos i ca 3–4 timmar. Den dosen är avvägd till den patient som den ges till och är under kontrollerade former inte farlig om morfinet inte måste ges under en längre period. Morfin ges också under slutskedet av allvarliga sjukdomar.

Långtidseffekter
Eftersom heroin oftast injiceras är det inte ovanligt att man i missbrukarkretsar delar sprutor. Åtskilliga heroinmissbrukare har på grund av detta smittats med gulsot och HIV. Att injicera på felaktigt sätt kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden och vara orsaken till leversjukdomar och stelkramp.
   Eftersom missbrukaren mestadels är bedövad så känner han/hon inte av när kroppsliga symptom drabbar dem. Heroinisten får ofta dåliga tänder och infektioner i munnen.
   Självmord på grund av depressioner som framkallats av ett långvarigt missbruk är en vanlig dödsorsak bland heroinister. Oftast sker självmordet med en överdos.
   Heroinet är en kraftigt socialt nedbrytande drog, som gör att missbrukaren princip gör vad som helst for att få tag i den mängd som han/hon behöver för att klara sig dag för dag. Det är inte ovanligt att kvinnor som missbrukar heroin tvingas prostituera sig och mannen måste oftast börja stjäla for att få ihop de pengar som behövs. Kostnadsmässigt är heroinmissbruket en mycket dyr affär för vilket samhälle det än drabbar och kampen för att hjälpa dessa människor måste vara ett mycket viktigt mål för alla som tror att det går att hjälpa de som hamnat i denna djupt nedåtgående spiral.


LSD OCH ANDRA HALLUCINOGENER

I sextiotalets USA skapades en kultur som skulle komma att totalt förändra den vanliga människans syn på droger. Det var Hippiekulturen eller Flower Power-rörelsen. Under denna tid fanns inga gränser för vad man provade på drogväg och hallucinogenerna fick sitt verkliga genombrott under denna epok.
Till dessa preparat räknas LSD, meskalin, psilocybin och PCP. De kallas hallucinogener och ger speciella effekter som kan likna psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och ger hallucinationer.
Hallucinogener brukar indelas i två huvudgrupper:
Naturliga, som kommer från svampar och andra växter, till exempel meskalin (från peyotekaktus) och psilocybin från vissa svampar av släktena Conocybe och Psilicocybe.
Syntetiska, som är laboratorieframställda och inte har någon medicinsk användning. Till dessa räknas LSD (lysergsyredietylamid), DOM (diametoxymetylamfetamin), MDA (metylendyoxyamfetamin), samt PCP (fencyklidin), som ofta kallas "angel dust" eller på svenska "ängladamm".

Utseende och form
LSD finns i form av microtabletter eller i vätskeform som droppas på små bitar av läskpapper med förtryckta motiv i grälla färger. LSD tas vanligen oralt (genom munnen). PCP är ett vattenlösligt, kristalliskt vitt pulver som framställts på kemisk väg. Det kan säljas som både pulver och vätska. PCP och meskalin är mycket ovanliga på den illegala marknaden i Sverige.

Effekter
LSD och PCP ar verksamma även i mycket små doser som då kan ge psykotisk upplösning, vilket yttrar sig som ett förvirringstillstånd. Båda preparaten har mycket starka effekter på psyket. Har man ett känsligt psyke är det mycket farligt att experimentera med hallucinogena droger. Hjärnan påverkas av LSD och PCP så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras.

Korttidseffekter
En dos som sväljs tas upp i kroppen inom fem minuter. Den psykiska effekten kommer snabbt, inom 30–90 minuter och den verkar i ca 8–12 timmar. Smak, lukt, hörsel och känsel förstärks. Man upplever att man kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud. Man förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd och upplever glömda minnen. Vardagliga föremal och händelser får en symbolisk betydelse.
De fysiska symptomen är förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökat blodtryck och ökad hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. För att fullständigt återhämta sig behövs 3–4 dagar. PCP är egentligen ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen. Det påverkar hjärnan på ett mer komplicerat sätt än LSD. Man blir likgiltig för alla fysiska förnimmelser och upplever ingen smärta. Missbrukaren blir också starkt upprörd och uppför sig irrationellt och konstigt under återhämtningen från bedövningen. Under själva ruset blir missbrukaren förvirrad och våldsam. Vid låga doser kan missbrukaren försjunka i koma.

Långtidseffekter
Dessa uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Effekter som kan utlösas av LSD är framförallt psykoser, på grund av den akuta förgiftningen, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. LSD-psykosen kan en del fall åtföljas av en svår depression med självmordsrisk.
Många av de hallucinogena drogerna kan ibland bli impopulära, då de har oberäkneliga effekter; återtrippar, så kallade flash-backs. Sådana kan uppträda helt oväntat utan att missbrukaren tagit drogen. Effekten av LSD upplevs inte alltid som positiv, då den kan innehålla skräckbilder av verkligheten som medför stark ångest och panikattacker.

ECSTASY
I dagens snabba samhällsutveckling dyker det upp nya droger, som ofta är designade för att passa till olika tillfällen och samtidigt är lätta att förändra för att det skall bli svårt för myndigheter att effektivt stoppa dem.
Ecstasy är en av dessa droger, men med den skillnaden, att den tillverkades i Tyskland redan 1914 som ett aptitnedsättande medel. Det hade en kort användningstid och föll sedan i glömska fram till 1970-talet, då den i USA togs upp som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Samtidigt som den började användas inom detta område kom de första rapporterna om att den också användes som festdrog bland ungdomar. Det dröjde till senare halvan på åttiotalet och början på nittiotalet innan den fick fotfäste ordentligt i Europa.
Ecstasy ar en kemiskt framställd drog med beteckningen 3,4-metylendioximetamfetamin. Den kallas även Adam, XTC och MDM. Ecstasy anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger, då den liknar både den centralstimulerande drogen Amfetamin och den hallucinogena naturdrogen Mescalin.
Bland ungdomar som deltar på så kallade ravefester, där man dansar många timmar i sträck är Ecstasy en populär drog. Det skall dock tilläggas att det i massmedia många gånger framställs som om alla som går på ravefester använder Ecstasy, men verkligheten är den, att det oftast är en minoritet som använder drogen. Problemet är snarare att de som gör det, kan vara de som lockar in andra i missbruket.
Drogen förekommer som ett vitt pulver i kapslar, men oftast som tabletter som under en tid märktes med ett smilande ansikte i tryck på ena sidan. De vanligaste doserna ligger mellan 50 och 160 mg. Om dosen ligger på 200 mg och högre så uppträder förgiftningsskador. En dos som är tio gånger över normaldos betraktas som dödlig. Beroende på hälsotillståndet hos den som intar drogen kan dödsfall inträffa vid doser långt lägre än den som anses dödlig.
Ecstasy finns i många varianter beroende på att de som tillverkar drogen hela tiden försöker kringgå lagar som klassar den som en drog. I Sverige har man vid de flesta beslag som gjorts, kunnat konstatera att tabletterna i själva verket varit en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter.

Effekter
Korttidseffekter uppträder strax efter att man intagit dosen och den försvinner inom några timmar eller dagar beroende på hur stor dosen är. Man får psykisk överstimulering som följs av trötthet, sömnsvarigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser.
De fysiska effekterna är vidgade pupiller, muntorrhet, ofrivilliga käkrörelser, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen höjs också påtagligt, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall. Vid högre doser kan hjärtklappning och högt blodtryck uppträda. Allvarliga tillstånd med hög feber, blödningar och njursvikt har rapporterats.

Hallucinogena effekter
Dessa uppstår vid högre doser. Syn och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner. Man ser dansande, färgade ljus framför sig och även andra föremål kan uppträda i rörelse framför den påverkade. I samband med "maratondans" på ravefester förstärks denna effekt. Det har inträffat dödsfall i dessa sammanhang.
Man misstänker att Ecstasy åstadkommer störningar i hjärnans signalsubstanssystem och att Serotonin är den signalsubstans som påverkas mest av Ecstasy. Serotonin har en avgörande betydelse för reglering av impulskontroll, aggressivitet, ångest, sinnesstämning, födointag, kroppstemperatur och sexualitet. Rapporter visar att den som missbrukar Ecstasy kan få störningar i hjärnans serotoninsystem och det i sig skulle kunna förklara många av de negativa effekterna hos Ecstasy.
Dopamin är en annan signalsubstans som frigörs när man intar Ecstasy. Det kan förklara de ofrivilliga muskelrörelserna och den stelhet i kroppen som missbrukaren drabbas av.
En orsak till att det varit svårt att få ungdomar att avstå från användning av Ecstasy är att det inte finns erfarenheter som talar för att man fastnar i missbruket av Ecstasy som hos andra preparat. Detta gör att man inte ser de risker som man utsätter sig för och tycker att drogen inte är farligare än att det går att sluta när man själv vill.

 

BENSODIAZEPINER OCH BLANDMISSBRUK
För att vi skall kunna göra rättvisa åt redovisning av bensodiazepiner så skall vi i detta avsnitt även behandla blandmissbruk då dessa onekligen hör ihop. På 1960-talet presenterades bensodiazepiner som ett nytt effektivt medel vid behandling av ångest och sömnstörningar. De vanligaste preparaten är: Apozepam, Diazepam, Stesolid, Valium, Alopam, Oxascand, Serepax, Sobril, Temesta, Alprazolam, Xanor, Apodorm, Mogadon, Nitrazepam, Flunitrazepam, Flupam, Fluscand, Rohypnol, Halcion och Triazolam. Det är alltså ett stort urval att hålla reda på.


Beroende, missbruk och biverkningar

För vissa människor är bensodiazepiner beroendeframkallande vilket gör att de fastnar i ett missbruk av dem efterhand. Det är inte alltid så att man måste överdosera för att fastna i ett missbruk. Till detta kan läggas att preparaten ofta har oönskade biverkningar. Blir man beroende så kan man inte sluta med dem då man märker att man får abstinensbesvär om man tvärt slutar. Man är då psykiskt beroende.
 Missbruk av preparatet innebär att man använder det okontrollerat i höga doser, som gör att man drabbas av ren berusning, nedsatt omdöme och minnesstörningar.
Missbruk av enbart bensodiazepinpreparat är inte skärskilt vanligt, utan det kombineras ofta med alkohol då man har förbrukat den förskrivna dosen. Detta gör att vi osökt kommer in på blandmissbruk och dess speciella problematik.


Blandmissbruk

Blandmissbruk är att inta två eller flera droger i kombination för att uppnå den nivå av rus man vill ha. Man kan lugnt säga att det är den vanligaste typen av missbruk som vi har i samhället idag. Det är så att det idag nästan inte finns de som vi kallade for rena "heroinister" eller "amfetaminister". De är istället så att man använder en kombination av droger för att uppnå den effekt man vill ha. Man kan använda den ena drogen för att uppnå ett rus och trappa ner med en annan drog.

Effekter
Det centrala i allt missbruk är att man söker efter att uppnå en viss effekt. För att förstärka den använder man medvetet olika droger i kombination. Effekten av en drog beror på den mängd och det sätt man intagit den på, vilka tidigare erfarenheter man har av droger, vilken sinnesstämning man befinner sig i och om man har druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Till sist beror effekten på den situation man befinner sig i och vilka människor man är med vid detta tillfälle.


V A N L I G A   K O M B I N A T I O N E R
Dominerande drog     Kombination
Alkohol     Bensodiazepiner, Cannabis
Amfetamin, kokain
(centralstimulerande)     Alkohol, Cannabis
Cannabis     Alkohol, LSD, Ecstasy
(hallucinogener)
Bensodiazepiner     Alkohol
Heroin, Morfin
(opiater)     Alkohol, Cannabis

Man kan säga att missbrukare som hemfaller at blandmissbruk oftast har en "basdrog" som han/hon använder, men kombinerar den med en drog som passar att ta, för att förstärka eller "tända av" med. Hela den missbrukarbild som vi bar varit vana vid, har på detta sätt förändrats, kanske utan att vi hunnit med all varsebli den svängningen.
   I dagens samhälle finns det ett "smörgåsbord" att förse sig från om man missbrukar. På alkoholpolikliniker är det idag sällsynt med "rena" alkoholister utan det handlar oftast om missbruk med ett inslag av en kombinerande drog.
   Vad man kan se är, att det i grunden är alkohol som finns med i de flesta blandmissbruksfallen och detta gör det till en angelägenhet for oss inom Länkrörelsen. Det gör att vi måste vara lyhörda och även nyfikna samt lyssna på de nya medlemmar som söker sig till oss och som har erfarenheter av blandmissbruk.


SNIFFNING

Sniffning ar ett berusningssätt som oftast tillskrivits den yngre generationen i vårt land. Det är inte helt fel att säga så, men det har det senaste årtiondet visat sig att det följer med upp i åldrarna, eftersom preparaten är så oerhört lätta att komma över om man inte har annat att tillgå.
Vi har väl alla sett på olika TV-program från u-länder hur gatubarn ofta sniffar för att döva de känslor som de har inom sig, då de utnyttjas på de mest bestialiska sätt som barn kan utsättas för. Nu är det ju så att vi i vårt land inte har gatubarn och deras problematik, men vi har barn som utnyttjas och förnedras på många andra sätt. De missköttes i sina hem av missbrukande föräldrar, lämnas vind för våg i sina bostadsområden efter skolan till föräldrarna kommer hem från sina arbeten o.s.v. De barn som utnyttjas sexuellt av vuxna, är också en grupp som kan börja sniffa som ett första led i sin karriär som missbrukare.
Sniffningen kommer och går i perioder och ses många gånger som något som försvinner med barnets mognande, men det är inte så det är i verkligheten. Eftersom preparaten man använder kanske plockas bort ur affärernas diskar så är uppfinningsrikedomen stor och modet all testa andra preparat gör att det alltid finns nya saker att sniffa eller "boffa", som det kallas av de som sniffar.

Preparat och användning
Man sniffar genom att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och olika gaser i djupa inandningar. Man kan förlanga ruset genom att koncentrera sniffningen på så vis att man med hjälp av en plastpåse, som innehåller preparatet kan ta en "puff" då och då. På detta sätt håller man ruset igång flera timmar. Många av preparaten finns att köpa hos färghandlare, på varuhus, i tobaksaffärer och på bensinstationer vilket gör dem så lättillgängliga.
• ACETON – används som nagellacksborttagningsmedel, finns i lim och fogmassa.
• AEROSOLER – finns som drivgaser i olika sprayer och de anses vara bland de farligaste preparaten att sniffa.
• BUTAN, C4H1O – och propangas (gasol) C3H8 finns i cigarrettändare och finns i storförpackning för påfyllning av gaständare.
• BENSEN – finns i alla typer av bensin och är vanligt att använda till sniffning.
• TERPENTIN – förekommer som en komponent i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel, fläckborttagningsmedel, målarfärg, spackel och fogmassa.
• TRIKLORETYLEN – finns i solution, kontaktlim och hobbylim. Används på bil- och gummiverkstäder, av lackerare och inom textilindustri och kemtvätt.

Korttidseffekter
När ångorna kommit ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningseffekterna kommer efter ett par inandningar, och efter ca 10–15 är man kraftigt berusad. Ruset klingar av efter 15–30 minuter och efter en timme märks ingen berusning alls. Sniffning i kombination med alkohol medför stora risker, man kan lätt bli medvetslös och andningen upphör.
Fysiologiskt kan sniffning och alkohol ha liknande verkan. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Sniffaren tappar den psykiska kontrollen och det är inte ovanligt att uppleva hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar.

Långtidseffekter
Det är helt klarlagt att människor som under lång tid i sitt arbete utsätts för lösningsmedel fått permanenta skador. Om det är klarlagt så är det nog rimligt att anta att sniffning under längre tid kan ge hjärnskador och annan psykisk avtrubbning. Andra effekter är rinnande näsa, hosta och irriterad hals, trötthet, huvudvärk, retlighet, ångest och nedstämdhet. Man har konstaterat skador på lever och njurar. Bensen har visat sig ge skador på de blodbildande organen i benmärgen vilket ger sänkt immunförsvar.


ANABOLA STEROIDER OCH DOPING

Preparat
Testosteron är ett manligt könshormon, som bygger upp de manliga könsegenskaperna och bygger upp muskelmassan hos den som använder det. Testosteron är en steroid. Anabola steroider är syntetiskt framtagna preparat, som ger muskeluppbyggande effekter, men som också har androgena (förmanligande) effekter. Dessa stannar kvar när man slutat att ta preparatet. Preparatet kallas därför också AAS (anabola androgena steroider). Medicinskt används preparatet ytterst begränsat, vid underfunktion av manliga hormoner, svåra blodsjukdomar och vid benskörhet hos äldre kvinnor. Dopingen har istället blivit det område där steroider kommit att användas mest.

Utseende och form
Testosteron och anabola steroider finns att erhålla som tabletter, kapslar och ampuller. Det vanligaste AAS-preparatet på den illegala marknaden är metandienon (metandrostrenolon), som säljs i form av runda vita tabletter. De finns även som femkantiga rosa tabletter på 5 mg. De med rysk text på förpackningen kallas i folkmun för ryssar, ryssfemmor eller ryska vitaminer. Det vanligaste injektionspreparatet är nandrolone decanoate. Injektionspreparaten är idag de vanligast använda.

Effekt
Effekten av dopingpreparaten styrs av faktorer som, tid, mängd och genetisk kod. Det finns uppgifter som visar på prestationshöjande effekter på kort sikt, men som samtidigt kan ge biverkningar och innebära att träningsresultaten utan dopingpreparat försämras, vilket i sig gör att man måste fortsätta att ta preparatet för att kunna hålla den stigande prestation man eftersträvar. Aggressivitet och viktuppgång är negativa biverkningar som följer med dopingen. Kombinationen alkohol och doping kan bli ödesdiger då båda kan öka aggressiviteten.

Skadeverkningar
Depression, ångest och sömnstörningar, är problem som man drabbas av när man gör uppehåll mellan perioder av steroidmissbruk.
Acne förvärras rejält hos personer som använder steroider. Har man acne när man börjar missbruka blir effekten många gånger så kraftig att det bildas stora ärr som kommer att bli kvar livet ut.
Förhöjd aggressivitet är inte ovanlig hos steroidmissbrukare. Kraftigt utagerande i situationer som för andra ses som banala kan få ödesdigra följder. Dessa vredesutbrott kan i samband med alkohol förvärras ytterligare.
Tillväxthormonerna försvinner snabbare hos steroidmissbrukare och det kan orsaka att ej färdigutvecklade tonåringar stannar i växten.
Steroider ger också förhöjda blodfettvärden som har till följd att det bildas kalkavlagringar i blodkärlen, vilket kan leda till försämrad blodcirkulation och även hjärtinfarkt.
Könsdriften kan i början öka för att sedan avta helt. När man tar steroider tillbakabildas testiklarna vilket kan göra att man inte får tillbaka normal spermieproduktion och könsdrift.
Den vanligaste fysiska biverkningen är tillväxt i bröstkörtlarna, något som oftast är smärtsamt och måste repareras med ett kirurgiskt ingrepp då det inte går tillbaka av sig själv.
Långvarigt bruk av steroider kan ge blodcystor i levern. Både godartade tumörer och dödlig cancer finns dokumenterade som föjdsjukdomar.
När det gäller kvinnor så drabbas de på liknande sätt som ovanstående men de får även en mer maskulint formad kropp, basröst, skäggväxt, klitorisförstoring och menstruationsstörningar.

Fysiska kännetecken
Kroppen blir bullig och uppblåst på grund av vätskeansamling i muskulaturen. Uppsvullet ansikte, speciellt kinderna och att huden runt ögonen svullnar och blir stram, är andra kännetecken. Vidare acne särskilt på ryggen och axlarna och även i ansiktet. Man kan också drabbas av håravfall och snabb viktökning.

Psykiska kännetecken
Ökat aggressivt beteende i kombination med "kort stubin" och kraftiga humörsvängningar. Extrem kropps-, kost- och träningsfixering. Mellan missbruksperioderna är missbrukaren ofta nedstämd, rastlös och har sömnsvårigheter.
   Många av er som läser detta kanske undrar varför doping tagits upp i Drogfakta. Verkligheten är att doping i kombination med alkohol och andra droger är ett gissel för de som hamnat i detta missbruk.
   Doping är en drog som finns i vårt samhälle och det ar viktigt att redovisa så många olika droger som möjligt så att vi inte står handfallna då det kommer upp till diskussion om vi hamnar i samtal med andra människor. Om man inte vet vad doping handlar om eller känner sig osäker så kan det vara bra att vi har ett eget material att hänvisa till och det har vi nu i och med detta.

KATDROGER
Catha edulis eller katplantan har under flera hundra år varit en känd växtdrog i länderna runt Afrikas horn och den Arabiska halvön. Där växer den vilt och kan variera i storlek från mindre träd till små buskars storlek.
De rusframkallande ämnena i katplantan heter Katin och Katinon. Tillsammans utgör de en halv procent av plantans innehåll. Det finns även en syntetisk drog, Mctkatinon, som är kemiskt snarlik Katinon men inte ingår i Kat.
Växtdrogen Kat är inte kontrollerad som internationell narkotika, men Sverige och en del andra länder har man dock beslutat att ställa Kat under nationell narkotikakontroll. Detta gör att i Sverige är Kat klassat som narkotika. Katin, Katinon och Metkatinon regleras dock som internationell narkotika.


Kat

Kat är de ovanjordsväxande delarna av plantan Catha edulis. Det är i praktiken de finare grenarna och bladen som utnyttjas vid missbruk. I hanterarleden behandlas Kat som en färskvara och transporteras snabbt, oftast med flyg från odlingsområdena till Europa. Drogen förstörs och blir inte eftertraktad om den torkar, vilket gör att man vid odlingsplatsen paketerar blad och grenar noga, oftast i bananblad eller skinn som gör att fukten stannar kvar längre i förpackningen. De beslag som görs av Kat är oftast stora (räknat i vikt) då dagsdosen är stor och detta gör att missbrukardoserna inte skall ses och beräknas som andra droger som t.ex. amfetamin.

Katin, katinon och metkatinon
Katin ar ett centralstimulerande och aptitdämpande medel som har effekter som är något svagare än amfetaminets. Det har sålts i Tyskland under varunamnet X-112 som ett reccptbelagt, aptitreducerande medel. I kroppsbyggarkretsar har medlet missbrukats för att orka träna mer och längre och för att öka fettförbränningen så att musklerna skall framträda tydligare. Katin har också en viss smartstillande effekt och har ibland använts av heroinmissbrukare för att dämpa abstinens.
Katinon har huvudsakligen samma verkningar som amfetamin.
Metkatinon som även kallas "efedron" är en syntetisk centralstimulantia som lätt kan framställas som vätska eller pulver ur vanliga handelskemikalier. Det kallas i missbrukarkretsar för "cat", "jeff", "goop", "star" och "crank". Det undersöktes i USA om man kunde använda preparatet mot övervikt och depressioner, men stoppades på grund av allvarliga biverkningar. I f.d. Sovjetunionen användes en tid metkatinon som medel mot depressioner, men även i dessa delar av världen har man frångått att använda preparatet.


Missbruksmönster

Länder som Somalia, Etiopien och Jemen har en social tradition att tugga Kat. Det sker oftast i stor gemenskap och under långa pass. Bladen och de fina grenarna tuggas och "tuggbussen" hålls kvar i kinden medan saliven sväljs. En vanlig dagsdos, en så kallad marduuf utgörs av cirka 200 - 400 gram. Att tugga Kat är en ny företeelse i Europa och kom hit med vissa etniska grupper under 1980-talet. Katin tas oftast genom att man sväljer det i form av tabletter eller genom att injicera upplösta tabletter. Katinon kan snusas, sväljas eller injiceras. Metkatinon kan tas som Katinon samt även rökas. Den kan också tas upp genom huden.

Effekter av katdroger
Kat har en allmänt stimulerande effekt, vars längd beror på hur länge man håller på att tugga. Katin och Katinon har stimulerande effekter som i stort liknar amfetamin. Metkatinon ger ett intensivt välbefinnande som ger en känsla av kraft och tydligare varseblivning av omgivningen. Alla sinnen upplevs som skarpare. Ruset kan vara från 30 minuter till 6 timmar och hos nybörjare upp till 24 timmar. Missbrukaren hamnar lätt i intensivperioder där man intar drogen med några timmars mellanrum i upp till en vecka.

Skador
Katmissbruk kan ge magkatarr, förstoppning, tandskador, leverskador, avmagring, sexuella störningar samt impotens.
Katinmissbruk kan ge hjärtklappning, ångestattacker, psykoser och nervsammanbrott. Katinmissbrukaren uppträder ofta i ett förvirrat tillstånd.
Metkatinonmissbruk kan ge förstörda nässlemhinnor, frätskador i mun och svalg och magsäck, kraftig avmagring, uttorkning och hudproblem. Psykiska skador visar sig som förvirring, hallucinationer, synvillor, depressioner och en parkinsonliknande hjärnskada.

Beroende
Både Kat, Katin, Katinon och Metkatinon är beroendeframkallande, men i olika grad. Kat är den drog som har den längsta brukartiden innan man blir beroende. Katin och Katinon har ungefär samma beroendebildning som amfetamin. Men den farligaste är Metkatinon, som är lika snabbt beroendeframkallande som crack.


NÅGOT OM ATT UPPTÄCKA MISSBRUK

I detta avsnitt skall vi behandla hur och på vilket sätt man kan upptäcka drogmissbruk. Det är till skillnad från upptäckt av alkoholmissbruk mycket svårare.
• Ett drogrus har i allmänhet så kort verkningstid att missbrukaren kan dölja detta genom att hålla sig undan. För att upptäcka missbruket måste man nästan vara på plats när drogen intas och vara uppmärksam på de enskilda russymptomen som uppträder.
• Symptomen på ett pågående missbruk är till en början svaga.
• Missbrukaren döljer och förringar ofta sitt drogintag.
• Flera av de psykiska eller sociala störningarna kring unga missbrukare kan ofta feltolkas som pubertetsproblem eller allmänna livsproblem.
Personer i missbrukarens närhet, t.ex. föräldrar och lärare, kan ofta finna det lättare att blunda för missbruk, än att erkänna att det finns i den närmaste omgivningen.
Diagnosticering av missbruk försvåras ofta då många missbrukare använder flera droger vid ett och samma tillfälle eller i en följd efter varandra, s.k. blandmissbruk. Detta förstärker drogeffekterna och ger försvårade rusbilder som kan göra att man förväxlar den ena drogen med en annan. Efter långdraget missbruk kan det uppträda så tydliga symptom eller skador av missbruket att det blir lätt att känna igen missbrukaren t.ex. på avmagring och störningar i motoriken. Att undersöka en person för att diagnostisera påverkan eller missbruk kräver i allmanhet samtycke, stöd i lag eller ingånget avtal.

Metoder för att diagnostisera missbruk
Det finns olika metoder som man kan använda om man vill kontrollera om en person är påverkad av en drog eller använder droger regelbundet.
• Direkt observation av beteendet för att konstatera om personen ändrat sitt sätt att agera eller tala om droger och om det finns en överslätande attityd till droger.
• Intervjua den misstänkta personen och de närmaste vännerna.
• Iakttagelser under en längre tid for att konstatera förändringar i livsföringen som kan härledas till missbruk och missbruksidentifikation.
• Söka upp missbrukare som tillbör samma umgänge och som kan antas ha liknande drogvanor.
• Kemisk provtagning för att spåra droger eller drogrester i kroppsvätskor (urin, blod).
• Kroppsbesiktning för att kontrollera armveck (stickmärken), ögon (pupillstorlek), beteende och reaktionssätt.
• Detaljerad läkarundersökning, samt ta till vara och undersöka preparat och utrustning för injektioner.

Det behövs ofta flera olika slags undersökningar för att fastställa omfattningen av missbruk. Fyra som är bra att känna till är:
• Ändringar i beteenden och vanor.
• Kroppsliga tecken och störningar.
• Sociala störningar.
• Påträffad missbruksutrustning.

Förändringar i beteende och vanor
Ett tilltagande missbruk kan leda till ändringar i vanor och beteendet. Dessa har variationer beroende på drogen och hur intensivt man missbrukar den.
• Tydliga svängningar i sinnesstämningen, från skrattattacker till depressionsliknande tillstånd.
• Starkt avtagande intresse för arbete, skola, fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter m.m.
• Försämrade relationer till föräldrar och syskon.
• Ändringar i umgängeskretsen, de gamla vännerna försvinner och de nya är missbrukaren inte benägen att tala om. De blir den hemliga subkulturen som man knyts hårt till som missbrukare.
• Förändrad dygnsrytm och omotiverad frånvaro från familjeliv, arbete och studier.
• Nedsatt aptit, men med ökat intag av sötsaker och läsk i tid och otid.
• Den personliga hygienen försämras och ett allmänt intryck är vanskötsel av kläder och egna saker som tidigare varit viktiga.
• Användning av solglasögon för att skydda sig mot solljus (ljuskänslighet på grund av förstorade pupiller), ögondroppar för att minska rodnaden i ögonvitorna.
• Irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala gränser.

Kroppsliga tecken och störningar
Drogmissbruk kan yttra sig i olika kroppsliga tecken och störningar:
• Ärr efter intravenösa injektioner som ofta bortförklaras som märken efter provtagningar.
• Plötslig oförklarlig trötthet.
• Rastlöshet, skrap- och rivmärken.
• Kraftigt förstorade eller förminskade pupiller och röda ögonvitor.
• Förändringar i kroppshållning och rörelsemönster, från hopsjunkenhet vid opiatmissbruk till spänd överaktivitet vid missbruk av centralstimulantia.
• Påtaglig viktminskning vid missbruk av centralstimulantia samt ändrad ansiktsmimik med konstiga grimaser som inte tidigare funnits.

Sociala störningar
Drogmissbruk kan ge en rad störningar i det sociala beteendet:
• Bristande gemenskapskänsla.
• Ökad konfliktbenägenhet.
• Benägenhet att ljuga, svika löften som givits.
• Våld och olaga hot samt snatteri och stölder.

Andra missbrukstecken
• Hos en människa som aktivt missbrukar kan man hitta följande spår eller föremål som kan sättas i samband med drogintag:
• Blodfläckar på kläder som verkar oförklarliga.
• Sprutor, kanyler, bomull, böjda missfärgade skedar och syrapåsar.
• Fantasifullt utformade pipor.
• Aluminiumfolie med brända rester.
• Små brevvågar.
• Skarp röklukt som påminner om rökelse då det används för att dölja haschrök.
• Droger i olika förpackningsformer.

Detta är mycket att ta in på en gång men se det som ett litet lexikon på vad det finns att titta efter när det gäller att spåra drogmissbruk hos personer som finns i ens närhet.
   Variationerna är nästan oändliga men det som gör dem möjliga att komma åt är den sociala och personliga förändringen. Den märker man om man lever nära en människa med drogproblem.
   Vi hoppas att det som skrivits i detta häfte kan vara till användning och i viss mån vara en öppning för oss alla att förstå att missbrukets ansikte är väldigt variationsrikt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bra beslut att skyddsbehövande får rätt till familje­återförening  - men en återförening är långt ifrån alltid en lycklig tilldragelse 

Under 2018 beviljade Migrationsverket i 7022 fall ansökningar från ensam kommande barn/unga eller deras  föräldrar om anknytning.

För många splittrade familjer är en återförening en glädjande tilldragelse men enligt gode män och särskilt förordnade ställföreträdare kan de drastiska förändringar i barn/ungas vardag familjens ankomst till Sverige innebär leda till allvarliga problem om samhället stöd insatser uteblir. Det förhållandet har även en studie vid Södertörns högskola uppmärksammat.  
Rätten till asyl och familjeåterförening ska värnas men det bör inte utesluta att andra alternativ än att familjen kommer till Sverige kan övervägas. I vissa fall kan som exempel umgängesresor, om det är till gagn i olika avseenden för familjen och inte minst barn/unga, vara ett sådant alternativ.

Då föräldrarna kommer till Sverige och om tingsrätten anser att ingenting talar mot att familjen ska återförenas återflyttas den vårdnad som legat på den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren till föräldern.(6 kap. 10 § FB.) För barn/unga innebär det, att de inte längre betraktas som ensam kommande, socialtjänstens stöd upphör liksom boendeplaceringen och ställföreträdaren entledigas. Ansvaret för familjen läggs på barn/ungas axlar då föräldrarna inte har förutsättningar att ta över föräldraansvaret som nyanlända i ett samhälle de inte har kunskap om där ingenting fungerade så som de är vana vid

 

Efter flera år av självständighet får barn/unga nu återgå till samma vanor som i hemlandet och med uppgift att vara förälderns guide till det svenska samhället och tolk. Det kan exempelvis få till följd att studierna får stå åt sidan då föräldern behöver hjälp med myndighetskontakter eller för att följa syskon till skolan. Då de efter att vårdnaden återflyttas till föräldern förväntas flytta ihop med familjen kan det även innebära att de får byta bostadsort, avbryta sina studier samt  lämna kamratkretsen. 

 

Återförening sammanfattning
Se artikel

Studie om återförening
Se artikel


Rätten till återförening
Se artikel

Efterforskning, återförening och en god mans ansvar
Se artikel


Umgängesresor
Se artikel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gatumiljö Dar Es Salaam

 

 

Om Farhan Abdi Hazraja (2011-08-05)

Efter en utredning med flera märkliga inslag, mycket tveksamma språktester och anklagelser om mutbrott återkallade MV Farhans uppehållstillsånd och bestämde att han skulle utvisas  till Kenya eller Tanzania. Tillsammans med två tjänstemän från MV och sin kontaktperson transporterades Farhan till Dar Es Salaam där förhandlingar med tjänstemän från Immigration Boardom om Farhan ägde rum. Efter två timmars utfrågning i ett rum på den internationella flygplatsen meddelade myndigheterna att de beviljade inresetillstånd för Farhan eftersom han enligt myndigheterna var medborgare i Tanzania och han identifierades som Twaha Abduli Tadidi född den 3 juli 1984 och kristen. Beslutet innebar att Farhans tillvaro förändrades i grunden och med ett nytt namn, en ny religion och åtta är äldre förändrades hans trygga tillvaro i Sverige till utmaningen att klara livhanken i ett okänd stad och ett nytt land. 

Bakgrund

Farhan fick permanent uppehållstillstånd i Sverige den 25 maj 2009 då endast sjutton år gammal och flyktingstatus grundad på Genevekonventionens regler och efter att ha genomgått ett antal direkt-och språkanalyser. I efterhand konstaterade MV att en språkanalytiker hos Verified tagit emot pengar  för att hjälpa asylsökande från Bajuni i Somalia att få uppehållstillstånd. Samantaget polisanmäldes  ett tjugotal personer personer däribland Farhan för att ha medverkat i mutbrott. Ytterligare ett antal direkt-och språkanalyser genomfördes och den 25 november 2010 beslutade MV återkalla uppehållstillståndet för Farhan. 
Beslutet överklagades till Migrationsdomstolen som fastställde MV beslut, Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd och beslutet  vann därför laga kraft 2 september 2011. Farhan gick då första året på EL-programmet efter att ha läst in grundskolans kursplan  på 2 år. 


Polisanmälningarna om mutbrott ledde inte till något åtal varken för Farhan, övriga somalier eller språkanalytikern men MV bestämde ändå att återkalla hans pemanenta uppehållstillstånd och trots att varken Kenyas eller Tanzanias ambassader vid personliga besök meddelade att de inte tänkte bevilja Farhan inresetillstånd i dessa länder genomfördes ändå en förhandlingsresa. 


Utvisning av Farhan Abdi Hazraja

Flera länder inom EU 27 anser att vid utvisningar skall en objektiv representant medfölja för att se till att allt går rätt till. Sverige delar inte den uppfattningen men genom att företaget som driver det boende där Farhan bodde bekostade resan kunde jag som arbetar som kurator och under lång tid var Farhans kontaktperson följa honom till Tanzania.

På flyget Stockholm-Amsterdam-Nairobi satt Farhan längst bak mellan de två tjänstemännen från Migratiomsverket . I Amsterdam blev vi hämtade och körda till ett rum där vi fick vänta till nästa avgång.                                                          
På flyget Nairobi - Dar Es Salaam satt Farhan och jag bredvid varandra. Farhan var  väldigt orolig, men också säker på att han inte skulle släppas in i Tanzania.

I Dar Es Salaam möttes vi av en man från Immigration Board och en kvinna från svenska ambassaden. Farhan togs in för förhör, han ville att jag skulle följa med , men vi fick besked  att Tanzanias regler gäller och att bara mannen från migrationsverket fick följa med in. Mannen kom ut efter ca 15 minuter. Ytterligare 2 timmar senare kom en man från Immigration ut och sade att Farhan erkänt att han kom från Tanzania.

De som flyr från Somalia har inga identitetshandlingar utan reser på falska pass. Farhans pass kom från Tanzania, vilket Migrationsverket misstänkte.

Jag fick träffa Farhan och visade honom namnet vi fått och frågade om det var hans namn. Farhan blev arg och upprörd.  Sade att Immigration tvingat honom säga att han kom från Tanzania, men att ingen sagt något om något namn och ålder. Enligt passat var Farhan en 28- årig kristen bondson. 
Farhan, som gått i Koranskola, tog mycket illa vid sig, då de sade att han var kristen.

Jag pratade med personalen från Migrationsverket och kvinnan från ambassaden och ville få hjälp, men fick återigen höra att ”det är deras regler som gäller” och att ”jag inte skulle lägga mig det skulle bara bli värre för Farhan”. De ansåg också att deras uppdrag var slut och gick därifrån.

Då Farhan vidhöll att han hette Farhan, tog de med honom till kontoret inne i Dar Es Salaam och jag återvände till Sverige, utan Farhan.

I januari 2013 har Farhan ännu inte fått någon identitet.   Farhan bor med andra Somalier, i samma situation, i ett litet rum.  Arbetar ibland på en restaurant. Mår dåligt.     

Varför kontrollerades inte om bondsonen, som troligen sålde sitt pass, fortfarande var medborgare i Tanzania.

Ewa Emenius

 


 

Brev till  Vasastansjuristerna/Joakim Johansson

 

Angående Farhan Abdi Hazraja, 920711-4977

 

Farhan flyttade den 21 juli 2010 in på Youth and Care, ett stödboende för ungdomar i Fisksätra. 

 

Undertecknad hjälpte Farhan att flytta från sitt tidigare boende och har därefter träffat Farhan minst 1gång i veckan.

 

Den 17 augusti var Farhan och jag på Nacka Gymnasium för att skriva in honom på IV (individuella programmet). Samtidigt som vi är på NG får Farhan ett meddelande om att han kommit in på Thorildsplans gymnasium PRIVN, där Farhan började den 23 augusti.

Redan från skolstart önskade Farhan få hemspråksundervisning, i Bajuni, vilket tyvärr visade sig svårt, då elevunderlaget var otillräckligt för Bajuni. 

Farhan blev erbjuden hemspråksundervisning i Swahili och  då Farhan även kan prata Swahili tackade han ja, det var bättre än ingenting enligt Farhan.

 

Jag har lärt känna Farhan som en lugn, ärlig och ambitiös ung man, som vill klara skolan bra, få ett yrke (drömmen är revisor) , få bostad och klara sig ekonomiskt utan hjälp från samhället.

 

Undertecknad har även kontakt med Farhans lärare på Thorildsplans gymnasium och även enligt honom är Farhan en ambitiös elev och mycket seriös i sina studier. Han måste studera extra hårt då han inte har så många skolår i Somalia.

 

Då jag undrade varför Farhan blev kallad till Migrationsverket i december fick jag till svar att han inte fick prata med någon om orsaken till besöket. Migrationsverket hade sagt detta!?

 

Nu har jag fått information om att Migrationsverket ämnar återkalla PUT från Farhan, vilket jag personligen finner mycket märkligt. Detta har naturligtvis påverkat Farhan och han mår nu mycket dåligt och vill ha hjälp att få prata med en psykolog.

 

Jag anser att Farhan är mycket trovärdig i sin berättelse och att han är noga med att allt ska vara rätt. Det är av synnerligen vikt att Farhan inte får sitt PUT återkallat utan att han kan fortsätta den positiva väg han påbörjat här i Sverige.

 

Önskas ytterligare information går det bra att kontakta undertecknad.

 

 

Med vänlig hälsning

Ewa Emenius

Kurator

 


 

 

Brev  från Farhan 3 november 2011

Hej  Ewa!Jag   har   problem   fortfarande men  jag   forskor   losa  det,det  gick  inte ,jag   har   varit   i   Svenska  ambassador ,jag  har  berratat  allting  hur   gar  ut  om  mina  problem,de  sa  att   de  kan inte  hjalpa  mej   som  flyktingar men   de  sa  att  de  kan  hjalp   pa det  sattes  att  jag  skulle  komma  ditt  som  student.men  de  sa  att  jag  skulle  ha   sponsarship,boende och  skolan  om  du  har  behoringheter  att  forssater  med skolan.men  skolan  de  maste   skicka  mail   till   som  har  allting   handlar  om mig  coh  om  du har  acceptrar  att   forssater  med  skola. om   ni  har   flera   fragor   ni  kan  kontakt  med   chef  dar   i  svenska  ambassador.jag  ber  er  att   jag  behover  er  hjalp om  ni kommer  inte  hjalpa  mig  jag tror  inte  om  jag  kommer  overleva  har  i  tanzania    jag  har  problem  med  mat  allting  men   ingen   nan   kommer  hjalpa  mig  bara  er.farhan  alskar  er   halsa  alla  som  angegerar  om  det..mitt  number  +255657997746

8 december 2011

det   e  ganska  bra   tack   hemsk mycket  for  att  kom  ihag  mig;jag  hoppas   att   jag  kommer  tillbacks   dit  nagon  gang,jag traffades  en  kvinna  som  heter  Lotta  ERKSSON,hon  vill   hjalpa mig oxa men  vi   for ses  jag  kommer  traffa  henne  pa  sondang halsningar Farhan

30 mars 2012

to  sell  water  and   bites   with  differents  things  such   as  cost  like  5000kr  or  7000kr   i should  pay  tax  even   i  i  dont have  permitte  ,i  should  pay  rent  house  were  i  want   save  ma   staff  from Farhan

 

 


 

 

 

2011-08-05

 

 

 

KRONOLOGI


10 november 2009 Asylansökan         
        
6 maj 2009  Direktanalys, analytikern kommer från Bajuniöarna i Somalia och hon talar sökandens modersmål bajuni.

25 maj 2009  Migrationsverket beviljar permanent uppehållstillstånd

30 april 2010  Migrationsverket initierar ett ärende om återkallelse av PUT    

24 maj 2010  Direktanalys, enligt kallelsen är en tolk som talar bajuni bokad. Vid mötet påpekar sökanden att tolken talar swahili istället. Enligt rapporten är tolken ursprungligen från Kenya och analyserar swahili (bajuni). Analytikern konstaterar att sökanden talar swahili hemmahörande i Kenya.

16 juni 2010  Muntligt sammanträde på Migrationsverkettolken talar swahili och både hon och sökanden uppger att de inte förstår varandra. Senare förklarar sökanden att tolken talade swahili som den talas vid inlandet, inte vid kusten, vilket var anledningen till att de inte förstod varandra.

16 juni 2010  Språkanalys bandet kan inte analyseras på grund av dålig kvalité

1 juli 2010  Språkanalysden sakkunniga kommer ursprungligen från Tanzania och talar swahili, ngoni och engelska. Enligt hennes bedömning kan sökanden vara hemmahörande i Tanzania, Kenya och Chula.

29 juli 2010  Muntligt sammanträde. Sökanden förstår tolken. Tolken uppger i slutet av mötet att samtalet fördes på swahili blandat med bajuni.

2 september 2010     Direktanalys
Rapporten har sammanställts av fyra analytiker. Den första sakkunnige kommer från Kenya och har bott på Bajuniöarna. Den andra är född i Mogadishu och har bott på Kismaju. Den tredje är född i Tanzania och har bott i Kenya. Den fjärde är från södra Somalia och har bott en längre tid i Mogadishu. Enligt analytikerna är sökanden hemmahörande i Kenya eller Tanzania.

25 november 2010 Migrationsverket beslutar att återkalla PUT.

8 juli 2011   Migrationsdomstolen avslår Farhans överklagande.

 

 

 

 

När Faysal lämnade Mogadishu och efter månader på lastbilsflak, till fots genom Etiopien, Sudan och Libyen och en 300 km lång färd i en gummibåt på Medelhavet hade han ingen vetskap om Dublin ll eller vad förordningen skulle komma att innebära för honom. 

Utan möjlighet för honom att påverka destinationen hade smugglarorganisationen tagit honom till Malta och hans första kontakt med Europa blev inte vad han drömt om eller önskat.

Till de maltesiska myndigheterna uppgav han sitt namn till Faysal Abdulaai, några ID handlingar hade han inte, sin ålder till 19 år eftersom han ville komma vidare till Sverige och inte fastna som underårig på Malta, som han såg som ett oönskat genomgångsland. Alla gjorde så, berättade han och dessutom skulle det vara lättare att få ett arbete, trodde han. Hade han uppgett sig vara underårig och myndigheterna bedömt uppgiften som trovärdig hade han placerats på ett center för särskilt utsatta grupper som handikappade, gravida kvinnor och minderåriga som kommit ensamma i Dar Liedna, Dar Ar Sliem eller Dar Qawalla i Valetta. 

Som illegal migrant och bedömd som vuxen internerades han först i Tá Kandia i två månader och därefter i Safi Centre i fyra månader, fängelser eller Dentention Centre, inte så långt ifrån den internationella flygplatsen i Luga där han hölls inlåst under tiden som myndigheterna utredde hans ärende.

MyndigheternaEfter sex månaders internering  beviljades han ett ett subsidiert skydd, som skulle förnyas så länge som situationen i Somalia bedömdes som ett konfliktområde av myndigheterna på Malta och flyttades till Hal Far ett flyktingläger i utkanten av ett industriområde trettiofem minuters bussresa från Valetta.

Myndigheterna beviljade honom 130 euro i månaden, en sängplats i ett tält, resehandlingar. Arbete fick han efter bästa förmåga ordna själv och de som stod till buds var tillfälliga och dåligt betalda svartjobb hos oseriösa arbetsgivare på byggen, restauranger eller som reklamutdelare på  turiststråken i Valetta.

Resan till Sverige

Malta gav honom visserligen det skydd som tillvaron i Mogadishu inte givit honom men målet var fortfarande Sverige där han hoppades få en bra framtid.

Han sparade pengar och köpte en flygbiljett hos hos ett lågprisbolag för 32 euro och flög  till Köpenhamn. Därifrån tog han sig med tåg till Ansökningsenheten i Märsta och ansökte om asyl som Qassim  och uppgav sin ålder till 16 år.  Qaasim skulle bli hans identitet under det närmaste halvåret.

Han placerades av socialtjänsten på ett boende i Roslagen, började skolan och fick en god man. Efter några månader flyttades han till ett HVB i Västmanland väntan på Migrationsverkets utredning skulle bli klar.. Han började skolan, blev läkarundersökt och fick dagspenning på 24 kr om dagen, särskilt bidrag för kläder och allting verkade bra tills den dag han kallades till ett kommuniceringsmöte på Mottagningsenheten.

Kommunicering

På Mottagningsenheten  meddelade tjänstemannen kort att Qassims fingeravtryck påträffats i den gemensamma databasen Eurodac och därför kunde han inte söka  asyl i Sverige utan endast i det  första asyllandet som var Malta. 

För tjänstemannen på Migrationsverket berättade Qassim om omständigheterna som ledde till att han kom till Malta, att han inte sökt asyl på Malta men skrivit på dokument utan att veta vad det innebar för att slippa interneringen och varför han ville söka asyl i Sverige.

Men hans berättelse skulle inte förändra hans situation, något undantag som förordningen i Dublin ll medger skulle inte bli aktuellt för honom.

Efter kommunicerings mötet fortsatte vardagen som vanligt med skolgång, umgänge med kompisar och fotboll ytterligare någon månad tills han kallades till ytterligare ett möte då tjänstemannen på Mottagningsenheten meddelade att kommuniceringen inte påverkat beslutet och att Migrationsverket avsåg att verkställa överföringen. Qassim tillfrågades om sin medverkan till att återvända frivilligt vilket han sa sig vara beredd att göra. 

I slutet av mötet och liksom i förbigående sa tjänstemannen: "jag ser i dina papper från Malta att du uppgivit att du är nitton år därför uppdaterar jag din ålder till till nitton år." På några sekunder blev han tre år äldre vilket innebar att han skulle återföras som vuxen och att inga krav längre fanns att han skulle omhändertas av någon organisation som kunde hjälpa honom vid ankomsten till Malta. Dessutom var uppdateringen av hans ålder inget beslut meddelade tjänstemannen och gick därför inte att överklaga.

Om allting skett efter normala rutiner skulle Migrationsverket  meddela Socialtjänsten och Överförmyndaren om uppdateringen av Qassims ålder och han skulle omedelbart tvingas lämna boendet och flytta till någon av Migrationsverkets  förläggningar i avvaktan på överföring, avbryta sin skolgång och inte längre ha en god man. Men på grund av att Migrationsverket gjorde en administrativ miss blev det inte så utan han blev kvar på HVB, kunde fortsätta sin skolgång och ha kvar sin gode man tills den dag han efter överenskommelse hämtades av Gränspolisen ett par månader efter beslutet och eskorterades  till Arlanda.

Överföring till Malta

Tidigt en grå lite kylig höstmorgonen 2010, efter drygt ett halvår i Sverige, lyfte planet från Arlanda och Qassim  återfördes till Malta och blev Faysal igen. Efter tre timmars flygresa landade han på den internationella flygplatsen i Luga och eskorten från Kriminalvårdens transportservice lämnade honom med ett lycka till när de passerat tullen. Han tog en buss till Hal Far där kompisar väntade på hans ankomst.  

För honom innebar förordningen i Dublin ll inte bara att han tvingades lämna den svenska välfärden utan också att han blev fast på Malta på obestämd tid och i praktiken förhindrad att återvända till Sverige enligt lagstiftningen i Utlänningslagen och bestämmelserna i Dublin ll.

Så länge han hade pengar kunde han visserligen lämna Malta i tremånaders perioder för att resa vart han ville men inget land i Europa skulle ta emot honom annat än tillfälligt och hem till Mogadishu kunde han inte åka.

Hans mål hade varit Sverige och under ett halvår blev drömmen sann. Han gick i skola, hade kamrater och bodde med sin bästa vän i ett stort rum på ett bra boende med engagerad personal. Nu väntade ett stort tält på honom i Hal-Far där han skulle bo tillsammans med arton andra olycksbröder på obestämd tid och personalen på lägret var inte socionomer eller pedagoger, de var vakter.

Det skulle inte bli bättre, tvärtom blev han efter sammanlagt två år på Hal Far tillsagd att han inte längre fick bo där eftersom andra behövde plats. Utan att bli anvisad en annan bostad och inte längre berättigad till några pengar från myndigheterna fortsatte hans liv på Malta som han inte kunde ta sig ifrån och utan utbildning inte heller ett jobb.

Att ta sig från första asylland

Att ta sig från Malta eller något annat land i EU som räknas som första asylland är i praktiken så gott som omöjligt. Det fanns egentligen bara fyra teoretiska möjligheter för Faysal att ta sig tillbaka till Sverige, han kunde ansöka om att få arbeta i Sverige vilket förutsatte att det fanns  arbetsgivare som kunde garantera honom en anställning med lön och villkor enligt kollektivavtal, eller ansöka om att få studera i Sverige vilket var förenat med för honom ouppnåeliga ekonomiska villkor, ansöka om att få återvända av anknytningsskäl men han hade inga nära anhöriga i Sverige och slutligen återvända till Sverige för att söka asyl men då måste han bevisa att hans subsidiära skydd på Malta var upphävt av myndigheterna och att han vistats i ett land utanför EU territoriet i minst tre månader.

I alla de här fallen fordras kunskaper om tillvägagångssätt och kontakter som kan hjälpa honom vilket han inte hade och det var också en fråga om pengar. Faysal blev kvar på Malta. 

Men trots alla bekymmer och omständigheter skulle det ordna sig bra för honom och hans dröm om en bra framtid bli verklighet. I samarbete med UNICEF tog USA varje år ett antal flyktingar och erbjöd dem att få komma till USA. Faysal anmälde sitt intresse och efter flera år på Malta blev han uttagen och finns numera i USA. 

Statistik

Artiklar visade
1304315
Back to Top