Ingen väpnad konflikt i Somalia
t
Enligt Migrationsverket som gjort en utredningsresa till Somalia råder det inte längre någon väpnad konflikt i södra och mellersta Somalia inklusive Mogadishu. Men somaliska flyktingar fortsätter att riskera sina liv på Medelhavet.

Flyktingar på Malta      Rapport Somalia

Afghanistan öppnar ambassad i Stockholm
I en överenskommelse om utveckklingssamarbete mellan Sverige och Afghanistan framgår att Afghanistan planerarar att öppna en ambassad i Stockholm 2014. 

Det innebär bland annat att afghanska ungdomar inte behöver åka till Oslo för att försöka ordna ett pass.

http://www.regeringen.se/sb/d/17286/a/215414

Vattenpipa på HVB

De HVB som tillåter att det röks vattenpipa på HVB av kulturella eller andra skäl bör tänka om. 
Röka vattenpipa

Vattenpipa på HVB

De HVB som tillåter att det röks vattenpipa på HVB av kulturella eller andra skäl bör tänka om. 
Röka vattenpipa

Tf rättschefen på MV om överenskommelsen 

Det är för tidigt att säga hur övenskommelsen
mellan regeringen och MP kommer att påverka bedömningen av asylärenden som gäller ensamkommande barn/unga, säger tf rättschefenpå MV Fredrik Beijer 
http://www.migrationsverket.se/info/7161.html

Röda Korset ifrågasätter särskilda skäl

Om man ser till barnens bästa så borde även barnens föräldrars asylskäl innefattas av samma formulering, 
säger Anki Carlsson ansvarig för migrations och integrationsfrågor i Röda Korset.

www.redcross.se

Så här ser Statsminister Fredrik Reinfeldt 
på papperlösa och REVA
Den senaste tiden har debatten om papperlösa och Reva varit intensiva och föranlett ett uttalande från statsministern. 
http://www.svt.se/agenda/de-som-fatt
-avvisningsbeslut-ska-lamna-landet
 

19 av 23 apatiska barn/unga får PUT
En stor majoritet av de barn och unga som uppvisade uppgivenhetssymtom får enligt uppgifter från MV stanna i Sverige
http://www.migrationsverket.se/info/6952.html

Alarmerande rapprt från Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har publicerat en rapport om barn och unga som placerats på HVB och Familjehem.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2
013mars/alarmerandeomplaceradebarn

Statistik 2012
"2012 beviljades 65 % uppehållstillstånd, 35 % fick avslag. 328  ärenden bedömdes vara Dublinfall.
Den genomsnittsliga handläggningstiden var 98 dagar.
2012

Brist på boendeplatser
Enligt uppgifter från Migrationsverket är behovet av boendeplatser för ensamkommande barn och unga mycket stort. Vid utgången av 2012 var drygt 700 kvar i ankomstkommunerna eftersom de inte kunde anvisats en boendeplats i en kommun.

Ännu en flyktingbåt till Malta

Med jämna mellanrum  siktar helikoptrar eller patrullbåtar från AFM drivande båtar med flyktingar till havs.  
Flyktingar på Malta

För många uppdrag

Överförmyndare i många kommuner  instruerar tjänstemän på myndigheten, att regelmässigt förordna en person till god man för 10-15 eller fler ungdomar  samtidigt.

Överförmyndaren

Hur många uppdrag

Regeringens regleringsbrev

Migrationsverket ska verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser...
Regleringsbrev


Regleringsbrev

Åldersbedömning av barn och unga
Socialstyrelsens rekommendationer 
för åldersbedömning av barn och unga kan innebära att risken reduceras att gode män förordnas till myndiga asylsökande.


Åldersbedömning av unaccompanied minors
Socialstyrelsens anvisningar 

Migrationsvekets rättsliga ställningstagande

Tydligare ansvar för placerade barn och unga vid ut-eller avvisning
En genomgång av ansvar och rättsläge görs i informatiosnskkriften:Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas som finns att ladda ner.
www.socialstyelsen.se

Visum för resa till Iran
För att få visum till Iran krävs ett personligt besök vid ambassaden på Lidingö och en god mans närvaro  om ansökan om visum gäller omyndiga. Därtill krävs ett pass eller annan giltig resehandling, kopia på ID handling, personbevis, reseförsäkring och biljetter, korrekt ifyllda blanketter och ett frankerat (75kr) svarskuvert till ambassadenMycket begränsade öppettider innebär att väntetiden periodvis kan bli lång.

Kommunplatserna för ensamkommande barn och unga behöver fördubblas

Migrationsverket uppger att fler kommunplatser behövs för ensamkommande asylsökande barn och unga. I år och 2015 behövs 3 200 platser, vilket är en fördubbling jämfört med antalet platser i nuvarande överenskommelser.I Migrationsverkets senaste prognos från i juli framgår det att antalet ensamkommande barn nu ökar kraftigt – från 4 400 till 6 500 per år – under 2014 och 2015.

Verket räknar med att platserna ska fördelas mellan tre ålders grupper:

cirka 5 procent för barn till och med 12 år

cirka 40 procent för barn 13-15 år (varav cirka 5 procent för flickor)

cirka 55 procent för barn 16-17 år (varav cirka 5 procent för flickor).

Enligt Migrationsverkets bedömning kommer cirka 5 400 barn och unga beviljas uppehållstillstånd nästa år. En genomsnittlig kommun kommer att behöva öka sina kommunplatser för denna grupp under ungefär 3,5 år. Inom några år kommer det totalt sett behövas cirka 12 670 platser för ensamkommande barn och unga som fått uppehållstillstånd.

Flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn är ett begrepp som felaktigt gör att de kan ses som en homogen grupp och indikerar att de är i behov av omsorg och omhändertagande. Så kan det var i enskilda fall men inte generellt. Bättre vore att se de snart vuxna ungdomarna som resurser  som i hemlandet och på vägen hit  kan ha blivit tilltufsade av omvärlden men snabbt vill få en utbildning som leder till jobb, bli självförsörjande och göra rätt för sig  med förhoppningar att kunna etablera sig i samhället.

Yrkesutbildning

En yrkesutbildning är lämplig för många ungdomar och möjliggör även för dem som ska utvisas till hemlandet eller överföras till första asylland att de får en anställning där eller kan komma tillbaka till Sverige för att arbeta här, om de har ett anställningserbjudande. Efter fyra år kan de få permanent uppehållstillstånd, om de arbetat vill det.


En god man/vårdnadshavare ska kunna ta semester
Att vara god man är ett personligt uppdrag. Därmed anses det inte finnas lagstöd att utfärda fullmakter om inte denna är tydligt begränsad till en viss åtgärd som att en advokat får driva en viss angiven fråga eller att fullmakten ska gälla under en mycket begränsad tid som semester och då endast till åtgärder som bankärenden, betalning av hyra. Omyndiga kan som bekant inte utfärda fullmakter.  Frågan är...när ska gode män/vårdnadshavare kunna ta ledigt från sina uppdrag


Prövning av särskilt ömmande omständigheter
Den 1 juli i år ändrades utlänningslagen så att asylsökande barn och unga ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. 
Migrationsverket har nu tagit fram en metod för att pröva särskilt ömmande omständigheter i barn ärenden. Metoden har fyra steg. Först bör handläggaren bedöma hälstillstånd och vårdbehov. Därefter ta ställning till barnets anpassning till Sverige och anknytning till hemlandet. Steg tre innehåller en bedömning av barnets situation i hemlandet vid en eventuell utvisning. I det fjärde steget ska slutligen en sammantagen göras då omständigheterna som tala för tillstånd ska vägas mot omständigheter som talar emot.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Som god man/vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga ansvarar du för alla angelägenheter – personliga såväl som ekonomiska och rättsliga och oavsett var de placeras är grunderna för uppdraget desamma. Men det finns en  skillnad i den del som gäller det ekonomiska ansvaret för dem som placeras på HVB respektive i familjehem. 

De bidrag som Migrationsverket utbetalar till barn och unga på HVB är ställda till dem själva och är således ett ansvar för en god man medan den ersättning som går till familjen från socialtjänsten inte är barnets utan en ersättning till familjehemmet för kostnader de har för att de tar ett barn i sin vård och omsorg. http://www.godmanakuten.se/index.php/god-man/ekonomiskt-ansvar-vid-placeringar-p%C3%A5-hvb-och-familjehem)


Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.


 

Att bidrag och ersättningar används för det ändamål de är avsedda för är ställföreträdarens ansvar som också har rätt att ta hand om bidrag oavsett om de  är ställda till ungdomen och är dessutom skyldighet att på bästa sätt förvalta ungdomens pengar och bestämma hur de skall användas.

Ungdomen vill gärna själv i många fall själv disponera bankkortet och hävdar inte sällan att de är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande vilket kan stämma i enskilda fall men generellt är deras erfarenheter av att hushålla med pengar mycket begränsade. Därför finns det anledning för en god man vårdnadshavare att utnyttja sin bestämmanderätt och ta hand om bankkort även om det leder till meningsskiljaktigheter och osämja som i normalfallet är relativt snabbt övergående. 

Att det inte finns en gemensam samsyn mellan ställföreträdare i ekonomiska frågor försvårar uppdraget liksom att det finns alltför många frånvarande gode män vilket ställer till problem. Inte sällan förekommer det  att ungdomarna hänvisar till att andra får sitt bankkort och kan känna  sig orättvist behandlade  i de fall de inte får det. Att  alltför många ställföreträdare överlåter bankkortet till ungdomen förändrar inte det faktum att det är varken lämpligt eller ansvarsfullt att göra det till någon som inte är van att handskas med förhållande stora belopp. Av de skälen ska ställföreträdaren ta hand om bankkortet för att kunna försäkra sig om att pengarna används för sitt ändamål och inte till exempel skickas utomlands eller för inköp av dyra telefoner.

Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.

Rätt till bidrag

Asylsökande ensamkommande barn och unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagersättning samt särskild ersättning vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd. Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är de normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.

 Av 5 § förordningen om mottagande av asylsökande m.fl framgår att dagersättning  ska täcka kostnader för bland annat kläder och skor. I 7 § anges att särskilt bidrag enligt 18 § , lagen om mottagande av asylsökande LMA m.fl ska lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Hit hör kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, exempelvis kostnader för vinterkläder. 


Av lagmotiven till LMA framgår det även att det är rimligt att asylsökande under utredningstiden ges en lägre standard än de som är stadigvarande bosatta i landet. (prop. 1993/94 s.47 och 100.) 

Kammarrätten i Jönköping, meddelad 2011-09-28, mål nr 683-11.

Aktuella ersättningsnivåer

Vanligtvis placeras ensamkommande barn och unga på ett HVB och Familjehem om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från MV med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende hos en närstående cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnadsdel. För barn och ungdomar som under asylprocessen bor i ett familjehem utgår till Familjehemmet en omkostnadsersättning som ska täcka merkostnader som mat, kläder, resor, fritidsaktiviteter,  fickpengar och del i bostad. Dessutom ett skattepliktigt arvode som är ersättning för det uppdrag familje hemmet har. Det senare är inte av intresse för den gode mannen.

Om ungdomen får permanent uppehållstillstånd övergår Migrationsverkets ekonomiska ansvar till socialtjänsten. Ungdomen är normalt och om vissa förutsättningar är uppfyllda berättigade till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.Vid beslut om utvisning eller överföring eller de frivilligt vill återvända upphör ersättningen av det skälen men de kan få ett återvändande bidrag.

För ungdomar under 16 år är det alltid du som god man som ansöker om dagersättning och eventuellt särskilt bidrag för barn och ungas räkning. I det fall ungdomen har fyllt 16 år och själv är förälder, har de rätt att själva ansöka om ekonomiskt bistånd för sitt barn. I annat fall ska utsedd ställföreträdare lämna in en ansökan.

Dagersättningen är olika stor beroende på om ungdomen bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

 

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:

24 kr/dag för vuxna ensamstående

19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader

12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

På boenden där mat inte ingår är dagersättningen:

71 kr/dag för vuxna ensamstående

61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader

37 kr/dag för barn 0–3 år

43 kr/dag för barn 4–10 år

50 kr/dag för barn 11–17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen).

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

 CSN och studiebidrag

Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten. Efter ansökan berättigade  till grundläggande svenskt studiestöd om de har uppehållstillstånd, är minst sexton år och studerar på heltid på en gymnasieskola (läser in grundskolans kursplan på ett introduktionsprogram) eller har antagits på ett yrkesinriktat eller högskoleförberedande nationellt gymnasieprogram, alternativt studerar på folkhögskola eller Komvux. Studiebidraget kan sägas vara en förlängning av barnbidraget och är ett kombinerat försörjningsstöd för ungdomen själv och familjen under studietiden fram till andra terminen då ungdomen fyllt 20 år.

Studiebidraget är idag 1050 kronor som CSN  för ett normalt läsår betalar ut under perioden september-december och januari-juni månadsvis. Det finns även möjlighet att ansöka om ett extra tillägg på 855 per månad vilket ensamkommande är berättigade till och som gode män/sfv ansöker om och som CSN i regel beviljar. Vad avser detta bidrag löper det inte med automatik utan ska sökas på nytt enligt CSNs anvisningar.

CSN kräver idag att det ska finnas en betalningsmottagare för de studiebidrag och extra tillägg som utbetalas till ungdomen vilket undantagslöst blir den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren. En särskilt tillförordnad vårdnadshavare kan neka till att stå som betalningsmottagare med motiveringen att det innebär en sammanblandning av egna och barn och ungas medel, Föräldrabalken 12 kap 6§ och att du kan bli återbetalningsskyldiga vid olovlig frånvaro. Att neka till att stå som betalningsmottagare innebär med nuvarande ordning, att barn/unga inte får tillgång till sina pengar  Alternativt finns möjligheten att förmå överförmyndaren att stå som betalningsmottagare. 


Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar olovlig frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden. 

 

God man/vårdnadshavare bestämmer

Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär inte det, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen och särskild tillförordnad vårdnadshavare har däremot den rätten och har dessutom skyldighet att göra det och på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan och på deras ekonomi är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden.

 

Att bidrag och ersättningar används för det ändamål de är avsedda för är ställföreträdarens ansvar som också har rätt att ta hand om bidrag oavsett om de  är ställda till ungdomen och är dessutom skyldighet att på bästa sätt förvalta ungdomens pengar och bestämma hur de skall användas.

Ungdomen vill gärna själv i många fall själv disponera bankkortet och hävdar inte sällan att de är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande vilket kan stämma i enskilda fall men generellt är deras erfarenheter av att hushålla med pengar mycket begränsade. Därför finns det anledning för en god man vårdnadshavare att utnyttja sin bestämmanderätt och ta hand om bankkort även om det leder till meningsskiljaktigheter och osämja som i normalfallet är relativt snabbt övergående. 

Att det inte finns en gemensam samsyn mellan ställföreträdare i ekonomiska frågor försvårar uppdraget liksom att det finns alltför många frånvarande gode män vilket ställer till problem. Inte sällan förekommer det  att ungdomarna hänvisar till att andra får sitt bankkort och kan känna  sig orättvist behandlade  i de fall de inte får det. Att  alltför många ställföreträdare överlåter bankkortet till ungdomen förändrar inte det faktum att det är varken lämpligt eller ansvarsfullt att göra det till någon som inte är van att handskas med förhållande stora belopp. Av de skälen ska ställföreträdaren ta hand om bankkortet för att kunna försäkra sig om att pengarna används för sitt ändamål och inte till exempel skickas utomlands eller för inköp av dyra telefoner.

Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.

Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär inte det, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen och särskild tillförordnad vårdnadshavare har däremot den rätten och har dessutom skyldighet att göra det och på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Att ha kontroll på att ungdomarnas närvaro i skolan och på deras ekonomi är viktigt då särskilt tillförordnade vårdnadshavare kan bli återbetalnings skyldiga av studiemedel när skolan rapporterar frånvaro till CSN. Ett flertal särskilt tillförordnade vårdnadshavare har fått krav från CSN på flera tusen kronor och riskerar att inte bara förlora pengar utan även att hamna hos Kronofogden.

Budget
En god man/vårdnadshavare ansvar att se till ungdomens bästa i alla avseenden även när det gäller ekonomiska frågor. Ibland uppstår oenighet och konflikter eftersom din uppfattning om vad som är bäst inte nödvändigtvis delas av ungdomen som vill ha tillgång till de bidrag som utbetalas och själv disponera över dem. 

Ibland framförs önskemålet med hänvisning till att andra gode män gör så alternativt, att de själva är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande. Om du är helt säker på att han/hon klarar av att ”hushålla” med pengarna, kan du möjligen på prov under en kort tid under övervakning och med krav på ungdomen om att redovisa kvitton på inköp och kontoutdrag, gå med på det. 
Men en troligtvis bättre idé är, att tillsammans med ungdomen prata om vilka förutsättningar som gäller och eventuella krav från anhöriga om bistånd och avbetalning på skuldbördan. Om det är möjligt kontaktas familjen i hemlandet så att de får klart för sig varför ungdomen inte kan skicka pengar. 

Ungdomen skall självklart involveras i ekonomiska frågor och beroende på ålder och mognad tillsammans med dig planera och bestämma hur pengarna skall användas. Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna inte sällan md hänvisning till, att andra får det och kanske men mer sällan berättar det, för att familjen eller okända vuxna i ungdomens omgivning kräver det. 

Det studie-och extra bidrag som ungdomen har rätt till är en kombination av  ett personligt stöd och ett stöd till familjen. Juridiskt sätt är det du som god man-särskilt tillförordnad vårdnadshavare och ungdomen som utgör familjen i Sverige även om ett bra familjehem eller EBO i praktiken är ungdomens hem och i bästa fall av ungdomen kan upplevas som en familj. Men ditt uppdrag förändras inte av att ungdomen bor på ett familjehem det är detsamma oavsett var ungdomen bor.

Tingsrätten har genom att utse dig till särskilt förordnad vårdnadshavare överlåtit vårdnadsansvaret till dig och familjen har ingen bestämmanderätt över ungdomen  eller juridisk rätt till de bidrag ungdomen beviljats.

Hur angeläget det än kan vara att hjälpa familjen är det ungdomens bästa som är ditt ansvar och därför skall bidragen användas för det ändamål de är avsedda för, ungdomens behov. Men ungdomens bästa kan också vara att hjälpa familjen och månadspengen kan de disponera som de själva anser lämpligt.

Efter att ha klargjort förutsättningarna och flera omsorgsfulla samtal går det i regel bättre att sakligt planera hur ersättningar, särskilda bidrag och CSN pengar skall användas. Till exempel hur mycket som skall avsättas för klädinköp, sparas för framtida behov i förekommande fall och hur stor den månadspeng som ungdomen fritt kan disponera över varje månad ska vara.
Om ungdomen vill använda månadspengen eller del av den, efter det att egna behov tillgodosetts, för att skicka pengar till familjen är det deras sak men förutsätter att deras egna behov först tillgodoses.

 

Skicka pengar till hemlandet

Ensamkommande unga betraktas ofta som en enhetlig grupp och benämns som asylsökande ensamkommande barn alternativt flyktingbarn. Men de kommer från ett sjuttiotal olika länder från världens olika hörn med kulturella olikheter och skillnader i uppväxtvillkor. För ungdomarna kan vistelsen i Sverige bli omvälvande och komplicerad inte minst när det gäller ekonomiska förhållanden och vanan att hantera pengar och planera 

En del vill leva ett västerländskt tonårsliv och prioriterar inköp av snygga kläder och de senaste mobilmodellerna och ägnar ingen tanke åt anhöriga eller kanske inte har några. Andra är medvetna om de krav som finns och plikten att bidra till familjens försörjning. Kanske känner de även skam och skuld för att ha det materiellt bättre än familjen i hemlandet och skickar därför pengar. Det förekommer därför att de genom olika kanaler skickar dagersättningar och CSN pengar till anhöriga i hemlandet för att bidra till deras försörjning och för att betala skulder till smugglare för resan till Sverige som ofta sker på kredit eller bekostats med lån från släktingar och klaner.

Många gånger har ungdomarna inget val när familjens skuldbörda läggs på deras axlar och blir deras ansvar. De är tvungna att skicka pengar eftersom smugglare och långivares bestämda krav på återbetalning, oftast i likvida medel men också genom tjänster, följs av hot om repressalier mot ungdomen eller familjen om betalningarna int sköts. I vilken omfattning bidrag skickas från Sverige, i stället för att komma ungdomen till godo, är oklart liksom beloppens storlek. 
Det anges inte i några lagar eller förordningar att det skulle vara förbjudet eller finnas ett stöd för att ungdomar skickar pengar till hemlandet. 
Men däremot framgår av lagstiftning och förordningar , att ersättningar från Migrationsverket är avsedda för asylsökandes personliga behov och bidrag från CSN för deras försörjning (även familjen om den finns i landet) under studietiden i Sverige. Således inte för att betala skulder till smugglare och andra långivare eller som försörjningshjälp till anhöriga i hemlandet.

 

Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna

Om en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige.

För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap. 10 § FB.

 

Enligt 6 kap 2 a §  FB ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

Det är således ett grundligt förfarande innan vårdnaden återflyttas till föräldern  men inte lätt för barn/unga att komma med invändningar om så skulle vara fallet. 
Efter det att vårdnaden återflyttas till föräldern förväntas barn/unga flytta ihop med föräldern vilket inte sällan innebär att de får byta bostadsort, avbryta sina studier samt  lämna kamratkretsen. 
Efter flera är av självständighet får de nu återgå till gamla vanor och med uppgift att vara förälderns guid till det svenska samhället och tolk.

En svår omställning som kan leda till konflikter som såväl socialtjänst som ställföreträdare borde uppmärksamma. 

Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna - inte alltid av godo
Om en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige.
För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap. 10 § FB.
Enligt 6 kap 2 a §  FB ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

 

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

Det är således ett grundligt förfarande innan vårdnaden återflyttas till föräldern  men inte lätt för barn/unga att komma med invändningar om så skulle vara fallet. 
Efter det att vårdnaden återflyttas till föräldern förväntas barn/unga flytta ihop med föräldern vilket inte sällan innebär att de får byta bostadsort, avbryta sina studier samt  lämna kamratkretsen. 
Efter flera är av självständighet får de nu återgå till familjens rutiner, gamla vanor och med uppgift att vara förälderns guid till det svenska samhället och tolk.

En svår omställning som kan leda till konflikter som socialtjänst och ställföreträdare bör uppmärksamma. 

 

Konventioner, EU direktiv och svensk rätt
Enligt FN:s Barnkonvention om barns rättigheter har barn rätt, att så långt det är möjligt till omvårdnat av sina föräldrar, vilket framgår av flera artiklar i konventionen. Det finns också EU direktiv som ålägger medlemsstaterna försöka spåra ensamkommande barns familjer. Europeiska rådets mottagande direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt. Trots, att vad som anges i konventioner, direktiv och svensk lagstiftning gör i många fall inte berörda myndigheter vad som åligger dem och försätter därmed gode män/vårdnadshavare i en situation som innebär att de av pliktkänsla och välvilja tvingas gå utöver vad uppdraget kräver, av hänsyn till barn/ungas bästa.



Huvudregel
Huvudregeln i svensk lagstiftning är att om familjeåterförening inte bedöms kunna ske någon annanstans får familjen uppehållstillstånd i Sverige, förutsatt att vissa kriterier uppfyllsOm uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL., förutsatt deras son eller dotter  är under 18 år, ogift, ansökan inte grundar sig på oriktiga uppgifter, relationen inte är ett skenförhållande eller framstår som oseriös, avsikten är att leva tillsammans och att släktskapet kan bevisas. Vad gäller syskons rätt till uppehållstillstånd prövas de i första hand i relation till föräldrarna. 


 

Ansvar för efterforskning och återförening
Svensk rätt förbinder svenska myndigheter, som till exempel Migrationsverket och Socialtjänsten, att efterforska nära anhöriga till barn/unga. Arbetet med efterforskning ska starta så snart de sökt asyl. Under tiden som som de är asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för efterforskningen, § 2 d förordningen (1994:36) mottagande av asylsökande m.fl. 
Om uppehållstillstånd beviljas övertar Socialtjänsten ansvaret för efterforskning och har därutöver dessutom ansvaret vad avser umgänge/återförening utifrån 1 kap. 2 § SoL. Särskilt ska socialtjänsten beakta vad hänsynen till barn/ungas bästa kräver och insatser på individnivå, det vill säga utrednings,-stöd och behandlingsinsatser. (Socialstyrelsens vägledning)
Om uppehållstillstånd beviljats pågrund av särskilt ömmande omständigheter bör en eventuell familjeåterförening normalt kunna ske i familjens hemland, anser Migrationsverket, eftersom de inte anses vara i behov av skydd och därför finns ofta inte några hinder för att återförenas med familjen i hemlandet.


(Finns det goda skäl kan grunden för beslutet om uppehållstillstånd, om det är särskilt ömmande omständigheter, överklagas eller en ansökan i efterhand göras i syfte att få flykting eller skydds statusförklaring och därmed rätt till återförening i Sverige. Ett sådant överklagande äventyrar inte uppehållstillståndet som sådant utan avser endast klassificeringen av beslutet.)



Gode mannens/vårdnadshavarens roll och ansvar
Det som borde vara självklart är det vanligtvis inte och att saker och ting enligt gällande regler ska var på ett visst sätt innebär inte att det nödvändigtvis är så. Det kan ifrågasättas om Migrationsverkets efterforskningar är effektiva och omsorgsfulla och för erfarna gode män/vårdnadshavare (GM/SFV) är det bekant att Socialtjänsten i många fall inte tar ansvar varken för efterforskning eller den del av umgänget som gäller återförening och vidtar åtgärder som möjliggör, att nära anhöriga kan få uppehållstillstånd och återförenas med sina barn i Sverige. 

I förekommande fall försätts GM/SFV  därmed i en situation där de kan känna sig tvingade att vidta åtgärder utöver vad uppdraget kräver av pliktkänsla, välvilja och av hänsyn till barn/ungas bästa.

Det är naturligtvis inte rimligt, att medborgare som förordnats som gode män på ideell grund försätts i situationer som innebär att de på sin fritid övertar Socialtjänstens uppgifter och utifrån varierande kunskapsnivåer tar ansvar för såväl efterforskning som återförening. En komplicerad tidskrävande långvarig process som inte har något självklart slut och långt ifrån alltid är framgångsrik.

Med vissa reservationer är det upp till varje enskild GM/SFV huruvida denne vill åta sig fler uppgifter än han eller hon är ålagd men det är också av betydelse att det finns en medvetenhet om vilka åtagande som inte ingår i uppdraget för att detta inte ska bli alltför avancerat och betungande. Frågan om återförening ingår således inte inte i uppdraget annat i en mycket begränsad omfattning. 


 

Bergränsat ansvar
Avsaknaden av tydliga avgränsningar kan innebära att uppdraget upplevs som gränslöst och att ansvaret för efter forskning och återförening vilar på den gode mannens/ vårdnadshavarens  axlar, så är det alltså inte. Ansvaret för efterforskning och återförening har Migrationsverket i förekommande fall, samt socialtjänsten efter beslut om uppehållstillstånd men även barn/unga beroende på ålder och mognad men framförallt de närmast anhöriga. 

GM/SFV uppdrag i sammanhanet handlar om att bevaka att ebu får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda. I frågor om efterforskning och återförening bör därför den första åtgärden bli, att i förekommande fall skriftligen uppmärksamma Socialtjänsten på  ebu önskemål om återförening, oavsett om det framkommit vid vårdnadsutredningen eller på annat vis och ställa krav på att åtgärder vidtas i enlighet med dessa önskemål utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Om socialtjänsten inte gör vad som ankommer dem är det möjligt att anmäla detta till Socialstyrelsen eller annan myndighet. 

Den gode mannens insatser för efterforskning och återförening ska begränsas och inriktas på att uppmana Migrationsverket att göra vad som åligger dem, försäkra sig om socialtjänsten agerar samt beroende på ålder och mognad göra ebu delaktiga i processen. Men det är förståligt, att GM/SFV precis som i andra sammanhang då myndigheter, förvaltningar, organisationer inte gör vad som åligger dem tar ansvar då ingen annan gör det. Men det får inte utesluta att GM/SFV uppmanar ansvariga myndigheter och förvaltningar att följa lagar och förordningar. 



GM/SFV ansvar och uppgifter
En god man/vårdnadshavare ansvar för efterforskning och återförening är mycket begränsade och handlar i huvudsak om:

1. att bevaka att Migrationsverket, Socialtjänstens och andra berörda myndigheter gör vad som åligger dem i dessa frågor 

2.
 att hjälpa barn/unga att ta det utredningsansvar som krävs under asylprocessen och vid utvisning. Migrationsverket, som har ansvar för att verkställa beslutet och säkerställa att ebu tas om hand på ett lämpligt sätt i ett annat land gör efterforskning av anhöriga inför en verkställighet på samma sätt som under asylutredningen och dessutom eftersöks mottagningsenheter som är lämpliga. 

Vid beslut om utvisning är det inte bara Migrationsverket som har ett utredningsansvar av olika omständigheter utan även den som skall utvisas. Därmed blir det den gode mannens uppgift att tillsammans med ebu vidta de åtgärder som är möjliga som till exempel om uppgifter om var anhöriga befinner sig saknas kan Röda korset hjälpa till och det faller sig naturligt att den gode mannen tillsammans ungdomen besöker ett Röda Kors kontor för att lämna uppgifter och fylla i eftersöknings formulär. Sökningar på internet kan också anses visa att barn/unga medverkar i utredningen inför ett återvändande liksom besök på det aktuella landets ambassad. 

(I vissa länder som till exempel Afghanistan och Pakistan förutsätter en efterforskning att ungdomen kan uppge manliga släktingar eller bekanta, det går inte att söka på kvinnliga referenser och i Iran kan det bli polismyndigheter som som kopplas in för att söka efter föräldrarna vilket kan innebära problem om föräldrar vistats i landet utan tillstånd. 
Beslut om utvisning innebär inte att Socialtjänstens ansvar för efterforskning upphör.)

3.
 uppmärksamma Socialtjänsten på att ebu i förekommande fall uttryckt önskemål om att återförening och framföra krav så att Socialtjänsten vidtar åtgärder i enlighet med dessa önskemål och utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Även om önskemålet tidigare framkommit vid vårdnadsutredning ska en begäran om åtgärder skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran. Det framgår då även att  gode mannen vidtagit åtgärder för ebu bästa.

Att ansvara för återförening ligger således inte inom uppdraget för en god man/vårdnadshavare och vad avser efterforskning endast i begränsad omfattning. Däremot ingår det inom uppdraget att vara behjälplig i viss omfattning och vara ett stöd för ebu och värna om hans/hennes välmående och intressen. I övrigt ge hopp om att det kan  gå bra med återföreningen, reservationer för att det kanske inte alls kommer att gå bra och att det i många fall misslyckas och klargöra att det är Migrationsverket som bestämmer utgången.



Umgänge
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver  2 kap. a 1 § SoL.
Socialnämnden har ansvar för ebu behov av umgänge med föräldrarna tillgodoses. I 6 kap. 1 § SoL anges  att vården i familjehem och HVB bör utformas så att den främjar  den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. I vilka former och hur omfattande får bedömas från fall till fall utifrån barnets eller den unges behov och kan behöva variera över tid. 

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Förutom resekostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för umgänget ska kunna komma till stånd ingå i biståndet till exempel kostnader för logi. Barnets behov av umgänge med förälder de inte bor hos medför ett definitivt ansvar för socialtjänsten att möjliggöra detta umgänge (Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd  s. 69 och 80.



Socialstyrelsens vägledning
"Efter det att barnet eller den unge har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. För socialtjänsten gäller att när ett barn bereds vård i ett annat hem än det egna är utgångspunkten att barnet ska återförenas med föräldrarna så snart vårdbehovet har upphört. Socialnämnden har ansvar för att vården utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga t.ex. föräldrar, syskon och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 § tredje stycket SoL)."

Lagstöd för efterforskningsansvaret är alltså socialtjänstens generella ansvar för den som är placerad av socialtjänsten enligt 6 kap. 1 § SoL. Utifrån Barnkonventionen (se artikel 22 och CRC/GC/2005/67, punkt 81) måste Sverige som stat göra vad den kan för att spåra ett ensamkommande och separerade barns föräldrar. Det finns också ett EU-direktiv [24] som ålägger medlemsstaterna att anstränga sig för att försöka spåra ensamkommande barns familj om de beviljats internationellt skydd (se artikel 31).

Socialtjänsten måste också låta barnets bästa vara avgörade i ärenden och åtgärder som gäller barn (se 1 kap 2 § SoL).

Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl

2 d § Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2006:217).



Riksdagen har beslutat att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Den 21 juni fattade riksdagen beslut om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Den nya lagen, som träder i kraft den 20 juli 2016, innebär att den som är i behov av skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den kommer även att innebära krav på försörjning och bostad för fler personer än tidigare.

 

Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändras från och med 1 juni 2016http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Vanliga-fragor-och-svar-.html#Text1
http://www2.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nya-lagar-2016/Nyheter/2016-07-01-Riksdagen-har-beslutat-att-tillfalligt-begransa-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-Sverige.html)

 

J Samuelsson, god man 2014-04-03, red. 2016-07-03

Att uppmärksamma destruktiva, farliga beteenden

Uppgifter från Säpo visar på en ökning av antalet underrättelser om personer som visat intresse att ansluta sig terrororganisationer, och att terrorfinansiering har ökat under år 2017. Ensamkommande ungdomar tar i normalfallet avstånd från terrororganisationer. En del av dem har ju själva blivit utsatta för våld från organisationer som exempelvis IS (Daesh), Al-Shabaab och Boko Haram. De allra flesta har därmed inget intresse av att låta sig rekryteras. De har ambitionen att få uppehållstillstånd och studera för att få ett arbete som leder till självförsörjning, etablering i samhället och en möjlighet att hjälpa sina eventuella anhöriga. 

 

Men förutsättningarna att få uppehållstillstånd och en utbildning som leder till arbete har försämrats under senare tid.

Avsikt och förmåga

Ensamkommande ungdomar tar i normalfallet avstånd från terrororganisationer och har inget intresse av att låta sig rekryteras. De har i stället ambitionen att få uppehållstillstånd och studera för att få ett arbete som leder till självförsörjning, etablering i samhället och i många fall att hjälpa sina anhöriga. Uppgifter från Säpo visar att minst hundra ungdomar rekryterats och rest till Syrien/Irak eller länder i Afrika, sedan 2102 men det kan röra sig omkring 300 eller fler. 

Enligt obekräftade uppgifter från polisen i Göteborg ingår ett antal ensamkommande ungdomar i de siffror som redovisats. 

 

Men situationen har under senare år förändras och för gode män  finns det anledning att vara uppmärksam och vidta åtgärder.

 

Vilka ansluter sig till terrorgrupper

Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, CATS, vid Försvarshögskolan har publicerat en studie om svenskar som rest till Syrien och Irak sedan 2012 för att ansluta sig till terrorgrupper.  

 

Säkerhetspolisen hanterade under förra året närmare 5 000 underrättelser varje månad, om till exempel personer som rest eller varit på väg att ansluta sig till terroristorganisationer, terrorfinansiering, personer som radikaliserats och attentatsplaner mot Sverige. Under 2017 har underrättelseflödet ökat. 

 

Det är en kraftig ökning jämfört med för några år sedan.(SÄPO 2017-06-16)

 

Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism

Regeringen beslutat att den tillfälliga nationella samordningen övergår till ett nytt, permanent nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Det nationella centret ska inrättas vid Brottsförebyggande rådet för att kunna dra nytta av dess centrala myndighetsfunktioner. (Regeringskansliet 2017-06-14)

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/06/center-mot-valdsbejakande-extremism-inrattas-vid-bra/

http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-06-16-sakerhetspolisens-underrattelseflode-allt-mer-omfattande.html

 

 

https://www.fhs.se/sv/nyheter/2017/unik-forskningsrapport-analyserar-individer-som-anslutit-sig-till-terrorgrupper-i-syrien-och-irak/ 

Pressmeddelande

19 december 2014

Utbildningsdepartementet

Bättre mottagande och skolgång för nyanlända elever

I propositionen "Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång" lämnar regeringen förslag för att förbättra skolgången för nyanlända elever.

I Sverige utgör elever med utländsk bakgrund en heterogen grupp gällande ursprungsland, språk och föräldrarnas utbildningsnivå och det finns stora skillnader i måluppfyllelse inom gruppen. Det finns även stora skillnader bland huvudmännens organisering och mottagande av nyanlända. För att öka alla nyanlända elevers möjligheter att nå kunskapsmålen föreslår regeringen att vissa åtgärder till stöd för nyanlända införs.

 

- Alla ska kunna få en skolgång som ger en väg till ett vuxenliv med jobb och makt över sin situation. Många kommuner och skolor gör ett bra jobb för nyanlända, men det ser inte likadant ut över hela landet. Därför behöver vi ta viktiga steg för att stärka alla nyanlända barns rätt till skola och det gör vi i den här propositionen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

 

För att ta fasta på de kunskaper som eleven tidigare utvecklat och vad eleven behöver fortsätta utveckla för att nå kunskapskraven föreslår regeringen i propositionen att nyanlända elevers kunskaper ska kartläggas. Kartläggningen ska utgöra underlag för dels beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i, dels hur den kommande undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas.

 

Regeringen reglerar och tydliggör samtidigt syftet med förberedelseklass. En elev ska kunna få undervisning delvis i förberedelseklass under de första två åren i Sverige.

 

Regeringen lämnar också förslag om en definition av nyanländ, att en nyanländ elev under en begränsad tid kan ges möjlighet att prioritera svenskinlärning framför andra ämnen och förslag om minsta garanterade undervisningstid. Förändringarna innebär att nyanlända elever har rätt till vissa insatser och att dessa inte räknas som särskilt stöd och därför inte behöver föregås av ett åtgärdsprogram. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/19/23/8d236ca8.pdf

 

 

Bestämmanderätt

Okunnighet hos olika aktörer om gode män och vårdnadshavares  ställning orsakar problem. Det gör det även i de fall gode män har uppfattningen att bestämmanderätten innebär en absolut vetorätt vad avser  frågor som rör ensamkommande barn och ungas personliga angelägenheter, ekonomi, utbildning och boende.


Den i juli 2005 trädde lagen om god man för ensamkommande barn i kraft (2005:429). Därmed stärktes skyddet för ensamkommande underåriga och en god man träder in i vårdnadshavarens ställe och inte enbart som förmyndare. Det betyder att en god man/vårdnadshavare (GM/STV) har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör personliga angelägenheter som ekonomi, utbildning och boende.
Men trots att vad som sägs i god Lagen om god man för ensamkonmande barn om en god man/vårdnadshavare rätt och skyldigheter att agera för barn och ungas bästa innebär det inte att det som ska vara på ett visst sätt nödvändigtvis är det. Därför kan det mycket väl hända att varken socialtjänsten, skolan eller boendet tar hänsyn till GM/STV ställning.

Rättigheter och skyldigheter

Uppdraget som god man för ebu tar sin utgångspunkt i deras behov, rättigheter och ett genomtänkt balanserat ansvarsfullt sätt att anknyta till dem. Grundläggande är att uppdraget skall utföras rättrådigt och för vad som kan anses vara för deras bästa utifrån deras egen uppfattning om vad det är, vad den gode mannen anser, med hänsyn till vad som sägs i lagar och förordningar och de uppgifter som åligger myndigheter och organisationer.

Lagstiftaren avsikt med en GM/STV ställning kan anses vara, att denne ska stå fri och oberoende och ha rätt och skyldighet att agera när det blir fel. Men de rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget innebär inte en obegränsad handlingsfrihet. Inte heller att man står över tjänstemän inom myndigheter och förvaltningar och kan bortse från omständigheter som till exempel kostnader som kan uppkomma för olika åtgärder eller har en absolut vetorätt.
Bestämmanderätten handlar snarare om rätten, att utifrån en helhetsperspektiv bevaka att myndigheter, förvaltningar och organisationer gör vad som ålagts dem, att lagar och förordningar följs och att barn och unga får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda.

Att etablera en konstruktiv samverkan med berörda aktörer kan förebygga problem och är en förutsättning för att vad som kan anses vara deras bästa ska kunna uppnås. Som i alla andra sammanhang kräver beslut som ska fattas en samverkan mellan berörda parter och en förståelse för de skillnader olika roller innebär. I de fall det finns meningsskiljaktigheter handlar det i första hand om att genom samtal försöka nå en samsyn.

Bestämmanderätt i förhållande till barn/unga
I förhållande till ebu finns i uppdraget en uppfostrande del och ett ansvar att skydda dem från faror av olika slag En övergripande uppgift är att övervaka och se till förhållanden och omständigheter fungerar som det ska i alla avseenden och ge stöd, vägledning och sätta gränser även om det leder till meningsskiljaktigheter. Det förutsätter att GM/STV har sista ordet och kan ta beslut oavsett barn och ungas uppfattning men innebär också att beroende av ålder och mognad, att de involveras och är delaktiga i beslut.

Inte för nära, inte för längt ifrån men alltid till hands
Att det finns olika uppfattningar om hur uppdraget ska utföras är inget konstigt eftersom vi är olika som människor, har olika erfarenheter, utbildning  och uppväxtvillkor som påverkat oss i olika avseenden. Hur vi väljer att förhålla oss till uppdraget beror på sådana omständigheter, kompetens och engagemag men får inte innebära att vi bortser från hur uppdraget ska utföras utifrån vad som anges i lagar och förordningar för att  i stället medvetet eller omedvetet prioritera personliga önskemål och behov. Det som brukar benämnas ett juridiskt ställföreträdarskapet ska prioriteras före personliga behov och önskemål men får inte innbära att barn och ungas bästa åsidosätts.   

Oberoende
Som ställföreträdare är du varken anställd eller myndighetsperson och i det avseendet fri att företräda  ebu utan att stå i beroende förhållande till myndigheter på annat sätt än att du mottar ersättningar och att överförmyndaren kan entlediga dig. I de fall uppdragen är många och ersättningarna därmed förhållandevis höga kan det påverka oberoendet i synnerhet om ersättningar är den enda eller en stor del av utkomsten vilket kan påverka objektiviteten och hur uppdraget utförs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

Bidrag för glasögon och linser

Sedan den 1 mars 2016 finns ett lagstadgat bidrag för ensamkommande barn/unga, barn i familjer som söker asyl samt de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i åldern 0-19 år till glasögon eller linser i de fall en legitimerad optiker vid en synundersökning konstaterat att de har en synnedsättning.  Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att i ekonomisk kompensation betala ut motsvarande 120 000 000 kronor till landstingen för ändamålet. Läs mer

Ansökan för glasögon eller linser som inhandlats tidigast 1 mars 2016 kan görs av vårdnadshavare eller ungdomar som är över  18 år.
För barn/unga i åldern 8-19 år är bidraget 800 kronor per kalenderår men kan därutöver betalas ut om det sker en synförändring som föranleder ett nytt recept/ordination på nya glasögon eller linser. Bidrag ges inte för reservglasögon inte heller om glasögon eller linserna tappats bort eller blivit trasiga.
(För barn upp till åtta år bestämmer varje landsting och region själv bidragets storlek och sjukhuset eller vårdcentralen sköter administrationen med bidrag. För dem som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd gäller ett särskilt tillvägagångssätt. Se landstingens hemsidor.)

 


 

Gör så här, information för gode män/vårdnadshavare

1) Informera dig om vad som gäller i ditt landsting
Något enhetligt system när det gäller ansökan om bidrag, val av optiker, ersättning för synundersökning samt hur glasögon och linser ska betalas finns inte för närvarande. Landets landsting och regioner har i många fall olika system och därför är det viktigt att du informerar dig om vad som gäller i ditt landsting. 
Information finns på Vårdguidens hemsida 1177.se där du längst upp till vänster under texten 1177 Vårdguiden väljer aktuellt landsting genom att klicka på länken och sedan följer den information som ges.
Dessutom kan du kan alltid ringa för att få rådgivning och information på telefonnummer 1177.

 


 
2) Blanketter
På Vårdguidens hemsidan finns också blanketten ”Ansökan om bidrag för glasögon/kontaktlinser” som du antingen skriver ut eller ber sjukvårdsupplysningen skicka till dig.
Exempel på ansökningsblankett:

Stockholms län
http://www.1177.se/Dokument/Stockholms%20l%C3%A4n/Glas%C3%B6gonbidrag%20till%20barn/1177.se-ans%C3%B6kningsblankett-Ans%C3%B6kan%20om%20Glas%C3%B6gonbidrag-Rev2.pdf
Sörmlands län
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/17187/Bidragsblankett%2020140701.pdf

 


 
3) Val av optiker
Om ensamkommande barn/unga (ebu) är i åldern 8-19 år och säger sig behöva glasögon eller linser alternativt att det framgår på annat sätt ska synen kontrolleras hos en legitimerad optiker. I vissa landsting finns en lista på de optiker som ska anlitas i annat fall bestämmer du som god man/vårdnadshavare själv vilken optiker som är lämplig och till exempel kan erbjuda att synundersökning som  är gratis eller till reducerat pris om den leder till inköp av glasögon eller linser. Bidraget omfattar inte synundersökningen och och den visar att det inte finns behov av glasögon eller linser den kostnaden får då återsökas av Migrationsverket.
När du gjort ditt val beställer du tid för en synundersökning. Som god man/vårdnadshavare och av praktiska skäl följer du med till optikern och ser till att ebu har LMA kortet med sig, uppgifter om reservnummer om de inte beviljats uppehållstillstånd och personnummer om de fått PUT. Själv har du legitimation och ditt förordnande med dig samt ansökningsblanketten som du och optikern ska skriva under. 

 



4) Betalning och kostnad
Än en gång, landstingen hanterar bidrag och betalning på olika sätt. I vissa fall ansvarar optikern och landstingen för den administrativa delen även för barn/unga i åldern 8-19 år, i andra inte och om beloppet för glasögon eller linser inte överstiger 800 kronor dras bidraget i vissa fall direkt hos optikern och saken är klar. Om kostnaden är mindre än 800 kronor är bidraget lika stort som den faktiska kostnaden det vill säga är kostnaden till exempel 725 kr blir bidraget 725 kr. 
Men i andra landsting betalas undersökning, bågar, glas och linser i samband med besöket hos optikern. I sådana fall ser du till att optikern på blanketten angerdetaljerat vad kostnaden avser och undetecknar ansökningsblanketten. Du skriver också under ansökan och bifogar, kvitton och recept och lämnar/eller skickar den till landstinget vad avser bidraget. 

 



5) 
Återsök överskjutande belopp hoss Migrationsverket
Om kostnaden är högre än 800 kr kan den överskjutande delen liksom kostnad för enbart synundersökning återsökas hos Migrationsverket på blanketten "särskilt bidrag" och du bifogar kopia på ansökan till landsting, recept och kvitton.Som nämnts ges inte bidrag för glasögon eller linser som tappats bort eller blivit trasiga. Det finns anledning att uppmana ebu att vara rädd om sina glasögon och sköta linser efter anvisningar.

 



6) Vem betalar
a) I de fall betalning ska ske direkt till optikern kan det vara lämpligt att ebu som beviljats uppehållstillstånd står för kostnaden. Återbetalningen kan då sättas in på hans/eller hennes personliga konto.

b) Ebu som inte har uppehållstillstånd kan också lägga ut pengar för kostnaden men problemet är då att återbetalningen inte kan sättas in på deras ICA konto och att de saknar ett annat konto. Det innebär att återbetalningen sker till vårdnadshavarens personliga konto vilket innebär en sammanblandning av vårdnadshavarens medel med ebu pengar vilket varken är lämpligt eller tillåtet enligt vad som anges i FB, Föräldrabalken 12 kap 6§.

c) Ett tredje alternativ är att boendet lägger ut pengar och anger sitt konto för återbetalning. Det förfarandet ska i sådana fall tydligt anges på ansökningsblanketten.

d)  En god man/vårdnadshavare ska inte behöva lägga ut egna pengar för att ebu ska få den hjälp som behövs. Men inte sällan blir det ändå så då andra alternativ av olika skäl inte är möjliga, för ebu skull och för att det många gånger är enklast så.
Men återbetalningen ska då göras på ett utbetalningskort och inte sättas in på ett konto som innebär en sammanblandning av egna medel och ebu pengar. 

 

J Samuelsson, god man 2016-06-09

 


Landsting och regioner

 

Stockholms läns landsting

Länsbokstav: AB

Landstinget i Uppsala län
Länsbokstav: C

Landstinget Sörmland
Länsbokstav: D

Region Östergötland
Länsbokstav: E

Region Jönköpings län
Länsbokstav: F

Region Kronoberg
Länsbokstav: G

Landstinget i Kalmar län
Länsbokstav: H

Region Gotland
Länsbokstav: I

Landstinget Blekinge
Länsbokstav: K

Region Skåne
Länsbokstav: M

Region Halland
Länsbokstav: N

Västra Götalandsregionen
Länsbokstav: O

Landstinget i Värmland
Länsbokstav: S

Region Örebro län
Länsbokstav: T

Landstinget Västmanland
Länsbokstav: U

Landstinget Dalarna
Länsbokstav: W

Region Gävleborg
Länsbokstav: X

Landstinget Västernorrland
Länsbokstav: Y

Region Jämtland Härjedalen
Länsbokstav: Z

Västerbottens läns landsting
Länsbokstav: AC

Norrbottens läns landsting
Länsbokstav: BD

 

Ensamkommande 18-åringar ska kunna bo kvar i kommunen
Regeringen har tidigare beslutat att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor så att kommunerna om det finns skäl för det kan låta ensamkommande ungdomar  bo kvar i kommunen och fortsätta sina studier efter det att de fyllt 18 år eller fått sin ålder uppdaterad  under asylprocessen i väntan på ett slutligt avgörande. 

Några nationella riktlinjer för hur kommunerna ska agera finns inte och därför kan socialnämnden i landets 290 kommuner  utifrån lokala tolkningar av lagar och förordningar, och möjligen också ekonomiska skäl bestämma om en ungdom ska få bo kvar eller inte. Några generella hinder för ett fortsatt boende  finns inte men socialnämnden kan anse att det finns omständigheter som gör det  olämpligt  att den som ansöker beviljas ett fortsatt boende bland annat med hänsyn till yngre barn/unga på boendet.

I alla händelser har socialnämnden ett utredningsansvar och innan en ungdom ”skrivs ut från boendet” skyldighet att utreda vårdnadsbehovet enligt vad som säg i SoL 11 kap 1§ och utifrån den utredningen bevilja avslag eller tillstyrka ungdomens ansökan och dessutom meddela motiveringen till beslutet, 4 kap 1§.

Det således den myndiga ungdomen som skriftligen ansöker om en fortsatt boende som ställs till kommunens socialnämnd. Att man blivit myndig innebär i många fall inte att man är mogen att stå på egna ben utan kan behöva hjälp av en vuxen som lämpligen kan vara den före detta gode mannen till vilken ungdomen kan utfärda en fullmakt. (se nedan)


Om kommunen låter ungdomen bo kvar
Om kommunen låter barn/unga få bo kvar och överförmyndare/nämnd beslutat om fortsatt godmanskap är allt frid och fröjd. Om godmanskapet upphört i samband med att ungdomen unga blivit  myndig finns det möjlighet, om ungdomen själv vill det, att låta henne/honom utfärda en fullmakt till den tidigare gode mannen eller annan person som då kan företräda ungdomen och följa ärendet.


Om kommunen inte låter ungdomen bo kvar
Generellt sätt finns det inga hinder för socialnämnden at bestämma att ungdomen får bo kvar för att kunna fullfölja sina studier. Om kommunen ändå inte låter ungdomen bo kvar och om godmanskapet upphört kan ungdomen alternativt den gode mannen med utfärdad fullmakt skriftligen överklaga socialnämndens beslut.  Socialnämnden är skyldiga att utreda om det finns särskilda skäl för att låta ungdomen bo kvar och skriftligen redogöra för detta.  Men man är också skyldig att bedöma lämpligheten av att en person som fått sin ålder uppdaterad ska bo kvar tillsammans med dem som är yngre. Det har som bekant förekommit  att sökanden ljugit om sin ålder och placerats på boenden för underåriga

 

Rätt att välja bostad
Ungdomar som blivit myndiga och hänvisas till Migrationsverkets anläggningsboende kan om förutsättningarna för  att studierna inte måste avbrytas naturligtvis acceptera detta. Men som myndig kan ungdomen också i stället välja ett eget boende om den möjligheten finns och i sådan fall meddela Migrationsverket. Det är möjligt att hos Socialtjänsten ansöka om bidrag för levnadskostnader vilket, även om socialtjänsten har ett ansvar för personer bosatta i kommunen, inte med någon självklarhet kommer att bevilja med hänvisning bland annat till Migrationsverkets ansvar att att det finns ett anvisat boende.

 

 

En nytt godmanskap efter 18 år, fullmakt och kontaktperson
Om de speciella skäl som anges i  anges i Föräldrabalken kap11:4§ 
föreligger kan ensamkommande ungdomar även efter att de har fyllt arton år då uppdraget som god man upphör, ansöka om en god man och Tingsrätten kan då besluta att en sådan förordnas. "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne.
Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.
När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433).

I ansökan, som kan göras av ungdomen själv eller en vuxen, ska skälen  till varför han/hon anser sig behöva en god man även efter att ha fyllt arton år redovisas och styrkas av intyg från läkare, socialsekreterare och i förekommande fall av den gode man som entledigats då ungdomen blivit myndig. Ansökan ställs till tingsrätten men kan också skickas till överförmyndaren som vidarebefordrar ansökan till Tingsrätten,.

Blanketter finns hos överförmyndaren och hos tingsrätten.

Fullmakt
En annan möjlighet för att kunna hjälpa ungdomar som har sådana behov är, att genom en fullmakt som ungdomen utfärdar efter myndighetsdagen, bli ombud med rätt att företräda ungdomen i de olika avseenden som framgår av fullmakten, till exempel i förhållande till Migrationsverket och socialtjänsten. 

 

Exempel

 

Fullmakt

Härmed ger jag (ungdomens namn och ID/samordningsnummer)  fullmakt till ( namn personnummer) att företräda mig i var de än vara månde.

 

Datum och ort

 

Bevittnat av två personer med namn och personnummer.

 

Kontaktpeson
Ett tredje alternativ är, att om Socialförvaltningen anser det befogat kan du också fortsätta som kontaktperson men det innebär att du blir helt utan befogenheter. 

 

En kombination av  fullmakt och att vara kontaktperson kanske är det allra bästa. om det är möjligt. 

Statistik

Artiklar visade
1304300
Back to Top