Som ställföreträdare för ensamkommande barn och unga ansvarar du för alla angelägenheter – personliga såväl som ekonomiska och rättsliga och oavsett var de placeras är grunderna för uppdraget desamma. De bidrag som Migrationsverket utbetalar till barn och unga på HVB är ställda till dem själva och är således ett ansvar för en god man medan den ersättning som går till familjen från socialtjänsten inte är barnets utan en ersättning till familjehemmet för kostnader de har för att de tar ett barn i sin vård och omsorg. http://www.godmanakuten.se/index.php/god-man/ekonomiskt-ansvar-vid-placeringar-p%C3%A5-hvb-och-familjehem)
God man/vårdnadshavare bestämmer Att klargöra vad bidragen är avsedda för är ditt ansvar i sammanhanget och tillsammans med ungdomen göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng kan öka förståelsen för pengars värde och möjliggöra för ungdomen att ta ansvar för ekonomin. Men än en gång det är du som har bestämmanderätten och sista ordet i ekonomiska frågor även om ungdomen hävdar att han/hon själv vill ha pengarna.
Bidrag och ersättningar ska användas för sitt ändamål Att bidrag och ersättningar används för det ändamål de är avsedda för är ställföreträdarens ansvar som också har rätt att ta hand om bidrag oavsett om de är ställda till ungdomen och är dessutom skyldighet att på bästa sätt förvalta ungdomens pengar och bestämma hur de skall användas.
Rätt till bidrag Asylsökande ensamkommande barn och unga har oftast inte pengar eller värdesaker med sig vid ankomsten till Sverige och har då rätt till en behovsprövad dagersättning samt särskild ersättning vid angelägna behov under väntetiden på beslut om utvisning eller uppehållstillstånd. Ersättningsnivåerna är oförändrade sedan 1994 och styrs av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Vid beslut om uppehållstillstånd är de normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten. Av 5 § förordningen om mottagande av asylsökande m.fl framgår att dagersättning ska täcka kostnader för bland annat kläder och skor. I 7 § anges att särskilt bidrag enligt 18 § , lagen om mottagande av asylsökande LMA m.fl ska lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Hit hör kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, exempelvis kostnader för vinterkläder. Av lagmotiven till LMA framgår det även att det är rimligt att asylsökande under utredningstiden ges en lägre standard än de som är stadigvarande bosatta i landet. (prop. 1993/94 s.47 och 100.) Kammarrätten i Jönköping, meddelad 2011-09-28, mål nr 683-11.
Aktuella ersättningsnivåer Vanligtvis placeras ensamkommande barn och unga på ett HVB och Familjehem om de inte på egen hand ordnat med ett boende (EBO.) Vid placering på ett HVB utgår en ersättning från MV med cirka 740 kr i månaden och vid eget boende hos en närstående cirka 1800 varav drygt 1000 kronor är en omkostnadsdel. För barn och ungdomar som under asylprocessen bor i ett familjehem utgår till Familjehemmet en omkostnadsersättning som ska täcka merkostnader som mat, kläder, resor, fritidsaktiviteter, fickpengar och del i bostad. Dessutom ett skattepliktigt arvode som är ersättning för det uppdrag familje hemmet har. Det senare är inte av intresse för den gode mannen. Om ungdomen får permanent uppehållstillstånd övergår Migrationsverkets ekonomiska ansvar till socialtjänsten. Ungdomen är normalt och om vissa förutsättningar är uppfyllda berättigade till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten.Vid beslut om utvisning eller överföring upphör ersättningen av det skälen. men de kan få ett återvändande bidrag……
24 kr/dag för vuxna ensamstående 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)
På boenden där mat inte ingår är dagersättningen: 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader 37 kr/dag för barn 0–3 år 43 kr/dag för barn 4–10 år 50 kr/dag för barn 11–17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen). Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. CSN och studiebidrag Vid beslut om uppehållstillstånd är ungdomen normalt berättigad till studiemedel och i vissa fall bidrag från socialtjänsten. Efter ansökan berättigade till grundläggande svenskt studiestöd om de har uppehållstillstånd, är minst sexton år och studerar på heltid på en gymnasieskola (läser in grundskolans kursplan på ett introduktionsprogram) eller har antagits på ett yrkesinriktat eller högskoleförberedande nationellt gymnasieprogram, alternativt studerar på folkhögskola eller Komvux. Studiebidraget kan sägas vara en förlängning av barnbidraget och är ett kombinerat försörjningsstöd för ungdomen själv och familjen under studietiden fram till andra terminen då ungdomen fyllt 20 år. Studiebidraget är idag 1050 kronor som CSN för ett normalt läsår betalar ut under perioden september-december och januari-juni månadsvis. Det finns även möjlighet att ansöka om ett extra tillägg på 855 per månad vilket ensamkommande är berättigade till och som gode män/sfv ansöker om och som CSN i regel beviljar. Vad avser detta bidrag löper det inte med automatik utan ska sökas på nytt enligt CSNs anvisningar. CSN kräver idag att det ska finnas en betalningsmottagare för de studiebidrag och extra tillägg som utbetalas till ungdomen vilket undantagslöst blir den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren. En särskilt tillförordnad vårdnadshavare kan neka till att stå som betalningsmottagare med motiveringen att det innebär en sammanblandning av egna och barn och ungas medel. Föräldrabalken 12 kap 6§ och att det ekonomisk risk men det innebär med nuvarande ordning, att ungdomen inte får tillgång till sina pengar och att du kan bli återbetalningsskyldiga vid olovlig frånvaroAlternativt finns möjligheten att förmå överförmyndaren att stå som betalningsmottagare vilket dom hitintills inte accepterar.
Budget En god man/vårdnadshavare ansvar att se till ungdomens bästa i alla avseenden även när det gäller ekonomiska frågor. Ibland uppstår oenighet och konflikter eftersom din uppfattning om vad som är bäst inte nödvändigtvis delas av ungdomen som vill ha tillgång till de bidrag som utbetalas och själv disponera över dem. Ibland framförs önskemålet med hänvisning till att andra gode män gör så alternativt, att de själva är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande. Om du är helt säker på att han/hon klarar av att ”hushålla” med pengarna, kan du möjligen på prov under en kort tid under övervakning och med krav på ungdomen om att redovisa kvitton på inköp och kontoutdrag, gå med på det. Det studie-och extra bidrag som ungdomen har rätt till är en kombination av ett personligt stöd och ett stöd till familjen. Juridiskt sätt är det du som god man-särskilt tillförordnad vårdnadshavare och ungdomen som utgör familjen i Sverige även om ett bra familjehem eller EBO i praktiken är ungdomens hem och i bästa fall av ungdomen kan upplevas som en familj. Men ditt uppdrag förändras inte av att ungdomen bor på ett familjehem det är detsamma oavsett var ungdomen bor. Tingsrätten har genom att utse dig till särskilt förordnad vårdnadshavare överlåtit vårdnadsansvaret till dig och familjen har ingen bestämmanderätt över ungdomen eller juridisk rätt till de bidrag ungdomen beviljats. Hur angeläget det än kan vara att hjälpa familjen är det ungdomens bästa som är ditt ansvar och därför skall bidragen användas för det ändamål de är avsedda för, ungdomens behov. Men ungdomens bästa kan också vara att hjälpa familjen och månadspengen kan de disponera som de själva anser lämpligt. Efter att ha klargjort förutsättningarna och flera omsorgsfulla samtal går det i regel bättre att sakligt planera hur ersättningar, särskilda bidrag och CSN pengar skall användas. Till exempel hur mycket som skall avsättas för klädinköp, sparas för framtida behov i förekommande fall och hur stor den månadspeng som ungdomen fritt kan disponera över varje månad ska vara.
Skicka pengar till hemlandet
Ensamkommande unga betraktas ofta som en enhetlig grupp och benämns som asylsökande ensamkommande barn alternativt flyktingbarn. Men de kommer från ett sjuttiotal olika länder från världens olika hörn med kulturella olikheter och skillnader i uppväxtvillkor. För ungdomarna kan vistelsen i Sverige bli omvälvande och komplicerad inte minst när det gäller ekonomiska förhållanden och vanan att hantera pengar och planera
J Samuelsson, god man 2016-02-09
|
Barns skulder
Återbetalningsfällor Det händer att gode män och särskilt tillförordnade vårdnadshavare blir betalningsskyldiga trots att man skött uppdraget klanderfritt men inte känt till olika förhållanden eller haft anledning tro att att uppdraget skalle leda till skulder eller att hamna hos kronofogden i vissa fall. Det kan till exempel gälla felaktigt utbetalda studiebidrag då CSN kan kräva särskilt förordnade gode män på förhållandevis höga belopp, missar att söka bidrag som kan leda till att huvudmannen ställer krav på motsvarande belopp som det uteblivna bidraget av den gode mannen. Biblioteken kan begära böter eller ersättning för icke återlämnade böcker och skolan för datorer. Det finns goda skäl att vara uppmärksam på återbetalningsfällor och inte skriva på handlingar som innebär att du som god man eller särskilt tillförordnad vårdnadshavare blir betalningsskyldig eller riskerar att bli det. Det är av flera skäl inte heller bra eller lämpligt att lägga/låna ut pengar till huvudmannen för olika ändamål som kläder eller resor. Inte heller betala eller lägga ut pengar för en återresa från hemlandet som gått fel, det är Socialtjänstens sak, eller stå som ansvarig för ett mobilabonnemang.
CSN kräver idag att det ska finnas en betalningsmottagare för de studiebidrag och extra tillägg som utbetalas till ungdomen vilket undantagslöst blir den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren. En särskilt tillförordnad vårdnadshavare kan neka till att inte stå som betalningsmottagare med motiveringen att det innebär en ekonomisk risk men det innebär med nuvarande ordning, att ungdomen inte får tillgång till sina pengar och alternativt kan ett sådant förfarande betraktas som försummelse av överförmyndaren. Alternativt finns möjligheten att förmå överförmyndaren att stå som betalningsmottagare vilket dom hitintills inte accepterar. Följaktligen och av välvilja för att lösa en situation som lagts i ställföreträdarens knä på grund av gällande lagstiftning tvingas du ställa upp trots att det kan leda till betalningsskyldighet av förhållandevis höga belopp. Om så skulle bli fallet kan du inte påräkna någon hjälp av från överförmyndaren men du kan överklaga CSN:s beslut och åberopa att informationen från skolan om ungdomens ogiltiga frånvaro varit bristfällig eller uteblivet helt.
Förändringar i Föräldrabalken
|
Beslut och delgivning Av vad som framgår av Förvaltningsrättslagen 21 § är delgivning på telefon ett möjligt alternativ och torde underlätta även för handläggare på MV och minska de kostnader som nuvarande tillvägagångssätt innebär. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 § eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser.Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. |
Under arbete Den stora inströmningen hösten 2015 och det faktum att den under 2015 registrerades 35369 ensamkommande barn/unga som asylsökande har inneburit att det som ska vara på ett visst sätt inte alltid är det. Den nuvarande situation kan i olika avseenden i många kommuner beskrivas som kaotiskt medan de på andra håll fungerar förhållandevis bra. Speciellt har den stora inströmningen inneburit långa väntetider på att få börja skolan, att få en god man och boendesituationen har kännetecknats av brist på platser och en mycket skiftande kvalitet på de boende som erbjuds. En ny boendeform, Stödboende, har tillkommit men också boenden som inte bedrivs med omtanke om barn/unga utan snararare för att tjäna pengar.
Årligen kommer ett stort antal, barn/unga utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Under de senaste fem åren har över 56000 sådana ärenden om uppehållstillstånd registrerats vid Migrationsverkets ansökningsenheter fram till 31 december 2015.
För gode män vårdnadshavare innebär de olika boendeformerna i sig inte några väsentliga skillnader för uppdraget. med undantag för EBO där en god man ofta får överta uppgifter som åligger boendet men där förutsättningar inte finns att göra det. En ojämn kvalitet och förekomsten av olämpliga boenden, där ensamkommande inte ses som de unga människor de är utan som en homogen grupp, försvårar uppdraget. I sådan fall och då rättigheter och personliga behov inte respekteras och gällande förordningar inte följs kan svårigheterna påtagliga.
Socialtjänstens ansvar att ordna med boende HVB står för hem för vård och boende och är en institutionsform för ungdomar som placerats där med stöd av SoL, LSS eller LVU men i takt med att antalet ensamkommande asylsökande barn och unga ökat under åren har många HVB bytt inriktning och specialiserat sig på ensamkommande barn och unga. Det har inneburit att man gått från en verksamhet med ungdomar som har sociala och drogrelaterade problem till en helt annan kategori med sin speciella problematik. För ensamkommande barn och unga ges varken vård eller behandling, HVB står för tillsyn och omsorg dygnet runt. På HVB blir ungdomen kvar under hela asylprocessen men kan efter begäran från god man placeras i ett familjehemsboende eller efter socialtjänstens bedömning placeras i på ett stödboende. Undantagsvis om det uppstår problem med drogmissbruk eller kriminalitet kan det bli aktuellt med ett omhändertagande enligt LVU och placeras barn/unga på någon av statens institutionstyrelse anläggningar.
Över tusen HVB 2016
Alla HVB är inte privatägda, det finns också offentligt ägda HVB som drivs som enskilda tillståndspliktiga verksamheter. Ett exempel är Gryning Vård AB med ett trettiotal HVB-verksamheter och som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götaland och Vårljus i Stockholms län med ett tiotal anslutna kommuner. Kommunerna kan själva starta HVB, och behöver då inget tillstånd de kan också lägga ut verksamheten på entreprenad. Gode mannens uppgift är att övervaka att placeringen fungerar och i annat fall ta upp frågan om ett byte av boende med Socialtjänsten om problemen är så allvarliga och inte går att lösa.
Krav på HVB
Bestämmandrerätt De rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget innebär inte en obegränsad handlingsfrihet. Inte heller att man står över tjänstemän inom myndigheter och förvaltningar och kan bortse från omständigheter som till exempel kostnader som kan uppkomma för olika åtgärder eller har en absolut vetorätt.Okunnighet hos olika aktörer om gode män och vårdnadshavares ställning orsakar problem. Gode mannen har bestämmanderätt i boende frågor vilket socialtjänsten i många kommer inte uppfattat eller nonchalerar vilket för engagerade gode män leder till berättigade strider med socialtjänster som i slutändan kan komma att avgöras i Förvaltningsrätten. En i regel lång och påfrestande process och under tiden blir ungdomen kvar på ett olämpligt boende.
Bestämmanderätten handlar snarare om rätten, att utifrån en helhetsperspektiv bevaka att myndigheter, förvaltningar och organisationer gör vad som ålagts dem, att lagar och förordningar följs och att barn/unga får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda. Att etablera en konstruktiv samverkan med berörda aktörer kring barn och unga kan förebygga problem och är en förutsättning för att vad som kan anses vara deras bästa ska kunna uppnås. Som i alla andra sammanhang kräver beslut som ska fattas en samverkan mellan berörda parter och en förståelse för de skillnader olika roller innebär. I de fall det finns meningsskiljaktigheter handlar bestämmanderätten om att genom samtal försöka nå en samsyn. Gode mannen har bestämmanderätt i boende frågor vilket socialtjänsten i många kommer inte uppfattat eller nonchalerar vilket för engagerade gode män leder till berättigade strider med socialtjänster som i slutändan kan komma att avgöras i Förvaltningsrätten. En i regel lång och påfrestande process och under tiden blir ungdomen kvar på ett olämpligt boende.
Men ibland kan det finnas anledning för den gode mannen att inte tillmötesgå ungdomen önskemål eller krav på att byta boende om det finns en uppfattning att det inte kan anses vara det bästa. Att byta boende kräver en hel del arbete av inblandade parter och likaväl som det finns skäl att ställa krav på personalen på boendet och socialtjänsten finns det anledning att också göra det på barn/unga. Du och ungdomen måste vara överens om att åtgärden är motiverad och att allt gjorts för att lösa de problem som är ligger till grund för önskemålet. Det finns skäl att tänka på att vissa problem löser man inte genom en omplacering. Olösta problem tar man med sig till det nya boendet.
Skiftande kvalitet I de flesta fall eftersträvar såväl kommunala som privata anordnare av bonden för ensamkonmande ungdomaren en bra verksamhet. Men motsatsen före kommer och från olika håll i landet rapporterar gode män om rådande missförhållanden vilket blir speciellt tydligt i den nuvarande extraordinära situationen. Ensamkommande placeras rutinmässigt vid ankomsten av socialtjänsten på HVB boenden som är avsedda för ungdomar och vuxna med en social, kriminell eller drogrelaterad problematik men som över tid anpassats för ensamkommande barn/unga. Förutom att HVB inte är avsedda för ensamkommande är kvaliteten skiftande liksom personalens utbildning, intresse, lämplighet och engagemang. Regelverken är inte alltid genomtänkta utan kan vara godtyckliga och varierar från vad som kan anses rimligt till en omotiverat sträng diciplin där felsteg kan medföra böter eller andra former av bestraffning, eller så saknas fungerande regelverk helt.
Den delaktighet i verksamheten som betonas i gällande bestämmelser ignoreras och ungdomarnas berättigade synpunkter och rimliga krav kan mötas med ogillande och leda till bestraffningar. Socialtjänstens upphandlingar, tillsyner och BBIC utredningar har betydelse för kvaliteten på boende liksom att upphandlade anordnare av boenden kan sätta lönsamhet före barn/ungas bästa. till exempel genom att inte anställa tillräckligt med personal eller tillämpa anställningsformer där betydelsen av kontinuitet beaktas.
Den nya tillsynsmyndigheten IVO, inspektionen för vård och omsorg som från och med den 1 juni är ansvarig för inspektioner av HVB kommer, liksom tidigare socialstyrelsen gjort, utföra sin tillsyn utifrån bestämmelser som gäller för en annan kategori unga.
Viktigt att bedöma behoven om barn på HVB ska dela rum För att barn på hem för vård eller boende (HVB) ska få en trygg och säker vård bör möjligheten till eget rum finnas, Det har under senare år skett en markant ökning av antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige. Det innebär att kommunerna behöver ordna ett bra omhändertagande för dessa barn där de kan få sina behov tillgodosedda. Då antalet ökat drastiskt har flera kommuner ställt frågor till IVO om vilka krav lagstiftningen ställer på de HVB som ordnas för dessa barn. En fråga som aktualiserats är om barnen som kommer bör ha ett eget rum.
________________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________
De medel kommunerna har för att ställa krav på verksamhetens kvalitet är främst upphandling och uppföljning. De kan vid upphandlingstillfället formulera de krav som ställs på HVB både rörande innehållet i verksamheten och i kraven på utförarens företag. Upphandling och uppföljning är två av varandra beroende processer där uppföljning genererar viktig kunskap att ta tillvara i upphandlingen och där upphandling är kommunens viktigaste styrande verktyg gentemot utförare. Upphandlingsprocessen och de krav som bör ställas där och uppföljning, både på individnivå och av de avtal som skrivs mellan kommun och HVB uppfattas av gode män inte sällan som oklara. _____________________________________________________________________________________
Familjehem vanligaste formen för heldygns vård Placering i familjehem är den vanligaste formen för heldygns vård i Sverige. Nära 32 600 barn och unga mellan 0-20 år var placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet någon gång under 2013, enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Beslut om placering i familjehem görs av socialnämnden, och placeringen kan ske med stöd av SoL, LVU eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid vård med stöd av LVU är det förvaltningsrätten som prövar frågan om vård. Sverige har antagit FN:s konvention om barnens rättigheter, vilket innebär att kommuner ska ta hänsyn till vad som i den föreskrivs om barns rättigheter.
Upphandling Vid en upphandling av Familjehem, som görs enligt Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, ställs en uppdragsspecifikation samman. I denna del av upphandlingen finns ett antal grundkrav definierade som alla intresserade Konsultstödda Familjehem måste uppfylla för att styrka kvalitet och sedan kunna gå vidare i processen. Är grundkraven uppfyllda riktas intressenternas övriga information och ges poäng. Pris står för 60 procent och kvalitet för 40 procent. Anledningen till att priset värderas högre än kvalitet, beror på att kvaliteten redan granskats grundligt i upphandlingens första steg såtillvida familjehems utredningen inte gjorts som en så kallad presentation av en konsult. Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Kommunerna upphandlar HVB-och familjehem och genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.
____________________________________________________________________________________________________________________ Konsultstödda familjehem under arbetet
_____________________________________________________________________________________________________________________
6 kap. 6 § i socialtjänstlagen att socialnämnden inte får placera ett barn i ett familjehem eller jourhem som inte är utrett av en socialnämnd. Intervjun genomförs av Socialtjänsten men även av anlitade konsulter men då som en intervju i med det presumtiva Familjehemmet i hemmet under en för- eller eftermiddag. Intervjumaterialet tolkas med en psykolog. Därefter informeras Socialtjänsten om det finns förutsättningar för ett samarbete som familjehem.
De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att utföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. Den vanligaste utredningsmetoden är Kälvesten metoden som är en halvstrukturerad intervjumetod som utarbetats av Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvesten men även andra bedömningsformer förekommer som BRA fam och PRIDE metoden. Men Kälvesten är den mest vedertagna
Ersättningar till ett kommunalt familjehem för barn och ungdom som placeras enligt SoL, LVU och LSS består av en omkostnadsdel och en arvodesdel.
Arvode Arvodet per månad för barn i åldern 0-12 år, 5630-12632 och för ungdomar i åldern 13-19 år, 7303-12632 kr beroende på vilka grunder placeringen grundar sig på och andra omständigheter. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, den är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Uppdraget berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem är man uppdragstagare åt socialnämnden eller det konsultstödda företaget som upphandlats av kommunen och således inte anställd och har ingen uppsägningstid. Det innebär att något arvode inte utgår om barn/unga försvinner eller flyttas från familjehemmet. Placeringar kan på grund av sådana omständigheter upphöra när som helst. Familjehemmet får ha högst fyra barn/unga samtidigt och arvodet får inte utgöra den huvudsakliga inkomsten. Uppdraget är inte förenat med tystnadsplikt
Omkostnadsersättning Ersättning för omkostnader utgår per månad för barn i åldern 0-12 år med mellan 3894-5563 kr och för ungdomar i åldern 13-19 år 4450-6304 kr. Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. (Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn.)
Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det betalas ut direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år.
Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Avdrag får göras deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5 000 kronor.
Socialtjänstens familjehems utredning De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att utföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. RGMV anser att det tillvägagångssätt som idag tillämpas vid utredningarna i många delar inte är ”up to date” och bör ersättas av en utredningsmetodik som bättre svarar mot de krav som kan ställas.
Socialtjänstens upphandlingar av HVB och Familjehem Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Kommunerna upphandlar HVB-och familjehem och genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.
Fram till i början av 1980 talet fanns det i Sverige storfamiljehem med 4-5 barn/unga. Dessa upphörde dock då bestämmelser infördes som innebar att det arvode som utgick för verksamheten inte fick utgöra den huvudsakliga inkomsten och antalet barn/unga inte vara fler än fyra. Uppfylldes inte de kraven övergick storfamiljehemmen till att bli HVB med krav på anställda och övriga krav som åläggs ett HVB. Det fick till följd att de flesta storfamiljehem lades ner.
|
Bakgrund Ensamkommande unga är ingen enhetlig grupp, de kommer från olika länder, har olika uppväxtvillkor och skälen till att de kommit hit varierar. Förutsättningarna ser även olika ut när de gäller anhörigas krav på pengar. I en del fall är kraven måttfulla eller finns inte alls då det viktigaste för familjen har varit att ungdomen får skydd och kommer undan krig, konflikter och tvångsrekryteringar. I andra fall handlar det om en önskan om ett bättre och drägligare liv vilket är anledningen till att familjer och klaner i länder som Afghanistan, Pakistan och Somalia i århundraden sänt iväg i regel äldsta sonen för bidra till familjens försörjning. Så sker också idag och förväntningarna på att ungdomar ska skicka pengar kan vara stora men det kan också vara ungdomens egen vilja att hjälpa familjen ekonomiskt som gör att han/hon vill skicka pengar.
Aktuella Ersättningsnivåer Dagersättningen är avsedd för personliga behov som exempel kläder, skor, medicin och fritid. Om permanent uppehållstillstånd beviljas övergår myndigheternas ekonomiska ansvar från MV till socialtjänsten och vid utvisning upphör ersättningen av det skälet.Genom olika kanaler och mellanhänder förekommer det att ensamkommande unga skickar dagersättningar, bidrag från MV och studiemedel från CSN till anhöriga i hemlandet. Avsikten kan vara, att bidra till bättre levnadsförhållanden för familjen, att syskon får gå i skolan i stället för att arbeta, att nära anhöriga som kanske är analfabeter får möjlighet att lära sig läsa och skriva och för att hjälpa anhöriga att ta sig till Sverige. Men i de fall anhöriga lånat pengar för att finansiera ungdomens resa till Sverige eller tagit resan på kredit används de pengar ungdomarna skickar för att betala skulder till släktingar, klaner och smugglare.
Lagstiftning Utifrån vad som framgår av förordningen finns det ingenting som talar för att en god man vårdnadshavare ska medverka till att ungdomen skickar pengar utomlands. Pengar som långt ifrån alltid kommer anhöriga till godo utan i många fall går rakt ner i smugglarnas fickor. Men i vissa fall och undantagsvis kan det vara för ungdomens bästa att pengar skickas till anhöriga men då bör lämpligen ÖFM konsulteras och göras delaktig i beslutet. I vanlig ordning hamnar en svår fråga i god man vårdnadshavares knä och det självklara svaret till ungdomen att inte skicka pengar är inte lika självklart när verkligheten kolliderar med en principiell uppfattning. Ingen vill bidra till att ersättningar, bidrag och studiemedel går till långivare eller ned i smugglares fickor å andra sidan är det förståligt att ungdomar vill skicka pengar för hjälpa familjen, möjliggöra en efterlängtad återförening och i vissa fall för att undvika repressalier för uteblivna betalningar till långivare och smugglare. Omsorgsfulla samtal med ungdomen kan i bästa fall utmynna i en lösning som innebär att en del av månadspengen skickas utomlands.
Remitteringar I vilken omfattning ensamkommande ungdomar i Sverige skickar ersättningar, bidrag och studiemedel är oklart liksom hur stora summor det handlar om men det är långt ifrån säkert att pengarna kommer familjen till godo utan bidrar till att en olaglig lönsam smuggling av människor kan fortsätta.
Budget
Ibland med hänvisning till att andra gode män gör så alternativt, att de själva är kapabla och vuxna nog att planera sina inköp och sparande. Om du är helt säker på att han/hon klarar av att ”hushålla” med pengarna, kan du möjligen på prov under en kort tid under viss övervakning med krav på ungdomen redovisar kvitton på inköp och kontoutdrag, gå med på det. Men en troligtvis bättre idé är, att tillsammans med ungdomen prata om vilka förutsättningarna som gäller. Som ditt ansvar som god man och vad pengarna är avsedda för. Eftersom det förekommer att ungdomarna har krav från anhöriga om pengar för att göra avbetalningar på eventuella skulder till släktingar, klaner och smugglare och för familjens försörjning, finns det anledning att prata om det. Eller eventuella krav från okända personer i ungdomens omgivning.
Efter det första besöket på mottagningsenheten får ungdomen ett ICA kort där dagersättningen från MV sätts in men också de pengar som efter ansökan bevljats som särskilt bidrag. Ta hand om ICA kortet och försäkra dig om att ungdomen tillsammans med personalen på boendet gör inköp ungdomen fått bidrag för och inte köper en dyr vinterjacka eller mobltelefon, vilket kan hända och har hänt när de själva fått disponera kortet, och sedan inte har pengar till de övriga. Att göra inköp med hjälp av en inköpslista tillsammans med en vuxen handlar inte bara om att handla förnuftigt det är också för att ungdomen kanske inte är van vid att handskas med så mycket pengar. Dessutom kan det hända att ungdomen tippsas om att det går att köpa stulna kläder, kanske av någon annan ensamkommande ungdom, och gör sig därmed skyldig till häleri.
Vem bestämmer över pengarna Även om utbetalningarna av bidragen är ställda till ungdomen innebär det alltså inte, att de har rätt att fritt disponera pengarna. Gode mannen/sfv har däremot den rätten och skyldighet att på bästa sätt förvalta pengarna och i princip bestämma hur de skall användas. Ungdomen ska involveras i ekonomiska frågor och beroende på ålder och mognad tillsammans med dig planera och bestämma hur pengarna skall användas. Att klargöra vad bidragen är avsedda för och göra en budget för nödvändiga inköp, sparande för framtida behov och en överenskommen månadspeng är ditt ansvar. Barn/ungas skulder
|
Hur vanligt förekommande det är att ensamkommande barn och unga begär att får byta god man och vilka skäl som ligger bakom en sådan begäran är oklart liksom hur ÖFM beslutar i dessa ärenden. Troligen varierar det från kommun till kommun beroende på vilken policy som ÖFM tillämpar vid frågor som rör entledigande. Det kan innebära att vissa kommuner bestämmer utifrån ungdomens vilja, andra utifrån en subjektiv bedömning vad som kan anses vara för ungdomens bästa och i vissa kommuner beaktas den gode mannen/vårdnadshavaren uppfattning men i andra inte. Det faktum att det saknas ett nationellt regelverk som samordnar ÖFM:s agerande kan innebära att samma typer av ärenden avgörs på olika sätt med olika konsekvenser för barn och unga. I vissa situationer kan ungdomens begäran om att få byta god man med någon slags självklarhet godtas utan vidare diskussioner och ÖFM kan besluta om ett entledigande som överensstämmer med antingen ungdomens eller både ungdomens och den gode mannens vilja. Om det föreligger enighet mellan ungdomen och gode mannen, att ett byte av god man är en bra lösning liksom om det är uppenbart att den gode mannen visat allvarlig försumlighet eller på annat sätt misskött sitt uppdrag och sina skyldigheter gentemot ungdomen.
Barn och ungas vilja ska alltid sättas i relation till vad som kan anses vara för det bästa och den gode mannen/vårdnadshavarens uppfattning, ansvar och skyldigheter. Därför bör en begäran om byte av god man alltid leda till samtal där orsakerna till och följderna diskuteras för att säkerställa att konsekvenser är för för den minderårigas bästa. Det är inte i något avseende säkert att ett byte av god man är till den minderårigas bästa. I synnerhet inte om orsaken beror på missförstånd, oklarheter eller ouppklarade konflikter eller otillbehörig påverkan av vuxna.
Den tillförordnande gode mannen måste lämnas utrymme att inom ramen för sitt uppdrag avgöra vad som är förungdomens bästa utan att riskera bli entledigad på grund av ett allmänt missnöje. Att meningsskiljaktigheter och konflikter förekommer mellan vuxna och ungdomar är naturligt men det är inte rimligt att olika uppfattningar om månadspengens storlek, skolgång, klädinköp, boende ska leda till en begäran att byta en god man. Ännu orimligare vore det om ÖFM beslutar att entlediga den gode mannen av de skälen med hänvisning till ungdomens vilja men utan att följa den nationella strategin för Barnkonventionens genomförande och i strid med vad som sägs i Barnkonventioen.
God man institutet Att entlediga en god man utan att beakta dessa omständigheter skulle innebära att den gode mannens auktoritet undergrävs och försvåra utförandet av uppdraget i enlighet med bestämmelserna i Föräldrabalken och Lag för god man till ensamkommande barn och vad som kan anses vara ungdomens bästa. Barnkonventionen ska tillämpas utan att göra skillnad på svenska ungdomar eller ensamkommande ungdomar och artikel 3 som anses vara konventionens grundpelare ska tillmätas avgörande betydelse när ensamkommande minderåriga begär hos ÖFM att få byta god man. Även bestämmelserna i Föräldrabalken ska beaktas.
|