Resa till anhöriga
Det förekommer att ungdomar vill resa till sina hemländer för att hälsa på sin mamma och andra anhöriga. Varken socialtjänsten eller en särskilt tillförordnad vårdnads havare (STV) har anledning motsätta sig sådana resor om det bedöms som säkert och om det i övrigt kan anses vara för ungdomen bästa.

Men beslut om resor till hemlandet ska bestämmas gemensamt med socialtjänsten och innan resan kan bli av ska en omsorgsfull planering göras och frågor om säkerhet, kostnader, eventuella bidrag och möjliga problem beaktas.
Självklart ska ungdomen själv spara ihop till resan och lika självklart ska den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren inte betala den eller låna ut pengar till ungdomen. 

Om något skulle gå på tok är det socialtjänsten i kommunen som har ansvar för att hjälpa ungdomen. Det har hänt att ungdomar av olika skäl missat flyget eller på grund av egen eller anhörigas sjukdom stannat kvar längre än beräknat och inte har pengar för att köpa en ny flygbiljett.
Gången är då att den att  särskilt förordnade vårdnadshavaren underrättar socialtjänsten om problemet och muntligen gör en anmälan/ansökan om pengar för hemresan. Socialtjänsten kan då bevilja ett bidrag eller på samma sätt som en svensk ambassad låna ut pengar till ungdomen till en flygbiljett för hemresaan.
Den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren ska inte själv lägga/låna ut pengar till hemresan då det innebär att ungdomen kommer att stå i skuld till sin ställföreträdare, vilket är olämpligt. 

I övrigt är det viktigt att i god tid ordna med visum, om researrangören inte ombesörjer det, försäkring och även om det kan bli dyrare boka ett direktflyg. 
Det finns också anledning, att tänka på vilken klassifiering som ligger till grund för ungdomens permanenta uppehållstillstånd innan resan bokas.



Umgänge
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver  2 kap. a 1 § SoL

Socialnämnden har ansvar för barn/ungas behov av umgänge med föräldrarna tillgodoses. I 6 kap. 1 § SoL anges  att vården i familjehem och HVB bör utformas så att den främjar  den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. I vilka former och hur omfattande får bedömas från fall till fall utifrån barnets eller den unges behov och kan behöva variera över tid. 

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Förutom resekostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för umgänget ska kunna komma till stånd ingå i biståndet till exempel kostnader för logi. Barnets behov av umgänge med förälder de inte bor hos medför ett definitivt ansvar för socialtjänsten att möjliggöra detta umgänge (Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd  s. 69 och 80.

 



Kammarrätten i Sundsvall
Ensamkommande barn med PUT fick rätt till ekonomiskt bistånd för att resa och hälsa på sin mor

En 17- årig pojke levde sedan två år i Sverige utan sin familj efter att ha flytt från Afghanistan. Pojken ansökte om ekonomiskt bistånd enligt SoL med 4 045 kr för en umgängesresa till Iran för att träffa sin mor. Socialnämnden avslog ansökan med motivering att man inte kunde garantera den unges säkerhet i samband med vistelsen i Iran och att resan inte var nödvändig för att tillförsäkra individen en skälig levnadsnivå. Dessutom kunde behovet tillgodoses av pojken själv genom egna medel.

Pojken överklagade beslutet och anförde bl. a. att efter att ha flytt under mycket svåra förhållanden är det oerhört viktigt att återknyta till sin familj för sin psykiska hälsa och känslomässiga utveckling. Han hade inte resurser till resan och hans mor inga möjligheter at resa till Sverige. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och förklarade att pojken hade rätt till 4 045 kr i ekonomiskt bistånd för en umgängesresa till Iran.

Socialnämnden överklagade domen

Kammarrätten avslog överklagandet och anförde bl. a. att barn har behov av umgänge med sina föräldrar och att en nära och god kontakt mellan barn och föräldrar oftast är en viktig förutsättning för att barnet ska kunna utvecklas väl och på sikt kunna återförenas med sina föräldrar. Vidare anförde kammarrätten att pojkens rätt till extra tillägg till studiemedel inte bör beaktas vid bedömningen av behovet av bistånd.

Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2012-1885, meddelad 2012-10-10. (SKL)

Statistik

Artiklar visade
1480159
Back to Top