Ett mottagande som inte är rättssäkert har normaliserats

Statens åtagande är långtgående, kostsamma och avsikterna goda för att mottagande av ensamkommande asylsökande barn/unga ska vara rättssäkert och för deras bästa.

1978 infördes huvudregeln att ingen skall avlägsnas från landet utan att ha erbjudits bistånd från ett offentligt biträde och sedan 2010 gäller i princip även fritt val av offentligt biträde. Om vissa villkor uppfylls kan också tillstånd till byte av offentligt biträde ges.
Men i många fal tolkas och tillämpas de lagar som reglerar mottagningen  
i strid med med lagstiftarens syfte. 


-Biträden kan utses som inte för barn/ungas talan på ett professionellt sätt och saknar den särskilda kompetens som krävs i barnärenden. I sådana fal kan följden bli, att en sökande med asylskäl som i normalfallet skulle ge uppehållstillstånd i stället  kan få en felaktig statusförklaring eller beslut om utvisning.


-Rätten att byta ett olämpligt biträde är i praktiken inte möjligt då rättsliga instanser som Domstolsverket, genom olika förbehåll som processkostnader tidsaspekter och i övrigt ett stort antal restriktioner begränsar de möjligheter lagstiftaren avsett ska finnas. Endast i enstaka fall om ens något ges tillstånd att byta ett olämpligt biträde. 

-Information om en sökandes rättigheter varierar mellan olika ansökningsenheter och även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan. Det kan innebära, att rätten att välja biträde eller ombud om det önskemålet skulle finnas inte blir möjligt.


-Sedan 2010 har över 61000 ensamkommande barn/unga registrerats som asylsökande i Sverige men ingen av dem har företrätts av en god man vid registreringstillfället  när de sökt asyl.


Den rättssäkerhet som eftersträvas har inte uppnåtts och då inga åtgärder vidtagits för att rätta till det som blivit fel  har ett mottagande som inte är rättssäkert kommit att normaliseras. 
Det är ett samhällsproblem som alla inblandade myndigheter, rättsliga instanser och organisationer har ett ansvar för att komma till rätta med. 

En bra början på 2019 är att utan dröjsmål starta den processen nu.

 


 

 

61000 ensamkommande med rätt till ett offentligt biträde

Under den senaste tioårsperioden har över 61000 ensamkommande barn/unga sökt asyl i Sverige. Flertalet kom 2014-2015 då 42418 registrerades och för var en utsågs att offentligt biträde med uppgift att bistå dem i asylprocessen med utgångspunkt från reglerna i 26 § rättshjälpslagen (1996:1619) om lämplighet för uppdraget och av samma lag framgår att till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget.

I förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9) framgår även att höga krav bör ställas på den som förordnas som rättshjälpsbiträde.
I normalfallet kan det anses, att de offentliga biträden som utses av Migrationsverket uppfyller de krav som kan ställas men med det urvalssystem av offentliga biträden som Migrationsverket tillämpar, där särskilt lämpliga biträden i barnärenden inte prioriteras, kan även biträden utses som inte för barn/ungas talan på ett professionellt sätt och saknar den särskilda kompetens som krävs, komma i fråga. I sådana fall kan följden bli, att de som har ett uppenbart skyddsbehov i stället kan få en felaktig statusförklaring eller beslut om utvisning.

 

Jamilah, en gravid tonåring

En av dem som kom 2015 var Jamilah en gravid tonåring från en by några mil norr om Mogadishu som några månader efter ankomsten till Sverige födde en liten flicka. I hennes fall utsågs ett biträde specialiserad på avtalsrätt men saknade erfarenhet av asylrätt och kunskap om förhållandena i Somalia och förståelse för de kulturella förhållanden och de uppväxtvillkor som präglat Jamilah

Redan vid det första mötet då inlagan om uppehållstillstånd skulle formuleras skar det sig mellan biträdet som blev påtagligt irriterad av Jamilahs många frågor och Jamilah andra sidan som ansåg att biträdet inte lyssnade på henne. Vid de fortsatta kontakterna blev det inte bättre. Jamilah saknade förtroende för biträdet och  ville att någon annan skulle företräda henne.

Utifrån hennes önskemål och då de motsättningar som uppkommit var ett hinder för Jamilha att sakligt redogöra för olika omständigheter samt att den inlaga som biträdet skrev i jämförelse med andra inlagor jag tagit del av var  förhållandevis tunn och saknade väsentliga uppgifter begärde jag för första gången under många år som god man i ett brev till Migrationsverket att Jamilah skulle få ett annat biträde. 
Men begäran avslogs då byte av biträde bara får ske efter särskilt tillstånd och de skäl som åberopats i Jamilahs fall ansågs inte utgöra ett skäl för byte. Nu gick det ändå bra för Jamilah då Migraionsverket beviljade hennes uppehållstillstånd och även för  hennes lilla dotter.


Byte av biträde

Enligt 21 § 2 st rättshjälpslagen får byte av biträde ske bara efter särskilt tillstånd, och sådant tillstånd får lämnas, om djupgående motsättningar uppstått mellan biträdet och den rättssökande eller om eljest särskilda skäl föreligger. I stadgandets motiv (prop 1978/79:90 s 176) uttalas bl a att av kostnadsskäl dittills gällande restriktiva praxis i fråga om biträdesbyte bör bibehållas och att prövningen, om förutsättningar för byte föreligger, bör ske med noggrannhet. Innebörden härav får anses vara att part och biträde får finna sig i att fortsätta sitt samarbete även när vissa motsättningar uppkommit, bara dessa inte är så allvarliga att de kan betecknas som djupgående. För att byte skall tillåtas kan ej, såsom domstolsverket gjort gällande, krävas att motsättningarna vid en objektiv bedömning kan anses ha orsakats av att biträdet inte handlagt ärendet med omsorg eller eljest handlat felaktigt.

Ett byte av biträde handlar om pengar, tid och det är avgörande för utfallet om det är biträdet som hävdar djupgående motsättningar än om barn/unga gör det.

 

Fritt val av offentligt biträde

Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocessen och Rättshjälpslagen 26 § (1996:1619) ger en asylsökande rätt att välja det offentligt biträde som ska företräda honom/henne i asylprocessen. Har ensamkommande barn/unga själva föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde.

För alla asylsökande som registrerats ska information ges om rätten att välja biträde och även kunna anlita ett eget ombud men får då själv stå för kostnaderna för ombudet. Men huruvida det sker kan variera mellan olika ansökningsenheter eller utebli helt och kan även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan.

I Jamilahs fall gavs ingen sådan information och även om hon tillfrågades, hur skulle hon veta vilket biträde som bäst kunde tillvarata hennes intressen. Eftersom hon av förklarliga skäl inte hade något önskemål utsåg Migrationsverket enligt gällande rutiner ett offentligt biträde för henne vilket även innebar att hon i ett senare inte kunde välja biträde då det bara är före ett förordnande den möjligheten finns.

https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc614aff0/1512998066840/standard_lamplighetsprovning_offentligt_bitrade.pdf  

 

God mans bedömning av biträdets lämplighet


Det som skall vara på ett bestämt sätt är inte alltid det vilket gode mäns erfarenheter och Statskontorets rapport "En ny modell för Migrationsverkets förordnanden av offentliga biträden" från 2102 visar. Statskontoret rapport pekar på allvarliga brister i Migrationsverkets hantering av offentliga biträden i asylärenden både avseende lämplighetsprövningen och förordnanden vilket gode män om oturen är framme kan bli blir varse. Vissa omständigheter har åtgärdats sedan rapporten skrevs men i huvudsak kvarstår problemen.

Offentligt biträde
Det offentliga biträdet har en viktig roll i asylprocessen för att värna om rättssäkerheten därför är det viktigt att ett kompetenta biträden förordnas.

Som god man och med normal tilltro till myndigheters förmåga att agera korrekt  tar man oftast  för givet, att de biträden MV förordnar är lämpliga  och förväntar sig, att såväl prövning som förordnanden sker med omsorg.

Upptäckten att så inte alltid är fallet är nedslående liksom det faktum att det i praktiken är omöjligt byta ett biträde som är ointresserad av ärendet, skriver bristfälliga inlagor, bemöter underåriga på ett olämpligt vis och inte är  fokuserade på att tillvarata den deras intressen.

Att inte tillräckliga åtgärder vidtagits sedan Statskontorets rapport skrevs 2012 ger anledning till oro för hur rättssäkerheten påverkas av MV brister i hanteringen avseende lämplighetsprövning och förordnanden av offentliga biträden. Självklart är, att för underåriga asylsökanden ska ett offentligt biträde förordnas och lika självklart borde det vara att gode män ska kunna känna sig säkra på att biträdet är engagerad och har en särskild kompens  i barnärenden.



Det är Migrationsverkets ansvar att pröva lämpligheten för dem som önskar komma ifråga som offentliga biträden. Ensamkommande asylsökande barn/unga ska alltid kunna förlita sig på att det biträde som ska föras deras talan i asylprocessen är lämpliga  och gode män ska inte behöva komma i en situation där det finns skäl att ifrågasätta biträdets lämplighet. 

Om så ändå blir fallet står erfarna gode män inte handfallna. Erfarna gode män har ofta en bred erfarenhet på olika nivåer inom olika  samhällsfunktioner och de kunskaper som krävs för att kunna bedöma kvaliteten på inlagor och och förmåga att etablera en förtroendefull kontakt med barn/unga.  
I de fall juridisk kunskap behöver inhämtas finns i regel sådana kontakter som kan konsulteras.
Om gode män inte har de kunskaper och egenskaper som kan krävas beror det på att överförmyndare inte följt lagstiftningen och förordnat rättrådiga, erfarna och i övrigt lämpliga män och kvinnor och/eller inte anordnat kvalitativa grund-och påbyggnadsutbildningar. 

Statistik

Artiklar visade
1287841
Back to Top