Konventioner, EU direktiv och svensk rätt
Enligt FN:s Barnkonvention om barns rättigheter har barn rätt, att så långt det är möjligt till omvårdnat av sina föräldrar, vilket framgår av flera artiklar i konventionen. Det finns också EU direktiv som ålägger medlemsstaterna försöka spåra ensamkommande barns familjer. Europeiska rådets mottagande direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt. Trots, att vad som anges i konventioner, direktiv och svensk lagstiftning gör i många fall inte berörda myndigheter vad som åligger dem och försätter därmed gode män/vårdnadshavare i en situation som innebär att de av pliktkänsla och välvilja tvingas gå utöver vad uppdraget kräver, av hänsyn till barn/ungas bästa.

Huvudregel
Huvudregeln i svensk lagstiftning är att om familjeåterförening inte bedöms kunna ske någon annanstans får familjen uppehållstillstånd i Sverige, förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Om uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL., förutsatt deras son eller dotter  är under 18 år, ogift, ansökan inte grundar sig på oriktiga uppgifter, relationen inte är ett skenförhållande eller framstår som oseriös, avsikten är att leva tillsammans och att släktskapet kan bevisas. Vad gäller syskons rätt till uppehållstillstånd prövas de i första hand i relation till föräldrarna. 

Ansvar för efterforskning och återförening
Svensk rätt förbinder svenska myndigheter, som till exempel Migrationsverket och Socialtjänsten, att efterforska nära anhöriga till barn/unga. Arbetet med efterforskning ska starta så snart de sökt asyl. Under tiden som som de är asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för efterforskningen, § 2 d förordningen (1994:36) mottagande av asylsökande m.fl. 
Om uppehållstillstånd beviljas övertar Socialtjänsten ansvaret för efterforskning och har därutöver dessutom ansvaret vad avser umgänge/återförening utifrån 1 kap. 2 § SoL. Särskilt ska socialtjänsten beakta vad hänsynen till barn/ungas bästa kräver och insatser på individnivå, det vill säga utrednings,-stöd och behandlingsinsatser. (Socialstyrelsens vägledning)
Om uppehållstillstånd beviljats pågrund av särskilt ömmande omständigheter bör en eventuell familjeåterförening normalt kunna ske i familjens hemland, anser Migrationsverket, eftersom de inte anses vara i behov av skydd och därför finns ofta inte några hinder för att återförenas med familjen i hemlandet.

(Finns det goda skäl kan grunden för beslutet om uppehållstillstånd, om det är särskilt ömmande omständigheter, överklagas eller en ansökan i efterhand göras i syfte att få flykting eller skydds statusförklaring och därmed rätt till återförening i Sverige. Ett sådant överklagande äventyrar inte uppehållstillståndet som sådant utan avser endast klassificeringen av beslutet.)

Gode mannens/vårdnadshavarens roll och ansvar
Det som borde vara självklart är det vanligtvis inte och att saker och ting enligt gällande regler ska var på ett visst sätt innebär inte att det nödvändigtvis är så. Det kan ifrågasättas om Migrationsverkets efterforskningar är effektiva och omsorgsfulla och för erfarna gode män/vårdnadshavare (GM/SFV) är det bekant att Socialtjänsten i många fall inte tar ansvar varken för efterforskning eller den del av umgänget som gäller återförening och vidtar åtgärder som möjliggör, att nära anhöriga kan få uppehållstillstånd och återförenas med sina barn i Sverige. 

I förekommande fall försätts GM/SFV  därmed i en situation där de kan känna sig tvingade att vidta åtgärder utöver vad uppdraget kräver av pliktkänsla, välvilja och av hänsyn till barn/ungas bästa.

Det är naturligtvis inte rimligt, att medborgare som förordnats som gode män på ideell grund försätts i situationer som innebär att de på sin fritid övertar Socialtjänstens uppgifter och utifrån varierande kunskapsnivåer tar ansvar för såväl efterforskning som återförening. En komplicerad tidskrävande långvarig process som inte har något självklart slut och långt ifrån alltid är framgångsrik.

Med vissa reservationer är det upp till varje enskild GM/SFV huruvida denne vill åta sig fler uppgifter än han eller hon är ålagd men det är också av betydelse att det finns en medvetenhet om vilka åtagande som inte ingår i uppdraget för att detta inte ska bli alltför avancerat och betungande. Frågan om återförening ingår således inte inte i uppdraget annat i en mycket begränsad omfattning. 

Bergränsat ansvar
Avsaknaden av tydliga avgränsningar kan innebära att uppdraget upplevs som gränslöst och att ansvaret för efter forskning och återförening vilar på den gode mannens/ vårdnadshavarens  axlar, så är det alltså inte. Ansvaret för efterforskning och återförening har Migrationsverket i förekommande fall, samt socialtjänsten efter beslut om uppehållstillstånd men även barn/unga beroende på ålder och mognad men framförallt de närmast anhöriga. 

GM/SFV uppdrag i sammanhanet handlar om att bevaka att ebu får den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda. I frågor om efterforskning och återförening bör därför den första åtgärden bli, att i förekommande fall skriftligen uppmärksamma Socialtjänsten på  ebu önskemål om återförening, oavsett om det framkommit vid vårdnadsutredningen eller på annat vis och ställa krav på att åtgärder vidtas i enlighet med dessa önskemål utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Om socialtjänsten inte gör vad som ankommer dem är det möjligt att anmäla detta till Socialstyrelsen eller annan myndighet. 

Den gode mannens insatser för efterforskning och återförening ska begränsas och inriktas på att uppmana Migrationsverket att göra vad som åligger dem, försäkra sig om socialtjänsten agerar samt beroende på ålder och mognad göra ebu delaktiga i processen. Men det är förståligt, att GM/SFV precis som i andra sammanhang då myndigheter, förvaltningar, organisationer inte gör vad som åligger dem tar ansvar då ingen annan gör det. Men det får inte utesluta att GM/SFV uppmanar ansvariga myndigheter och förvaltningar att följa lagar och förordningar. 

GM/SFV ansvar och uppgifter
En god man/vårdnadshavare ansvar för efterforskning och återförening är mycket begränsade och handlar i huvudsak om:

1. att bevaka att Migrationsverket, Socialtjänstens och andra berörda myndigheter gör vad som åligger dem i dessa frågor 

2. att hjälpa barn/unga att ta det utredningsansvar som krävs under asylprocessen och vid utvisning. Migrationsverket, som har ansvar för att verkställa beslutet och säkerställa att ebu tas om hand på ett lämpligt sätt i ett annat land gör efterforskning av anhöriga inför en verkställighet på samma sätt som under asylutredningen och dessutom eftersöks mottagningsenheter som är lämpliga. 

Vid beslut om utvisning är det inte bara Migrationsverket som har ett utredningsansvar av olika omständigheter utan även den som skall utvisas. Därmed blir det den gode mannens uppgift att tillsammans med ebu vidta de åtgärder som är möjliga som till exempel om uppgifter om var anhöriga befinner sig saknas kan Röda korset hjälpa till och det faller sig naturligt att den gode mannen tillsammans ungdomen besöker ett Röda Kors kontor för att lämna uppgifter och fylla i eftersöknings formulär. Sökningar på internet kan också anses visa att barn/unga medverkar i utredningen inför ett återvändande liksom besök på det aktuella landets ambassad. 

(I vissa länder som till exempel Afghanistan och Pakistan förutsätter en efterforskning att ungdomen kan uppge manliga släktingar eller bekanta, det går inte att söka på kvinnliga referenser och i Iran kan det bli polismyndigheter som som kopplas in för att söka efter föräldrarna vilket kan innebära problem om föräldrar vistats i landet utan tillstånd. 
Beslut om utvisning innebär inte att Socialtjänstens ansvar för efterforskning upphör.)

3. uppmärksamma Socialtjänsten på att ebu i förekommande fall uttryckt önskemål om att återförening och framföra krav så att Socialtjänsten vidtar åtgärder i enlighet med dessa önskemål och utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Även om önskemålet tidigare framkommit vid vårdnadsutredning ska en begäran om åtgärder skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran. Det framgår då även att  gode mannen vidtagit åtgärder för ebu bästa.

Att ansvara för återförening ligger således inte inom uppdraget för en god man/vårdnadshavare och vad avser efterforskning endast i begränsad omfattning. Däremot ingår det inom uppdraget att vara behjälplig i viss omfattning och vara ett stöd för ebu och värna om hans/hennes välmående och intressen. I övrigt ge hopp om att det kan  gå bra med återföreningen, reservationer för att det kanske inte alls kommer att gå bra och att det i många fall misslyckas och klargöra att det är Migrationsverket som bestämmer utgången.

Umgänge
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver  2 kap. a 1 § SoL.
Socialnämnden har ansvar för ebu behov av umgänge med föräldrarna tillgodoses. I 6 kap. 1 § SoL anges  att vården i familjehem och HVB bör utformas så att den främjar  den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. I vilka former och hur omfattande får bedömas från fall till fall utifrån barnets eller den unges behov och kan behöva variera över tid. 

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Förutom resekostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för umgänget ska kunna komma till stånd ingå i biståndet till exempel kostnader för logi. Barnets behov av umgänge med förälder de inte bor hos medför ett definitivt ansvar för socialtjänsten att möjliggöra detta umgänge (Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd  s. 69 och 80.

Socialstyrelsens vägledning
"Efter det att barnet eller den unge har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. För socialtjänsten gäller att när ett barn bereds vård i ett annat hem än det egna är utgångspunkten att barnet ska återförenas med föräldrarna så snart vårdbehovet har upphört. Socialnämnden har ansvar för att vården utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga t.ex. föräldrar, syskon och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 § tredje stycket SoL)."

Lagstöd för efterforskningsansvaret är alltså socialtjänstens generella ansvar för den som är placerad av socialtjänsten enligt 6 kap. 1 § SoL. Utifrån Barnkonventionen (se artikel 22 och CRC/GC/2005/67, punkt 81) måste Sverige som stat göra vad den kan för att spåra ett ensamkommande och separerade barns föräldrar. Det finns också ett EU-direktiv [24] som ålägger medlemsstaterna att anstränga sig för att försöka spåra ensamkommande barns familj om de beviljats internationellt skydd (se artikel 31).

Socialtjänsten måste också låta barnets bästa vara avgörade i ärenden och åtgärder som gäller barn (se 1 kap 2 § SoL).

Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl

2 d § Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2006:217).

Riksdagen har beslutat att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Den 21 juni fattade riksdagen beslut om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Den nya lagen, som träder i kraft den 20 juli 2016, innebär att den som är i behov av skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den kommer även att innebära krav på försörjning och bostad för fler personer än tidigare.

Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändras från och med 1 juni 2016http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Vanliga-fragor-och-svar-.html#Text1
http://www2.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nya-lagar-2016/Nyheter/2016-07-01-Riksdagen-har-beslutat-att-tillfalligt-begransa-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-Sverige.html)

J Samuelsson, god man 2014-04-03, red. 2016-07-03