Ingen examen för många nyanlända elever 

De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal ensamkommande barn och unga, flertalet i åldrarna 13 till 18 år. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Ett flertal utredningar har gjorts under åren i syfte att förbättra utbildningen för nyanlända. Bland annat har Skolkommissionen och Gymnasieutredningen lämnat förslag till förbättringar. Detta har dessvärre inte medfört att fler unga når målen. Den senaste utredningen Fler Nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (ID-nummer: SOU 2017:54) lämnar också förslag till förbättringar. Huruvida dessa förlag kommer att leda till att en högre andel elever lämnar grundskolan, Språkintroduktion, med tillräckliga betyg för att komma vidare i skolsystemet återstår att se.

Som påtalats flera gånger efterfrågar RGMV reformer så att utbildningen för nyanlända elever kan anpassas till deras specifika behov och livssituation. En mer flexibel övergång mellan grundskola och gymnasium för dem som är i gymnasieålder eller strax under kan vara en sådan form av anpassning. Utbildningen måste vara ändamålsenlig och möjligheten att tidigt utveckla kunskaper i yrkesämnen ska ges. Med detta sagt vill inte RGMV beskära de ungas möjligheter att välja ett mer teoretiskt utbildningsspår. En möjlighet att exempelvis kunna välja att parallellt läsa vissa yrkesämnen på gymnasienivå och teoretiska ämnen på grundskolenivå, skulle dock kunna påskynda elevers integrering och möjlighet att komma ut i arbete. 

Ett steg i rätt riktning kan vara de branschskolor som Riksdagen beslutat om att införa med start höstterminen 2018. (RGMV Nyhetsbrev juli 2017)

Utbildningen för nyanlända elever dåligt anpassad
Den teoretiskt inriktade utbildning som erbjuds nyanlända elever passar dem illa och är inte anpassad till individuella behov och förutsättningar. De skulle vara mer betjänta av en praktisk yrkesinriktad utbildning som kan ge jobb, leda till självförsörjning och etablering i samhället.

Den dåliga anpassningen gäller främst äldre elever i gymnasieålder och de elever som kan komma att utvisas. För yngre elever är situationen gynnsammare då de har mer tid att ta sig igenom en reguljär utbildning. Statistik på området, är bristfällig men uppgifter från SCB och Skolverket visar att det kan vara så många som 80 % av de nyanlända eleverna som misslyckas med måluppfyllelse och framgång med studierna och inte blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och för dem som blir behöriga är det mindre än 25 %, som fullföljer studierna och tar examen.

För nyanlända elever är den icke ändamålsenliga utbildningen ett stort problem liksom för deras gode män/vårdnadshavare, medarbetare inom socialtjänsten och skolpersonal. Skollagen som var tänkt som en hjälp har i stället blivit ett av flera hinder då den förespråkar teoretiska studier men inte en yrkes orienterad hantverksutbildning, likvärdighet- men i praktiken utan hänsyn till individuella behov och förutsättningar samt betonar vikten av att nyanlända ska lära sig svenska men bara i en skolbänk och inte i interaktion med svenska elever eller på en praktik/arbetsplats.

Dessutom beaktar Skollagen inte, att flertalet av de nyanlända eleverna är i åldern 16 till 18 år och att 25-30 % av dem ska utvisas eller överföras. 

Kvaliteten på utbildningen är ett annat hinder. Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2014 visar, att kvaliteten på utbildningen för nyanlända elever inte bara varierar mellan olika kommuner den uppvisar även många svagheter och allvarliga brister till exempel vad avser validering, studiehandledning på modersmålet, särskilt stöd och modersmåls undervisning.
Olyckligtvis ses ensamkommande barn/unga som en homogen grupp och oavsett tidigare skolerfarenheter, kulturell bakgrund eller om de fått uppehållstillstånd eller beslut om utvisning alternativt överföring erbjuds de samma utbildning. Inte sällan har de sin egen korridor och egna klassrum, avskilda från skolans reguljära utbildningar och svenska elever. Förberedelseklasser och i synnerhet Språkintroduktion blir alltför ofta en skola i skolan. 
För dem som skall utvisas till hemlandet alternativt överföras till första asylland görs inga särskilda förberedelser. Trots att de ska lämna Sverige förväntas de anmärkningsvärt nog studera för att bli behöriga till ett gymnasieprogram och lära sig svenska.
 

Prognosen för att nyanlända elever ska lyckas med studierna  är således inte god. De lagändringar som gjorts under åren varit av mer ”lappa och laga” karaktär än kännetecknats av genomgripande nödvändiga förändringar. De lagändringar inom skolan den förre regeringen efterlämnar som trätt i kraft 1 januari 2015 kommer inte på något avgörande vis att förbättra utbildningen det gör inte heller den nuvarande regeringen förslag, "Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång" som presenterades den 19 december 2014.

Tyvärr pekar således ingenting på att den nuvarande ordningen förändras. En icke ändamålsenlig utbildning kommer att fortsatt vara det och de resurser ungdomarna skulle kunna vara för samhället och sina hemländer förloras. 

I stället för att bli en del av den arbetskraftsinvandring Sverige och företagare efterfrågar, kunna etablera sig samhället eller återvända hem med en utbildning och kanske ett anställningserbjudande i bagaget hamnar nyanlända elever i ett utanförskap liksom tusentals andra ensamkommande under åren gjort före dem som fått samma utbildning.

Oavsett om de fått uppehållstillstånd eller ska utvisas alternativt överföras ska de redan från skolstarten kunna påbörja en yrkesutbildning i kombination med anpassade teoretiska studier och de som skall utvisas eller överföras ska ges möjlighet att slutföra sådana påbörjade studier  innan beslut  om utvisning  alternativt överföring verkställs.

 

/Johny Samuelsson, god man 2017 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statistik

Artiklar visade
1802601
Back to Top