För en god man finns det goda skäl att ha vissa kunskaper om islam och andra religioner för att kunna agera för  barn och ungas  bästa. Likaväl som vi förväntas hjälpa till med asylprocessen, skolan, boendet och många andra saker i deras vardag är det självklart att även frågor som gäller religion och livskvalitet ingår i uppdraget.
Ensamkommande barn/unga som söker asyl i Sverige kommer ofta från delar av världen där islam är den dominerande religionen och många av dem  troende med ett behov att utöva sin religion. Det finns skäl att förkovra sig på området oavsett om man är ateist, agnostiker, kristen eller tror på judendom, buddihismen, hinduismen eller någon annan religion eftersom din  kunskap om islam kan bli en hjälp och ett stöd.

Ensamkommande barn/unga och islam
I Sverige råder religionsfrihet och i Barnkonventiones artikel 13-15 uttrycks varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. Alla troende minderåriga har rätt att utöva sin religion, att besöka kyrkor, moskéer och delta i de högtider som ingår i religionen och de som inte är troende har rätten att avstå. 

I regel har personal på HVB, Familjehem, socialsekreterare och gode män men också  ungdomen bristande  kunskaper om islam och är dåligt orienterade när det gäller hur religionen kan utövas och de alternativ och möjligheter som finns. 
Ibland blir det här ett problem när det gäller skolgång och det dagliga livet eftersom ungdomarna förstår att de ofta vet mer än de vuxna runt omkring dem vilket kan leda till, förutom praktiska problem, att de kan vara frestande för att utnyttja vuxnas okunskap för att kanske få ledigt från skolan eller vara ute sent på kvällen.
Informera dig om vad som gäller, vad som är ”måsten”  i de här avseendena och uppmana personalen på boende att inbjuda en på området kunnig person som kan informera om och prata religion med ungdomarna.


Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen (DO)


Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Diskrimineringsombudsmannen, som har tillsyn över att lagen följs, inrättades vid samma tidpunkt. 
I diskrimineringslagen gäller förbudet mot diskriminering inom i princip alla samhällsområden och för samtliga diskrimineringsgrunder. Undantaget är ålder, där förbudet begränsas till att endast omfatta utbildningsverksamhet och arbetslivet i vid mening.

DO har tillsyn över att diskrimineringslagen följs och utreder bland annat anmälningar om diskriminering och trakasserier, liksom granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förbygga diskriminering.
www.do.se

Samtal om religion


Som god man kan det vara lämpligt att du upp frågan om religion med ungdomen  i syfte att möjliggöra för dem att utöva sin religion om det är aktuelt och kanske också få en uppfattning om deras seriösitet.  
En del av ungdomarna är starkt troende, andra inte och i en del fall verkar verkar tron variera i styrka från dag till dag och inte sällan intensifieras i samband med de stora högtiderna. 

Om ungdomen vill, ibland är det så, ser du till  att en bönematta införskaffas liksom en qiblakompass, informerar om närbelägna moskeér, att det finns både papper och en kanna vatten på toaletten och maten är halal, om ungdomen vill ha det så.

Beträffande maten blir det inte sällan ett problem och inte minst gäller det halalkött som upprör känslorna på olika håll och debatten för och emot är stundtals intensiv och ibland hätsk. Frågan om halalkött är ingen praktisk fråga eftersom det är lätt att anskaffa. Oviljan, på sina håll,  att inte tillmötesgå barn och ungas önskemål om halalkött kan ha många förklaringar men med någon kunskap om islam är önskemålen förståliga och borde inte förosaka några problem om viljan finns. Fastan under Ramadan kan vända upp och ner på vardagliga rutiner men är begränsad i tid och eventuella problem övergående. Observera att det finns finns undantag från fastan och att det är viktigt att vara uppmärksam på att de ungdomar som vill fasta mår bra men i regel är det inga problem. http://islam.se/islams-fem-pelare/fastan

 

 

 

 

Bakgrund

Islam växte fram på 600-talet på Arabiska halvön. I dag är islam den största religionen i västra Asien och norra Afrika samt i Indonesien, Bangladesh och Pakistan, i Sverige är islam den näst största religionen med omkring 350.000 utövare.


Som i andra relgioner finns det också inom islam olika företeelser som ifrågasätts och diskuteras, när det gäller islam handlar det bland annat om: koranen sett ur ett kvinnoperspektiv, Ramadan och tillämpningen av fastereglerna. sharialagar-en ålderdomlig juridik, den muslimska världen och demokrati, islam och homosexualitet, bruket av slöja och jihad-bruk och missbruk.



Olika riktningar inom islam


Olika riktningar inom islam har uppstått eftersom man inte har varit överens om vem som är den rätte efterträdaren till Muhammed och därmed ledare för muslimerna. Efter Muhammeds död började folk strida om vem som skulle bli efterträdaren, och här splittrades religionen upp i två delar, sunni och shia  ur dessa riktningar har ett flertal mindre riktningar över tid uppstått.



Sunnimuslimerna är den i särklass största gruppen med miljoner anhängare över hela världen.  De anser att den som är bäst lämpad ska vara den som leder. Sunniterna menade att den efterföljande skulle utses genom duglighet och fasthållandet vid sunna. Dom hänvisar ofta direkt till Muhammed som ledare.  


Shiamuslimer är den näst största inriktningen inom islam och dess anhängare anser att Ali och hans ättlingar är Muhammeds rättmätige efterföljare. Shiamuslimerna anser att det var ledare av Muhammeds ätt, imamer, som gav den rätta tolkningen av Koranen och Sunna.


Ahmadiyya är den tredje största inriktningen och uppstod i slutet av 1800-talet men accepteras inte av alla muslimer. Ahmadiya benämner sig själva som muslimer, men alla muslimska lärda inom alla ovannämnda grupper hävdar bestämt att de inte tillhör islam. Anledningen är att Ahmadiya, precis som namnet antyder, tror på ytterligare en profet efter Mohammad, Ahmed Ghulam Mirza, som levde i Indien på 1800-talet. 

Sufi kallar sig många olika grupper, en del är shia men en del anses dalla falla utanför ramen för islam.
Sufism används som en samlingsbeteckning för den andliga eller esoteriska aspekten inom islam. Sufiernas erfarenheter och läror är att vi, genom att rena sinnet från allt som inte är av Gud och förstå att kärleken är Guds sanna väsen,kan nå fram till den upplysning som öppnar medvetandet. Enligt sufisk åskådning får sharia (lagen) ofta företräda den yttre eller exoteriska dimensionen av religionen medan sufism definieras som islams inre dimension eller esoterism. Sufier, det vill säga utövare av sufism, säger sig eftersträva en personlig, oförmedlad och omedelbar kontakt med Gud samt kunskap om vad de uppfattar som den gudomliga kärlekens och vishetens uppenbarelser. 


 

















De fem pelarna


Koranen beskriver fem plikter eller pelare som viktiga för muslimer i deras liv, De är: Trosbekännelsen, Bönen, Allmosan, Fastan och Vallfärden.




Trosbekännelsen, en av de fem grundpelarna


Den muslimska trosbekännelsen (Shahada), lyder:" Jag bekänner att det inte finns någon gud utom Allah, och att Muhammed är hans profet".
Den som i närvaro av två muslimer uttalar dessa ord uppriktigt på arabiska anses av de troende ha övergått till den muslimska tron. Det anses dck av vissa muslimer, att det är tillräckligt om dessa ord sägs i enskildhet, med enbart Allah som vittne.





Bönen, salah, en av de fem grundpelarna



Muslimer ber fem gånger om dagen vid bestämda tider och bönetillfällena har olika namn beroende tidpunkten på dygnet: i gryningen, Fajr, mitt på dagen, Zohr, på eftermiddagen, Asr, i skymningen, Maghrib och på natten, Isha. 

Bönen i islam föregås av en rituell tvagning, så kallad wudu. Den ska utföras i en viss ordning och innehålla särskilda element. Till exempel ska hela foten upp till ankeln tvättas tre gånger. Även ansiktet upp till hårfästet, samt munnen och näsan ska tvättas av. Under de många år jag varit god man har jag bara i två fall varit med om att mina underåriga  genomfört den rituella tvagningen  på det sätt som föreskrivs, ibland kan det till och med vara svårt att å dem att borsta tänderna. 
Likaså hör de till undantagen att de ber fem gånger om dagen, vid samtal med dem anger de färre tillfällen eller att de ber spontant då och då. Men det är ju deras sak och ingenting som du som god man behöver lägga dig i såvida de inte behöver hjälp om de inte vet hur de ska göra, hur de ska be, vilket faktiskt kan vara fallet.

Muslimer vänder sig mot Mecka under bön, böneriktningen kallas qibla och det finns speciella qiblakompasser. 
Moskéer byggs riktade mot Mecka och muslimer begravs också med ansiktet i qiblariktningen.





Fredagsbönen



Fredag är dagen för den obligatoriska samlingsbönen och har följdaktligen en speciell religiös och social betydelse för  muslimer. Det är också en mötesplats, ett tllfälle att träffa kompisar, knyta nya kontakter och att umgås. För den underårige är fredagsbönen även ett sätt att bli införlivad i vuxenvärlden, känna gemenskap med sin kultur och en många gånger saknad värld. 
Trots att det är bättre att be alla de dagliga obligatoriska bönerna kollektivt, är det inte nödvändigt. Å andra sidan är det obligatoriskt för varje vuxen manlig muslim att iaktta fredagens samlingsbön. För kvinnor är det valfritt. 

När man gör sig i ordning för Jum'abönen, bör man ta sig en dusch eller ett bad på morgonen, sätta på sig rena kläder och avstå från att äta mat som ger dålig andedräkt, såsom lök eller vitlök. Fredagsbönen utföres alltid i moskéer, när detta är möjligt men alla platser folk kan samlas på lämpliga för ändamålet. Det är en plikt för muslimer som bor i ett samhälle att ordna något permanent arrangemang för fredagsbönen som skall utföras snarast efter att solen passerat sin högsta punkt. Fredagsbönen motsvarar då middagsbönen på vardagarna.
Fredagsbönen (Jum'a-bönen) leds, som alla andra samlingsböner, av en imam och föregås av en predikan av imamen, som leder bönen. Predikan är en del av dyrkandet och under den ska ingen prata eller göra någonting, förutom att koncentrera sig helt på vad imamen säger.
Predikan består av två delar och tar upp aktuella frågor, muslimers problem lokala eller universella, kommentarer eller förklaringar av delar ur Koranen eller religiösa bruk, kan vara ämnen för en predikan. Fredagspredikningarna är ett medel att undervisa muslimerna i deras skyldigheter och förpliktelser, att hålla dem å jour med aktuella frågor och att stärka de religiösa banden mellan de troende. En predikan ska börja och sluta med lovprisning av Gud, välsignelser över Profeten Muhammad och en bön för alla muslimer. Efter predikan läses en bön högt i motsats till andra böner under dagtid. (Källa Islamguiden)

 






Allmosan, Zakat, en av de fem grundpelarna


Den bokstavliga betydelsen av det arabiska ordet "Zakat" är rening. Den tekniska innebörden av Zakat är den summa pengar eller den mängd i natura som en muslim måste ge till dem som har det sämre ställt och därför är berättigade till det. 
Om en muslim har sparat en viss summa pengar och inte rör dem på ett helt år, måste han/hon betala 2,5 % i Zakat. Om personen ifråga är skuldsatt, dras skulden av från besparingarna innan Zakat räknas på den beskattningsbara delen.

Zakat är inte bara ett frivilligt bidrag till någon person eller för något ändamål. Den är inte heller en skatt som utfärdats av någon regering. Den är snarare en plikt som ålagts av Gud och som uppfylls av muslimerna i hela samhällets intresse. Ordet Zakat, såsom det används i Koranen, inkluderar inte bara välgörenhet, allmosor, tionde, officiell skatt, frivilliga bidrag osv utan inbegripen även gudsmedvetenhet och andliga såväl som moraliska motiv.
Fördelningen av Zakat görs direkt av muslimen själv eller också kan han/hon överlåta utdelningen av Zakat åt en institution. Enligt Koranen skall insamlade medel ges till:
fattiga och behövande muslimerna, de nya muslimska konvertitema, krigsfångarna, de skuldsatta muslimerna, de muslimska tjänstemän som utnämnts av en muslimsk guvernör för att samla in Zakat, de muslimer som genom forskning eller studier eller spridning av islam arbetar för Guds sak, de muslimska resenärer som befinner sig i främmande länder och behöver hjälp.
Den behörige mottagaren av Zakat inom de här kategorierna är den som inte har tillräckligt för livets nödtorft eller har mycket lite.

 






Fastan, Saum, en av de fem grundpelarna


Ramadan är den heliga fastemånaden och infaller 2013 tisdagen den 9 juli och pågår i 30 dagar fram till 7 augusti. Ramadan är den nionde månaden i den muslimska kalendern och den heliga fastemånaden, som är en av islams fem pelare. Genom att från gryning till skymning helt avstå från mat, dryck och sex ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. De ber till Gud (arabiska: Allah) mer än vanligt och önskar då förlåtelse för gångna synder och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva genom avhållsamhet och goda gärningar. Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor (zakat), högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta senare måltider tillsammans. Företag sponsrar banketter för medarbetare och kunder. Bättre bemedlade personer dukar upp och delar ut mat till den som inte har råd eller hinner hem innan solen går ner. Gator och byggnader dekoreras och påkostade tv-produktioner är mycket populära i många länder.

Ramadan följs av högtiden eid al-fitr. Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender. Muslimer tror att ramadan är en lyckobådande månad eftersom Gud då för profeten Muhammed uppenbarade de första verserna i islams heliga skrift Koranen.

Under ramadan ska alla vuxna och friska muslimer från gryning till skymning avhålla sig från mat, dryck, rökning samt sexuella relationer. Genom fastan (sawm) anses hjärtat styras iväg från världsliga aktiviteter, själen renas och människor påminnas om hur beroende de är av Gud, vilket antas leda till större ödmjukhet, sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga i skapelsen. Genom att själva uppleva fattigdomens prövningar kan muslimer helhjärtat ge allmosan zakat, den tredje av islams fem pelare. Många barn vänjer sig gradvis vid fastan genom att till exempel bara avstå från mat och dryck en kortare tid under dagen. Vissa får lov att stå över fastan, bland annat gamla och sjuka, gravida eller ammande kvinnor, kvinnor som nylgen fött barn och de som har mens. Den som annars avstår från fastan eller bryter mot ramadans regler förväntas under ett senare tillfälle ta igen de missade dagarna.

 



Böner och koranläsning

Muslimer uppmuntras att läsa hela Koranen under ramadan. Koranen är uppdelad i 114 kapitel (suror) och man bör läsa alla kapitel innan ramadan är slut. Somliga reciterar hela Koranen med särskilda böner som kallas tarawih och som hålls i moskén varje kväll och då ett helt avsnitt (juz') läses. Avsnitten utgör 1/30 av koranen så vid månadens slut har hela den heliga boken reciterats.

Givmildhet 
Ramadan är också en tid då muslimer ska ägna mindre tid åt världsliga aktiviteter och istället fokusera på självutveckling, rening av själen och upplysning. På så vis skapas en länk mellan dem själva och Gud genom bön, åkallan, välgörenhet, goda gärningar, vänlighet och hjälp till andra. 

Under denna period betalar man zakat mal som är en summa baserad på ens förmögenhet (normalt 2.5 procent av förmögenheten). I Sverige bestäms varje år för zakat al-fitr en summa som man ska ge sista dagen man fastar (75 kr/hushållsmedlem 2011).
Sociala aspekter av traditionen inkluderar inbjudningar till festliga måltider och att man bjuder de mindre bemedlade på mat.

Måltiden som bryter fastan 
Den fastebrytande måltiden i skymningen kallas på arabiska iftar som bokstavligen betyder frukost. När solen gått ner är det brukligt att först dricka vatten och äta dadlar samt yoghurt. Detta sker ofta rituellt och enligt profeten Muhammeds föredöme (sunna) och av praktiska hälsoskäl. 
Efter detta dagens första inmundigande följer tacksägelsebön innan en måltid som i många hem är enkel och består av frukt och grönsaker tillsammans med traditionella rätter. Numera är iftar ofta också banketter och små festivaler där familjer och vänner möts men också mer formella tillställningar som anordnas av företag och andra organisationer. Hela restauranger och festvåningar kan reserveras för hundratals gäster. 
Ramadan är en viktig högtid för muslimer då det är under denna månad som "allmaktens", "kraftens", "ödets" eller "härlighetens" natt (laylat al-qadr) anses ha infallit, sannolikt under det tjugosjätte dygnet i månaden. Det var då Guds budskap genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) började uppenbaras för profeten Muhammed, vilket sedan nedtecknats i Koranen. Om man ber under denna natt, motsvarar det 1000 månader, enligt Koranens sura 97.




 

Pigimsfärden Dhu´l-Hiddja (Haddj), en av de fem grundpelarna


Pilgrimsfärden till Makkah, staden där bara muslimer har tillträde. Enligt den muslimska tron, förutsatt att man klarar av det ekonomiskt sett och har en god hälsa, så är vallfärden till Makkah obligatoriskt en gång i livet. Vallfärden är en grundpelare i islam. Alla muslimer samlas i Makkah’s moské, det går stora plan ifrån länder med Islamsk tro under denna period till Makkah, och antalet människor kan bli upp till 2 miljoner. Alla är klädda i s.k vallfärdskläder. De består av mycket enkla, vita kläder eller två ihopsydda lakan. Tanken med det är att alla är lika inför Allah, det spelar ingen roll om man är förmögen eller tillhör en “bättre” familj. Kvinnorna ska också bära en huvudduk.

Ritualen går till på så sätt att man går 7 varv motsols runt den stora stenen Kaba och ju närmre man är stenen desto bättre är det. Helst ska man ta i/kyssa på den. Enligt religionen är stenen en religiös symbol och sägs ha blivit ditplacerad av Allah. Efter besöket vid Kaba reser vissa pilgrimer vidare till Muhammeds grav. Under vallfärden finns ett antal regler. Man får varken raka sig, klippa håret eller klippa naglarna. Man får inte ha sexuellt umgänge, inte röka eller utöva våld. En annan regel är att högst 1% av ett lands befolkning får genomföra vallfärden, pga att det blir så mycket folk. Många människor svimmar eller tom dör för att det är så mycket trängsel. Denna ritual sägs vara instiftad av Abraham och hans son Ismael, på en befallning av Allah.




 


Muslimska högtider



Muharram


Muharram är starten på det islamska året, alltså muslimernas nyår. Muharram
 sägs vara den bästa månaden för fasta. Även fast den obligatoriska fastan infaller under månaden Ramadan, så belönas varje fastedag under månaden Muharram. Muharram firas nu som Hidjra-dagen, fast den egentligen inträffar den 8:e Rabi’ al-Awsval. Hidjra betyder flykt, och står för när Muhammed flydde till Medina, staden som senate utsågs till “profetens stad”. Det finns inget specifikt sätt att fira nyår för muslimer, men muslimer skall tänka på en djupare mening med Hidjra, flykten.
Enligt koranen betyder ordet “Hidjra” att förflytta sig ifrån ett dåligt ställe eller en dålig situation till en bra. Allltså ser de också nyår, precis som vi, som en bra chans till en ny start och en chans att lämna att dåligt bakom sig.

Ashura 13 nov 2013


För sunniterna är detta en högtid där man ska göra goda gärningar och vara vänlig mot alla. För shiiterna är detta en mycket ledsam och allvarlig högtid där de sörjer väldigt mycket. Enligt traditionerna firas Ashura för två huvudsaker; Dagen då Noah lämnade arken och dagen då Moses blev räddade ifrån Egyptierna av Allah. Bland shiiterna håll en stor festival som kallar ashura-festivalen. Den hålls till minne av Hussein, Muhammeds dotterson. Denna händelse ledde till skillnaderna i firandet mellan sunniterna och shiiterna.
Ashura-festivalen är en mycket viktig händelse för shiiterna, under denna tid brukar många muslimer måla sig med röd färg som symboliserar blod och död, medans de spelar sorgespel och sjunger sånger om Hussein

 



Mavalid al-Nab
i


Denna högtid inträffar i Rabi’ al-awwal. Mavalid al-Nabi betyder “profetens födelsedag”. Alltså muhammed. Denna sed firas väldigt olika från land till land. Men muslimerna brukar dock samlas i moskéerna och läsa s.k “suror” ur koranen som handlar om Muhammed. Gatufiranden är också vanliga.
Miradj
Miradj är Muhammeds himmelfärd. Han färdades först mitt i natten till Jerusalen, och senare till Himlen. Denna dag är mycket festlig, alla samlas i moskén, ljus tänds och man förtär exklusiv festmat. Det berättas historier och legender om himmelsfärden och muhammeds resa.

Mavalid al-Nabi


Denna högtid inträffar i Rabi’ al-awwal. Mavalid al-Nabi betyder “profetens födelsedag”. Alltså Muhammed. Denna sed firas väldigt olika från land till land. Men muslimerna brukar dock samlas i moskéerna och läsa s.k “suror” ur koranen som handlar om Muhammed. Gatufiranden är också vanliga.

 






Rajab-Miradj 



Den 27 dagen i månaden Radjab firar muslimer  Muhammeds färd mitt i natten först till Jerusalen, och senare till Himlen. Denna dag är mycket festlig, alla samlas i moskén, ljus tänds och man förtär exklusiv festmat. Det berättas historier och legender om himmelsfärden och muhammeds resa.

Al-Hijra, Muslimskt nyår 4 nov 2013

Shaban, Lailet al-berat


Detta är prövningarnas natt. Den kan också kallas för Lailet al-berat som betyder prövning av goda och dåliga gärningar. Denna natt vägs alla muslimers goda gärningar mot de dåliga. Självfallet förekommer mycket intensiv bön denna högtid. Efter denna natt är alla synder förlåtna och kommande årets öden fastställda. Den här högtiden är en mycket glad högtid med fyrverkerier och firande

Rebi I - Meulud (Muhammeds födelsedag)

Denna högtid kallas "Mavalid al-Nabi" som betyder "profetens födelsedag". Han föddes i Mekka den 12:e dagen i månaden Rebi I, (den 20 augusti år 570 e.Kr.).Högtiden firas olika i olika länder, t.ex. i Turkiet, Egypten och Iran, men det finns alltid gatuprocessioner och särskilda gudstjänster i moskén denna dag. Då läser man ur Koranen det avsnitt som hör samman med denna dag.



 



Eid al-Adha 15 okt 2013 och Eid al Fitr
Eid betyder "en återkommande lycka eller festglädje". Det sägs att när profeten Muhammed först kom till staden Medina, tyckte han att befolkningen där firade alldeles för många högtider. Därför såg han till att de hedniska sederna avskaffades och sa till muslimerna att det endast fanns två högtider för dem enligt gud, Eid al-Adha och Eid al-Fitr.
Eid al-Fitr, firas den 1:a  shawwal efter fastemånaden Ramadan och Offerhelgen.
Dessa högtider är väldigt muntra och en sann glädje för alla muslimer. På Eid al Adha firar man slutet på den långa fallfärden, och prövningen på Profeten Ibrahim när han ombads av Allah att offra sin son Ismail.
Eid al Adha betyder därför offerhelgen. Dessa båda Eid-helger handlar om dyrkan till gud sammanlindat med fröjd och glädje. Enligt en muslim är den sanna glädjen att ha fulllbordat Allahs önskan, och inte att ha brukat någon sorts lättsinnighet. Under denna högtid ägnar man sig åt att ge allmosor och gåvor åt varandra. Helgerna är ett utmärkt tillfälle för att glömma allt agg man hyser mot medmänniskor och för att knyta starkare band och träffa nya vänne

r.



Islamisk tideräkning



Den islamiska kalendern är baserad på en månkalender. Månkalender kallas en tideräkning som grundar sig på månens faser. Den representerar i allmänhet en äldre form av tidsbestämning än den som bygger på solåret. Enligt traditionen bestämde man att året för Muhammeds utvandring från Mekka till Medina 622 e.Kr. skulle vara utgångspunkt för tideräkningen.Den islamiska kalendern är baserad på månens kretslopp runt jorden. En månad räknas från nymåne till nymåne.
Ett månår består av 12 månader som varierar mellan 29 och 30 dagar. Eftersom det islamiska året är 11 dagar kortare än solåret genomlöper dess data baklänges alla årstiderna under loppet av 33 år. På 32 solår går det sålunda 33 månår. Det är därför som islamiska högtider inte infaller vid samma tid år från år i den europeiska kalendern.

 



Månaderna

Muharram, Säfar, Rebi i, Rebi ii, Djumada, Djumada ll, Radjab, Shaban, Ramadan, Schawwal, Dhu´l-kaada, Dhu´l-hiddja.

 

J Samuelsson, god man 2013-03-28

 

Statistik

Artiklar visade
1908223
Back to Top