• Hem
  • God man akuten

 

 

 

 

Ankomst center för ensamkommande barn/unga

Sedan 2010 har över 63000 ensamkommande barn/unga från världens alla hörn, med olika uppväxtvillkor, kulturell bakgrund,  på grund av krig, förföljelse, tvångsrekryteringar, fattigdom och människohandel registrerats som asylsökande i Sverige. 
De allra flesta skötsamma, i olika avseenden kompetenta och med ambitionen är att få uppehållstillstånd  men kanske ännu viktigare, att studera för att få en utbildning  som leder till självförsörjning och etablering i Sverige eller som möjliggör ett återvändande till anhöriga i hemlandet. 


I tidigare hemland ses tonåringar som unga vuxna, men i Sverige blir de barn igen och mottagningen är inriktad på omhändertagande, vård och behandling och kravlös. 
Att inte särskilt uppmärksamma kulturkrocken och barn/ungas förväntningar kan vara en stor källa till obalans i mottagandet. I det sammanhanget kan en god mans vägledning och till exempel en syokonsulents tidiga insats vara avgörande för att de ska hamna rätt i tillvaron med goda framtidsutsikter.

Mottagningssystemet bör anpassas för att tillvarata den kompetens som finns, möta förväntningar och tydliggöra samhällets krav och det ansvar som åligger henne eller honom och att:

-ett personligt mottagande sker från första stund med en god man närvarande vid registreringstillfället

-skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år

-mottagningen ska främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de som beviljas uppehållstillstånd och säkra en effektiv och rättssäker  asylprocess.


RGMV (Riksföreningen gode män vårdnadshavare för ensamkommande barn/unga) betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar där även svenskundervisning kan tillhandahållas samt att  ensamkommande i vissa avseenden ska särbehandlas i relation till dem som levt en längre tid i  Sverige
En obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium. RGMV välkomnar således de specifika satsningar, exempelvis från RFSU, som skett de senaste åren.


Ankomstcenter

RGMV anser att det finns skäl som talar för att en vistelse under en begränsad tid i ankomst-center ska tillämpas även när det gäller  ensamkommande asylsökande barn/unga med hänsyn tagen till ålder och mognad och då det inte kan anses vara uppenbart olämpligt.

-Initialt skulle det vara möjligt att göra åldersbedömning
-erbjuda en hälsoundersökning
-möta förväntningar och tydliggöra samhällets krav
-information om det svenska samhället och asylprocessen.
-Skyddsbehov
enligt RGMV anledning uppmärksamma, att ensamkommande barn/unga har ett skyddsbehov för att inte hamna i människohandel eller utnyttjas av kriminella som ”knarkkurir” och prostitution. Det förekommer att ensamkommande med hot om våld mot dem själva eller anhöriga tvingats in i sådana verksamheter och i drogmissbruk.
-Det kan också gälla trygghet från landsmän med icke demokratisk syn och uppfattning om kvinnors och barn/ungas rättigheter.
-En obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium.
--tydlig information om såväl rättigheter som skyldigheter
-information om utbildning

Skriv ut

Rätt till alla orätt åt ingen

Tankar om politik, demokrati ekonomi, kultur, miljö, migration, myndigheter, levnadsförhållanden, uppväxtvillkor, ensamkommande m.m Synpunkter: aej( )telia.com

"Ingens herre, ingen träl ingens gunstling vill jag kallas. Frihetskänslan i min själ kan ej köpas, ej befallas". (Wilhelm von Braun) 

                                                     
 Växthuset                                          Civico Zero, Rom                        Asylmöte                            Hal Far, Malta                           Mineo, Sicilien

Skriv ut

 

Till 

 

Regeringen och berörda statsråd

Regeringskansliet

10333 Stockholm

 

 

Ge ungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier mer tid att att uppnå studiemålen och låt dem även omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

 

RGMVs verksamhet är inriktad på att villkor och förutsättningar för gode män och särskilt tillförordnade vårdnadshavare ska vara sådana att uppdraget kan utföras som lagstiftaren avsett, för barn/ungas bästa. Vi stöder i allt väsentligt den asylpolitik som Riksdagen beslutat och att gällande förordningar ska efterlevas. Men i de fall konsekvenser uppstår som inte helt kunnat beaktas av lagstiftaren är det angeläget med omedelbara, konkreta vägval och beslut.

Coronapandemin är enligt vår uppfattning en sådan omständighet som kan motivera att de förväntningar och krav som ställs på närmare 8000 ungdomar med tillfälliga tillstånd för gymnasiestudier, tillfälligt anpassas till de ändrade förutsättningar pandemin medfört som till exempel omställning till studier på distans och en rekordhög arbetslöshet.

De åtgärder RGMV förespråkar handlar om beslut som ger ungdomarna mer tid att i förekommande fall att uppnå studiemålen och varaktig försörjning samt att de i tillämpliga delar ska kunna omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder fram till dess att arbetsmarknaden och övriga funktioner i samhället normaliseras. 

Det kan innebära samhällsekonomiska vinster och att det bakomliggande syftet med lagen om tillfälliga uppehållstillstånd, att ungdomar som integrerat sig och kommit in i samhället genom studier och arbete skulle få stanna, kan uppnås. 

Att inte vidta åtgärder innebär att de tillfälliga uppehållstillstånden inte förlängs och att beslut om utvisning ska verkställas.

Det kan få till följd att samhället belastas av ytterligare tusentals ungdomar vistas här illegalt. Dels då utvisningar av dessa ungdomar generellt sett är svåra att verkställa,  dels då det under rådande pandemi är praktiskt omöjligt att verkställa utvisningar till flera aktuella länder till följd av inställda flyg och stängda flygplatser 

Sedan 2010 har över 63000 ensamkommande barn/unga från världens alla hörn, med olika uppväxtvillkor och skilda anledningar registrerats som asylsökande i Sverige. De allra flesta skötsamma, i olika avseenden kompetenta och med ambitionen, att studera för att få en utbildning  som leder till självförsörjning och etablering i Sverige, vilket många lyckats med, alternativt  möjliggör ett återvändande till anhöriga i hemlandet. 

Åtgärder som kan bidra till  att dessa ungdomar ges sådana möjligheter är värdefulla för såväl den enskilde, den svenska arbetsmarknaden och samhället. 

RGMV har förhoppningar om att förslagen om att ge ungdomarna mer tid att för att uppnå studiemålen samt att de i tillämpliga delar ska kunna omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder beaktas och genomförs.

Föreningens medlemmar har tagit del av yttrandet och getts tillfälle att framföra synpunkter.

 

Borrby 2020-05-14

Styrelse, länsombud och adj. ledamot har varit delaktiga i skrivelsen

Riksföreningen gode män Vårdnadshavare, RGMV

Johny Samuelsson, ordf.

Skriv ut

God mans bedömning av biträdets lämplighet



Det är Migrationsverkets ansvar att pröva lämpligheten för dem som önskar komma ifråga som offentliga biträden. Ensamkommande asylsökande barn/unga ska alltid kunna förlita sig på att det biträde som ska föras deras talan i asylprocessen är lämpliga  och gode män ska inte behöva komma i en situation där det finns skäl att ifrågasätta biträdets lämplighet. 

Om så ändå blir fallet står erfarna gode män inte handfallna. Erfarna gode män har ofta en bred erfarenhet på olika nivåer inom olika  samhällsfunktioner och de kunskaper som krävs för att kunna bedöma kvaliteten på inlagor och och förmåga att etablera en förtroendefull kontakt med barn/unga.  
I de fall juridisk kunskap behöver inhämtas finns i regel sådana kontakter att lämpliga personer kan konsulteras.
Om en god man inte har de kunskaper och egenskaper som kan krävas beror det på att överförmyndare inte följt lagstiftningen och förordnat rättrådiga, erfarna och i övrigt lämpliga män och kvinnor och/eller att kvalitativa grund-och påbyggnadsutbildningar inte anordnats. 

Migrationsverket (MV) handläggare på ansökningsenheten har instruktioner att informera om rätten till offentligt biträde och att det går att välja ett manligt eller kvinnligt biträde.  Huruvida denna information också omfattar upplysningar om rätten att själv välja ett speciellt biträde är emellertid oklart. Men även om så skulle vara fallet har ebu svårt att  utnyttja den möjligheten eftersom de inte har kunskap om vilka biträden som är lämpliga och någon förteckning, motsvarande biträdeslistan, över möjliga alternativ finns inte tillgängliga på ansökningsenheten.  
Därtill kommer, att det första mötet med MV  för ebu kan vara fyllt av oro, trötthet efter en lång och påfrestande resa, rädsla och osäkerhet. Kanske har man också med sig en del förmaningar om vad man ska säga eller inte säga, att med hänsyn till dessa omständigheter kunna välja  biträde är av förståeliga skäl i praktiken inte självklart. Någon tid att överväga möjligheten ges ej och någon god man att rådgöra med finns inte i det här skedet av processen eftersom en sådan inte förordnats.

 


 

Lämplighet för uppdraget som offentligt biträde


Biträde förordnas med utgångspunkt från reglerna i 26 § rättshjälpslagen om lämplighet för uppdraget. Av 26 § framgår att till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den sökande själv föreslagit någon som är lämplig, skall denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Enligt 26 § rättshjälpslagen finns inga andra formella krav på ett offentligt biträde än att han eller hon skall vara lämplig för uppdraget.

MV har att anlägga främst rättssäkerhetsaspekter, men även processekonomiska och rent ekonomiska sådana, på ett biträdesförordnande. Även om ebu önskemål att få ett visst biträde väger tungt, kan MV möjligheter att tillmötesgå det vara begränsade av rättssäkerhets- och kostnadsskäl.
 Av 5 § lagen om offentligt biträde jämförd med 26 § rättshjälpslagen framgår att den som ansökt om offentligt biträde har rätt att få det biträde som han eller hon har föreslagit. Förutsättningen är att personen är lämplig och att det inte finnas några särskilda skäl mot att förordna den personen. Biträdets förmåga, och vilja, att föra en effektiv process har stor betydelse för den totala processkostnaden. Också andra faktorer kan spela roll vid prövningen, t ex att det föreslagna biträdet redan är insatt i saken eller har särskilda kunskaper.

Krav på offentligt biträde

När ett offentligt biträde förordnas, ska ett flertal hänsyn tas, först och främst till biträdets lämplighet men även rättvise- och objektivitetsskäl, den sökandes önskemål, biträdets tillgänglighet och effektiviteten i processen. Utgångspunkten är att samma biträde skall vara förordnat under hela processen.
 Särskilda krav på lämplighet kan behöva ställas på biträden som ska företräda barn eller andra särskilt utsatta personer.
 Lämplighetsbedömningen ska göras i samband med att ett biträde ska förordnas i ett visst ärende.
För att förordnas som offentligt biträde krävs även att biträdet har ansvarsförsäkring och F-skattsedel.
 Utifrån kostnads- och processekonomiska skäl bör utgångspunkten i Migrationsverkets ärenden vara att i ärenden som kräver muntlig utredning med biträde närvarande förordnas biträde som har sin verksamhet på handläggningsorten

Processen med att förordna ett biträde för ebu skiljer sig från hur det går till när det gäller vuxna asylärenden. I det senare fallet sker förordnandet på asylprövningsenheten av en team ledare utifrån en biträdes lista. För ebu förordnas ett biträde redan på ansökningsenheten av en handläggare även här utifrån en data baserad biträdes lista och eftersom det gäller omyndiga ska detta särskilt beaktas vid val av biträde.
Att förordnandet sker på ansökningsenheten beror på att en ansökan inte kan handläggas förrän den har bekräftas av en företrädare för den ebu. MV  tillämpar ett tillvägagångssätt  som innebär att det blir ett offentligt biträde som förordnas till företrädare och som bekräftar ansökan om asyl och inte en god man. Det är inte ovanligt att det tillfrågade offentliga biträdet bekräftar MV förfrågan med "vändande post" och utan att ha träffat ebu eller fått bekräftat att det finns ett ömsesidigt intresse av att biträdet skall företräde ebu.

 


 

Byte av offentligt biträde

Från början av sjuttiotalet finns en omfattande rätt till offentligt biträde och 1978 infördes huvudregeln att ingen skall avlägsnas från landet utan att ha erbjudits bistånd från ett offentligt biträde. För ensamkommande barn/unga (ebu) asylsökande gäller att att ett biträde skall förordnas snarast och enligt Migrationsverkets handbok i asylärenden skall den som förordnas i första hand vara advokat eller juridiskt biträde på  advokatbyrå och särskilt lämplig att företräda ebu. 

Undantaget från rätten till offentligt biträde är beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, där beslut får tas utan att förordna offentligt biträde, om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl  (Dublinärenden), att uppehållstillstånd inte heller kan beviljas på någon annan grund eller om ansökan och den inledande utredningen ger vid handen att ett bifallsbeslut är troligt.

Ensamkommande barn/unga (ebu) har rätt att själv välja biträde och därutöver anlita ett eget ombud men får själv stå för kostnaderna för ombudet. Lagstiftningen ger också möjlighet om det finns särskilda skäl att entlediga ett biträde.

Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocesser och har ebu själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde. 
 

Det är erfarenhetsmässigt inte vanligt att ebu framför önskemål om ett speciellt biträde men om det förekommer finns det anledning att som god man vara uppmärksam på om den personen är lämplig och har den kompetens som krävs om så inte är fallet motsätta sig förordnandet alternativt begär att biträdet entledigas.


Enligt 21 § 2 st rättshjälpslagen får byte av biträde ske bara efter särskilt tillstånd, och sådant tillstånd får lämnas, om djupgående motsättningar uppstått mellan biträdet och den rättssökande eller om eljest särskilda skäl föreligger. I stadgandets motiv (prop 1978/79:90 s 176) uttalas bl a att av kostnadsskäl dittills gällande restriktiva praxis i fråga om biträdesbyte bör bibehållas och att prövningen, om förutsättningar för byte föreligger, bör ske med noggrannhet. Innebörden härav får anses vara att part och biträde får finna sig i att fortsätta sitt samarbete även när vissa motsättningar uppkommit, bara dessa inte är så allvarliga att de kan betecknas som djupgående. För att byte skall tillåtas kan ej, såsom domstolsverket gjort gällande, krävas att motsättningarna vid en objektiv bedömning kan anses ha orsakats av att biträdet inte handlagt ärendet med omsorg eller eljest handlat felaktigt.
Ett byte av biträde handlar om pengar, tid och det är avgörande för utfallet om det är biträdet som hävdar djupgående motsättningar än om den ebu gör det.
Byte av offentligt biträde får endast ske om det finns särskilda skäl. Enligt MV handbok i asylärenden skall inte allmänna uttalanden om att det föreligger motsättningar eller samarbetssvårigheter mellan biträdet och sökanden, eller att biträdet inte tillräckligt energiskt eller intresserat drivit den minderåriges sak godtas som skäl för biträdesbyte.

Särskilda skäl för byten


Migrationsöverdomstolen skriver i ett av avgörandena rörande rätten till byte av offentligt biträde att ”en självklar utgångspunkt är att ett offentligt biträde måste anses neutralt för att kunna föra sin klients talan på ett professionellt sätt”.

Hänsyn skall även tas till att det offentliga biträdet bör ha tillräckliga kunskaper i utlänningsrätt för att tillvarata huvudmannens intressen och vara väl förtrogen med relevant landsinformation, samt ha en god förmåga till kommunikation och kan sätta sig in i sökandens situation.
En  god man kan begära att MV alternativt  rättsliga instanser entledigar ett olämpligt biträde  men i praktiken sker det ytterst sällan att en sådan begäran beviljas eller prövningstillstånd meddelas vilket kan tyckas motsägelsefullt eftersom samhället förordnar biträdet just för att garantera ebu ett rättssäkert bemötande. Ett olämpligt biträde motverkar det syftet och därför borde det ligga i samhällets intresse med hänsyn till att det kan vara av mycket stor betydelse att underlätta ett sådant byte.  

Att rättssäkerheten äventyras eller åsidosätts trots samhällets gode intentioner borde vara ett skäl till byte av ett olämpligt biträde, men så är det inte och den gode mannen kan ännu en gång konstatera att det som borde vara på ett visst sätt, inte är det.
Processkostnader, tidsaspekter och att avstyra byten av fel skäl är orsaken till denna restrektiva hållning som innebär att uppenbart olämplighet biträde inte byts ut och att djupgående motsättningar mellan ebu och biträdet anses inte utgöra tillräckliga skäl för byte av biträde.

Skriv ut

Godmanakuten
Finns för dig som är god man och/eller särskilt tillförordnad vårdnadshavare och för dem som arbetar med ensamkommande barn  eller på annat sätt är engagerad i arbetet med ensamkommande barn och unga.


Godmanakuten är helt fristående men det finns ett engagemang i RGMV, Riksföreningen gode män och vårdnadshavare för  ensamkommande underåriga.

Konfidentiellt
Frågor om uppdraget som kommer till "akuten" via mail besvaras om och när det är möjligt. Namn och ort där du är verksam bör alltid uppges. Uppgifter behandlas konfidentiellt.

Observera
Det är du  själv som ansvarar för hur du använder materialet i god man akuten. Avsikten är att det som skrivs ska vara till hjälp , men ansvaret är ditt.
"Akuten" är ständigt under arbete och i mån av tid görs ändringar och förbättringar och  det som är påbörjats men inte är klart blir möjligen det om tiden medger det, ambitionen finns.

Hör gärna av dig med synpunkter, frågor, ris och ros  liksom om du vill skriva om något  som rör uppdraget. 

Johny Samuelsson

Skriv ut

På flygplatsen inför en resa med familjen till Senegal blev jag ombedd av en äldre dam att ta med en resväska med barnkläder. På den tiden tämligen omedveten och okunnig om världens ondska tog jag aningslöst emot väskan och blev  utskälld av en tulltjänsteman som  upprörd upplyste mig  om att väskan kunde innehålla vad som helst och att mitt agerande var oansvarigt.

Så här efteråt med många års erfarenhet som god man för ensamkommande barn/unga och medveten om att världen inte bara är god utan att det även finns en ondska som till exempel handel med barn och unga, förstår jag tulltjänstemannens reaktion.

Jag har också förståelse för att vanliga medborgare gömmer barn/unga som ska utvisas eller överföras även om jag anser att lagstiftningen ska följas och att det i många fall kan vara obetänksamt och kanske av fel skäl. Tycka synd om dem är respektlöst och nedvärderande att känna empati är en annan sak och möjliggör konstruktiva tankar och handlingar.

Problemet med gömda barn/unga är, att även om man gärna vill tro att de i flertalet fall göms av hyggliga medborgare också göms av personer som utnyttjar dem i olika avseenden. Att det förhåller sig så är problematiskt för hur ska man veta vilka som utnyttjar barn/unga eller utifrån egna behov och inte för deras bästa.

Något luttrad av tillvaron under många år med ensamkommande, myndigheter och advokater  och erfarenheter som inte alltid varit goda skulle jag själv aldrig gömma någon. Däremot göra allt för att de ska kunna stanna i Sverige om det är det de vill  eller vidta de åtgärder som behövs för att de ska kunna återvända till hemlandet eller första asylland med sådana förutsättningar att de själva kan skapa sig en bra framtid där.

Det som borde vara självklart är det sällan. Om det vore så skulle vi självklart ta hand om de ungdomar som vistas på gator och torg utan någon framtid i sikte bara en morgondag som är lika eländig och hopplös som dagen innan. 

Hur? En bättre värld men i väntan på att det ska hända en utbildning som ger arbete för ungdomar som migrerat eller flytt från sina hemländer i hopp om ett bättre liv. Att inte ge dem det innebär  att vi förlorar den generation ungdomar som skulle kunna åstadkomma en bättre värld. 

(I juni 2014 antogs en ny resultatstrategi för Afghanistan som omfattar 4,8 miljarder kronor för perioden 2014-2019. Biståndets fokus är på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt på utbildning och ekonomisk utveckling.(SIDA 2018-08-18) 
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/Vart-arbete-i-Afghanistan/


 

Skriv ut

 

 

 

Gör den kritiserade Gymnasielagen permanent

Ensamkommande barn/unga som registreras som asylsökande men efter Migrationsverkets prövning inte anses vara flyktingar eller alternativt skyddsbehövande och således fått avslag på sin asylansökan. Ska, anser jag,  om de själva vill det och om vissa förutsättningar i övrigt uppfylls kunna ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd för ändamålsenliga studier som kan leda till en anställning inom de områden där offentliga-och privata sektorn efterfråga arbetskraft och i övrigt kan bedömas vara kostnadseffektivt för samhället. (Detsamma ska även gälla för ungdomar i åldern 18-24 år. )

I tillämpliga delar bör den kritiserade sk Gymnasielagen ligga till grund för möjligheten till utbildning men initialt inriktas på yrkesvux samt att kravet på varaktig försörjning inom 6 månader ersätts av arbetsmarknadens allmänna regler för arbetssökande. 

 Johny Samuelsson, god man

Skriv ut

  • 1
  • 2